11 veckor kvar!!!

Hur känns det? Bra. Inget annat än bra. Här sliter jag med samma träning men med mycket mat, känner mig som en lycko-ost, använder ni det ordet i Sverige? Inte, jag är en sådan iallafall. Klart jag ibland gäspar, blir trött på samma schemat och samma repetitionerna eller tredje benträningen i veckan, men näj 99/100 dagarna är jag GLAD, PEPPAD, MOTIVERAD, LYCKLIG över varje sekund som går.

Det är inte som om tävlingen snurrar runt dygnet runt i mig. Kanske då det närmar sig, men jag har mitt eget liv som rullar på bredvid, och det känns bra! Dock är det ju lite så att man ändå vill prata endast om träning eller hälsa med folk jag möter, berätta nyheter om hur jag gått framåt eller vad som hänt, haha 😀 Men håller truten för oftast är ingen intresserad, förutom fitness-vännerna! Puss på er som orkar höra på mitt babbel. ~~(HUR KAN MAN INTE TYCKA ATT DET ÄR INTRESSANT !?!?!?!)~~

Jaha barnvakt lite idag, träning ( check! 🙂 ), undvika bacillerna av systern som blivit sjuk, tvätta alla veckans gymkläder (haha samlat allt i en hög), planera nästa veckas program och vakna tidigt för läkare imorgon. massa läkare, blodprov, tagningar, röngten helatiden men jag är van. Mest är de oroliga över mina höga järnvärden, va konstigt då jag hade brist på järn typ ett år sedan. Och sköldkörtel fortfarande under skötsel då den varit lite kaos i ett halvår nu, hoppas vi får tag på problemet! Och så lite koll ifall jag har verkligen laktos eller glutenfri eller är det bara något annat jag inte tål i kosten, vad mina magproblem beror på. Så skönt att det fixas och jag behöver inte tänka på det desto mera!