Frågor & Svar
Sköldkörtelhormon & Diagnoser
Dagens tänkande..
Fick reda på bl.a. sköldkörtelhormonerna idag och de har höjts lite eller ganska mycket sedan de senaste blodproven. (En andledning varför vikten stiger så sakta. Visst har jag gått upp i vikt men fortfarande relativt låg fettprocent) Så ska troligtvis åka till min sköldkörtel-läkare och få mera order om det inte fixas via telefonen så att säga! Skönt att ha en person och ett stöd som kan ta hand om tillfällen som dessa. Jag är visst specialiserad och kunnig inom kost, träning och hälsa men detta med sköldkörteln får mig ofta så snurrig. Det är så himla mycket som påverkar våra hormoner… allt från mat, stress, återhämtning, livssituation, andra hormoner och vitaminer, mediciner, träning, jobb, hantering och tolering av allt pågående i kroppen, värme, sömn, binjurarna, vätskebalans, andra sjukdomar eller inflammationer i kroppen..(man kan göra listan lång)
Förra året samma tid var min sköldkörtelproduktion tvärtom låg, och jag mådde inte alls bra, tänkte att det var stressen som var relativt hög och jag kände mig så bara vilsen och försökte komma fram bara, vänta på att allt skulle falla på plats, som det gjorde 2016. Nu har jag istället mått som en frisk mört, energi till alla att dela, massor med inspiration, motivation att göra nya saker och nya idéer, återhämtningen är snabb, jag är stark i kropp och sinne, jobbet går bra och jag sover väldigt bra. Jag orkar träffa vänner och ha skoj och allt sånt som jag inte hade orkar för några år sedan då sköldkörtelhormonet var alldeles på lågvarv. Men en lång tid av för mycket sköldkörtelhormon kan inte vara bra, kroppen tar skada på det och symptomerna förvärras. Tvärtom från underfunktion då symptomerna är fryshet, trötthet, depression,torr hud, låg puls, nedstämdhet, ingen ork att göra något.. etc. är överproduktion svettningar, darrningar, hjärtklappning, muskelsvaghet, hudproblem, sömnproblem, irritation osv.
Detta har varit en lång historia och lång tid att få rätt hjälp men då jag äntligen fick det och träffade min kära läkare förändrades allt som från dag till natt. Mardröm till Lycka. Jag kommer aldrig glömma den solljusdagen då jag började min medicinering sommaren 2013, då allt vaknade till sig och allt såg så ljust, annorlunda, vackert ut. Jag kände dofter, ljud, värme, kärlek, känslor igen! Allt började gå uppåt från och med den dagen. Jag fick motivationen att hitta tillbaka till livet igen, börja träna, träffa kompisar, börja studera och göra saker! Som sagt, lång process och historia som jag inte kommer skriva om i detta inlägg men däremot har skrivit om flera gånger förut.
Det är svårt i dagsläget att hitta rätt sorts hjälp, det är svårt att veta vad man har, vad behöver man för hjälp? Kan man bara gå till läkaren och fråga, vad är det för fel på mig? Om vi tex. pratar om sköldkörtelhormonet så behöver inte alla medicinering. Och en medicin kanske funkar någon men någon annan inte alls. Sedan mår ju inte alla må dåligt trots låga/höga halter av sköldkörtelhormon. Flera kan bra leva och fungera normalt utan svårigheter eller symptomer. Samma med många andra sjukdomar, hormonbalanser i kroppen, sjukdomar/diagnoser eller för högt/lågt blodtrycket etc..
Jag är inte alls kunnig och specialiserad på något av detta som sagt, jag säger ingenting att jag vet något eller har rätt och fel, det ända jag vet är att jag är över lycklig att jag fått hjälp och rätt sorts även om det tagit tid.
Man gör ofta som man har hört att man skall göra.. “Gå den och den psykologen” “använd den medicineringen” “ät på det sättet” “gör si och så” etc. Det betyder inte att det hjälper dig bara för att det rekommenderas på nätet eller sägs vara mest effektivt. Nu matar man ungdomar (alla åldrar) med depressionsmediciner bara sådär utan att först pröva på terapi och stöd eller kanske titta närmare på livssituationen som har stor påverkan på måendet. Allt från kost till vardagslivet, prestationen, familjen och sociala tillfällen, allt påverkar oss.
Det hjälper inte alltid, tvärtom kan förvärra som det gjorde för mig 2011-2013 med antidepressiva. Men visst, hjälper det är det ju en annan sak, jag är bara under den åsikten pg. egna erfarenheter att man skulle kunna titta närmare på andra saker innan. En annan sak som mycket pratas om är hur det matas och trycks stämplar på olika diagnoser som “tydligen” ges till vem som helst nu i dagarna. Det som är svårt enligt mig är veta om det egentligen är 1. ett problem 2. något man måste bli stämplad över/kallad annorlunda? 3. Påverkar det dig i dagsläget, kan du leva med de symptomerna/beteenderna ? 4. Behövs det medicinering eller något extra stöd för det? 5. Kan det hänga ihop med en annan diagnos/sjukdom/personlighetsstörning/etc 6. I vilken grad är det, är det något som man själv ansett vara jobbigt & påverkat i skoltid m.m. 7. Är det bara du/ dina föräldrar/ din läkare som anser det, hur upplever människor omkring dig? Osv. Och i slutläge om man fått en diagnos, skall man se det som en dålig eller positiv sak? Att du kan få hjälp, du kan förstå dig själv bättre nu, du kan hitta liknande personer med samma “problem” eller symptomer, du behöver inte känna dig konstig/annorlunda för du vet vad det beror på nu, dina relationer förstår dig bättre, du kan börja arbeta på de svaga punkterna och det kan lätta dig i skolan, vardagslivet, jobbet etc. Eller tvärtom, du kan känna dig ännu värre, som en misslyckad, annorlunda person med något fel, du kanske skäms över det och vågar inte visa dig utanför hemmet eller du kanske inte tycker alls att du är det läkarna säger och vill leva precis som du gjort förr utan extra stöd eller diagnos insatt på papper.
Så många frågor, funderingar och intressen man skulle vilja ta reda på, men det skulle troligtvis kräva en 10 årig skolning som jag rastlös och otålamodig knappeligen skulle ha möjlighet eller chans att närma mig. Men med två öron och ett hjärta att lyssna på andra samt lära av sig själv och sina erfarenheter har jag redan kommit längre än dag 1, då jag trodde allt var meningslöst och att det inte fanns något hopp i livet kvar. Idag förstår jag mig själv bättre och bättre. Dag efter dag. År efter år. Och jag vill bara krama om mig själv i de unga tonåren och tala om hur jag bara DÖG som jag var. Jag var kanske lite annorlunda, men jag var jag, jag skulle ha behövt hitta och fokusera på de bra sakera mina styrkor istället för mina svagheter som krossade ner mitt självförtroende till slut. Vi alla är unika. Vi alla har våra svårigheter och styrkor. Vi alla är speciella och unika precis som vi är, och det borde mera accepteras och inte kritiseras. Det borde vara mera förstående och lägga mera fokus på i både jobb och skola, att alla inte är likadana. Alla fungerar inte lika. Alla tänker inte lika. Därför är det bra att komma ihåg hur man kan hjälpas åt, sammarbeta och ta lära av varandras sämre och bättre sidor.
Såja. Nu är jag torr i munnen av allt tänkande, inte för jag vet hur det håller ihop. Aja, CHIAO!
SLUTA HA SÅ HÖGA KRAV PÅ ER SJÄLVA! DU DUGER.
Ofta när jag talar med vänner, svarar på e-post, läser bloggar, får uppdateringar av pt-kunder etc.. så är det nästan alltid känslor om att de är besvikna på sig själva.
Ett stort problem i dagens samhälle.. att man inte känner sig tillräckligt bra.
Att man lägger för stora krav, borden, måsten, ansträngningar, för höga mål och orealistiska förväntningar. Detta orsakar prestationsångest, stress, dålig självkänsla, besviken:het, strävan efter att vara något mer och bättre hela tiden, det blir helt enkelt till en cirkel. Man tror att det är allt eller inget. “Klarar jag inte detta exakt så som jag velat, förväntat mig så är det sak det samma, jag är dålig och jag ger upp.”Det är exakt så vi INTE ska tänka. Så ska vi tänka om vi VILL misslyckas. Men vad ifall du vill lyckas då? Vad ifall dina “måsten” & “borden” är egentligen sådana som du innerst inne vill göra, som är stora mål eller drömmar i livet, men du bara tyvärr lägger för stora steg och förväntningar direkt, att tro att man redan nästa dag, vecka eller månad lyckas. Vare sig det är att få jobbet, bli frisk, göra renovering, börja träna, äta hälsosamt, springa milen, flytta bort, resa till drömlandet, ordna världens bästa fest, bli rikare, bli snabbare, vara världens bästa mamma, betala alla skulder, bli bättre i skolan, få bästa betyg eller bli befordrad..
Varför skynda? Visst vill man så mycket. Visst vill man nå målet direkt. Man vill hoppa dit NU. Man är rastlös. Man vill inte vara där man är nu. Man vill direkt förändra. Man tror att man kan bara lägga på sina joggnings skor och gå ut och springa som på fotbollsträningen för 15 år sedan, man gör det, man flåsar som en idiot men klarar sig igenom det. Man är glad och stolt. Man gör det igen. En vecka senare får man ont i knä. Det svullnar upp. Man kan inte gå. Man blir sjukskriven. Man blir arg. Besviken. Man ger upp. Man skyller på sig själv och tröstar sig med att bara ligga hemma, tycka synd om sig själv och kanske tröstat lite glass i litervis.
Ända genvägen att komma någonstans man vill. OBS. -> DIT MAN VILL. Fråga dig ärligt talat, vill du ens det? Eller är det ett krav du tror att du måste göra, bli eller förtjäna för att du tror att någon annan förväntar det av dig? för att samhället kräver det? för att du tror att du blir en bättre människa av det? för att du läst det någonstans? att alla gör det, och då “måste” du också? Men VILL DU DET? Ärligt talat? VILL DU det? Och framförallt…. MÅSTE DU DET? Varför i så fall, fråga dig själv det, varför måste du det, och måste du göra det JUST NU? Kan det vänta en stund? Vad händer ifall du inte skulle göra eller nå målet? Vad händer ifall det tar en lite längre stund att nå det, men säkerligen blir mera realistiskt då? Vad händer ifall du skiter i det? Struntar i det? Tror du människor skulle tycka du är en sämre människa då? Skulle du tycka du vore det? Om inte, skit i det då. Skit i vad andra tycker och tänker. Låt dem tycka och skratta att du var feg eller lat eller tråkig. LÅT DEM. De känner inte dig. Dina äkta vänner, familj vet dig. De känner dig och de älskar dig som du är. De älskar dig i alla lägen och förstår dig. De respekterar alla val och de skulle aldrig älska dig mer för att du blivit rikare, hälsosammare, eller bättre i allt du gör. De älskar dig som du är, för DEN DU ÄR. Din personlighet. Det räcker. Du behöver inte bli bättre. Prestera bättre. Så länge det inte påverkar andra, så länge du mår bra och de runt om kring dig mår bra, behöver du inte klara av allt i världen. Kanske titta runt och acceptera, glädjas över vad som finns nu? Man vet aldrig när det tar slut, försvinner eller när något förändras till motsatsen.
Och en annan sak man kan lägga i minnet är att ofta så är de stora och orealistiska förväntningarna och målen man tror att man måste uppfylla, inte ens så viktiga för dig som du tror. Då du nått dit, förstår du hur dumt det varit att lägga all din tid, energi och kanske ungdom på att sträva efter något så dumt (inte i alla fall som sagt), för man trott man blir en bättre människa eller att människor skulle älska dig mera då. Eller du skulle bli lyckligare då. Man har dåligt att vara och får igen besviken:het, ångest för att man varit för dålig t.ex.. föräldrar, eller vän, vad som helst. Man har lagt all sin tid på att vara “självisk” (som många dock är för lite) och bara slösat det på att bli bättre/snyggare/rikare/smalare/hälsosammare. Världen utanför och allt det fina har bara svävat förbi. Du har missat de fina somrarna av solljus, havet, stranden, glass, skratt, sömnlösa men minnesrika nätter, pg. ångest stress eller prestationskrav för morgondagen eller föregående dag. Du kanske har missat uppväxten av ditt barn, den fina tiden då barnet behövde sin mamma som mest, du har istället bara varit i din egen bubbla om prestationer över att hinna med allt, bli bättre på allt du gör, göra alla måsten och glömmer bort att njuta, leva i nu:et och vara där för barnet, inte bara mata och lägga barnet som man måste göra, utan också faktiskt vara där, viktiga stunder för er båda. Samma med förhållanden. Eller familjen. Eller släkten. Att ta hand om sin mormor. Sin mamma. Vem som helst. Man gör allt som måste göras, det blir en stress och prestation. Inget man hinner njuta av eller verkligen stilla lugnet för och leva där man är. Utan man stressar över nästa uppgift, alla borden och måsten, man borde vara bättre, man borde ha lagt mer tid på sin mamma, man borde vara bättre dotter, man borde så mycket. Man glömmer tiden där och nu. Det är helt okej att vara så som du är nu. Du behöver inte bli bättre. Det kunde varit värre. Vad kan du göra av det du har nu istället? Slappna av och tala om dig själv att allt är bra.
Många av oss har huvudet fullt av måsten och borden. Det gäller att avgöra vilka som är dina egna och vilka som kommer utifrån. Gör av med de som inte tillför något positivt och inte återspeglar dina drömmar. Skriv ner alla dem. Stryk över alla du själv vet inte borde vara med på listan..t.ex.. “Jag måste bli en bättre föräldrar” “Jag måste gå ner i vikt” “Jag borde ta hand om mig själv mera” “Jag borde skriva upp allt jag behöver minnas” “Jag borde bli hälsosammare” “Jag måste klara av detta” osv..
Vems borden och måsten är det egentligen det handlar om? Önskar du själv det eller är det dina föräldrar som önskar det av dig?
Skulle det inte vara härligt att ha drömmar och mål samtidigt som du är nöjd med dig själv som du är nu? DET GÅR!!! Det handlar om att lära sig tänka rätt, annorlunda.. “Jag duger som jag är och jag har mål att uppnå för det ger mig passion och glöd att fortsätta framåt” Och göra de saker du vill göra.Ersätt “jag måste/borde göra detta” mot “jag skulle vilja göra detta” Ser ni skillnaden?
Ta också emot utmaningar, våga dig fram och tänk allt ur en positiv syn, inte som en negativ och dålig grej, utan tänk det som en växande utmaning och risker som inspirerar dig och inte drar ner på energi.
Vi tror att om man misslyckas, gör fel, inte gör som man förväntat sig att världen går under, kontrollen far och man är dålig. Om din nära vän gjorde likadant, eller dina föräldrar skulle glömma göra något ibland, skulle du älska dem mindre? Skulle de vara sämre för det? Skulle de vara DÅLIGA? Svaret är helt klart nej, inte sant? Så behandla dig själv som andra. Du är den som förväntar dig och lägger dina prestationer under dagen. DU är den som orsakar din stress. Ingen annan förväntar sig det, förutom chefen på jobbet aha.. nä men ni förstår. Du väljer hur du tar situationen i hand, du kan antagligen ta den med lugn och inspiration och fokusera, eller stressa dig igenom det, få panik och tänka på allt annat som måste göras. DU väljer. DU är den ända som kan ändra på det här och nu. Alla tänker på sig själva. Alla tänker på sina egna “måsten” och “borden”, ingen kontrollerar dig själv lika mycket som du själv gör. Ingen förväntar dig att göra det perfekt. Du gör det.
Många märker inte själva att de är över-aktiva. Över-stressade. För stora prestationer. Ibland är det de personerna i din närhet som märker det före dig. Man vet att det är för mycket stress och “måsten” då allt som känts bra tidigare känns bara tungt och jobbigt och “måste göras” nu. T.ex.. mobilen ringer och du tänker inte glatt, “vem kan det vara som ringer” 🙂 ? Istället suckar du “ååh.. måste jag svara?” När du pratar med en vän tänker du bara på annat istället för att lyssna och vara nära.
Andra symptom är också att smärtan blir högre. T.ex.. migrän eller andra krämpor. Även lust att göra saker, vare sig det är att åka på bio med vännen, sola på stranden, köpa mat till familjemiddagen, leka med barnen, blir jobbiga/stress och det roliga i det försvinner. Du tänker bara vad du måste göra och kanske stressar dig till nästa sak. Under middagen skall du direkt tänka på disken och under diskandet kokar du kaffe samtidigt som du har efterrätten i ugnen och springer efter mera hushållspapper och svarar i mobilen och lämnat maten samt familjen i middagsbordet för sig själva. Kanske matlusten försvunnit, sömnen påverkas. Du är över-trött men får ändå inte sömn. Du tänker dygnet runt och din hjärna får aldrig ro. Inte kroppen heller, allt går på övervarv. Stressen blir på och du blir arg och irriterad. Pulsen är hög ofta och du får inte tag i saker och ting.
Människor som blir snabbt också inspirerad/glad/impulsiv att göra saker så märker inte när det blir för mycket av det. Hon/Han borde då lära sig att slappna av och lugna ner sig.Om man däremot är väldigt lugn och inte tål livets berg och dalbanor, kanske man borde tänka efter och våga sig pröva ifall världen och livet är så farligt som man tror.
Vi har olika stressar och vi borde lära känna oss tillräckligt bra för att veta om vi borde göra något åt saken innan det är för sent. T.ex.. Stress är också bra då den är kortvarig, stressen gör oss redo för alla stunder, och normal stress gör oss trötta så vi behöver vila och återhämta oss automatiskt, men då stressen blir för mycket och långvarig, efter 3 veckors stress kan återhämtningen t.ex.. ta flera månader. Det känns omöjligt att slappna av även om man är i fullkomlig vila. Det är bra att stoppa stressen och prestationsångesten direkt då man märker att man har den även om det kan vara svårt då hjärnan inte säger till då det blir för mycket.
Synpunkten över situationen och ditt humör påverkar också hur vi reagerar vid stressiga situationer. Andra behöver en inre ro och tystnad, lugn stund medan andra kanske behöver en kick och spurt att hjälpa sig våga, komma iväg och göra saker.
Det räcker att du gör ditt bästa. Du behöver inte bli bäst och bättre. Det räcker som du är nu. Om du känner att det blir för mycket av prestationer, krav, måsten, ångest så ta en stund för dig själv och fråga dig själv ifall det verkligen är värt det?
Då kan man ta sig den stunden och påminna sig själv, om och om igen, att du DUGER. Du duger som du är.
Ingen annan kan förändra dig och få dig att slappna av, än du själv.
Att välja frihet, kasta bort kraven och stressen är en enorm lycka och känsla alla borde få uppleva. Varför stressa, oroa sig över saker som du inte kan göra något åt nu? Lev i nu:et istället. Gnäll inte om gårdagen, morgondagen, den långa kö:n till kassan, det eviga väntade på maten i restaurangen eller det dåliga vädret.
Du kan inte påverka. Samma som att stressa om mejl-inkorgen som skall svaras under yoga-passet som skall få dig att slappna av och glömma allt. Varför? Varför förstöra alla härliga stunder på stress? Se det positiv och njut. Njut för att du kan leva och du vill göra det. Vad ger det dig för bra och nytta, vad kan du glädjas över det? Att du har det bra, du har det så himla bra nu.Och vet ni vad.. det viktigaste många glömmer… MAN BEHÖVER INTE GÖRA SÅ MYCKET. MAN BEHÖVER INTE PRESTERA HELA TIDEN. MAN BEHÖVER INTE.
DET ÄR JÄTTE BRA OCH ACCEPTERANDE ATT LÅTA BLI IBLAND. ATT INTE GÖRA NÅGOT. ATT BARA VARA.
Alla vi behöver dagar, veckor, stunder, minuter, där vi inte gör något alls. För mig har det alltid hjälpt att lämna bort de stressiga sakerna. T.ex.. media, eller mobilen. Lämna bort mobilen och kolla mejlen tex. endast på morgon och kväll. Du klarar dig bra utan den, behöver du den med dig överallt? Till matbutiken, till träningspasset etc. Jag stänger ALLTID av den på träningspasset, har musik med mig men har den avstängd. Träningen är min njutnings punkt, min egen tid och inget och ingen kan “förstöra den” med att tänka/stressa om annat. Lev i nu:et istället, NJUT.
Om du har svårt att också inte göra något. Börja med 10 minuter per dag. VARJE DAG. Gör ingenting. Lämna boken, tv:n, allt. Lyssna på dig själv och slappna av. Om du har tur kan du låta solen värma dig i ansiktet och verkligen känna hur det släpper all spänning i hjärna och kropp. Njut av det att du inte behöver gå någonstans. Känn hur det känns, att inte göra något alls. Är det så viktigt att göra något hela tiden, att göra nytta hela tiden, av varje tid som går? Tänk om du tyckte det vore lika viktigt att ta hand om dig själv och slappna av. Göra ingenting ibland. Fokusera på en sak i taget. Glöm allt annat. Fokusera på det du gör nu. Vare sig det är att sola, njuta, leva, träna, måla, läsa, plocka blåbär eller dricka kaffe på morgonen. Då slappnar även hjärnan av. 🙂 Alla vi behöver dessa stunder. Du kan inte prestera dygnet runt. Du måste se dina gränser 😉
Då var morgon predikan klar och dags för lunch innan jag tar vardagen i full fokus! Måndag och ny månad, vecka, nya kärleks-stunder i livet. NJUT NU FOLKET OCH TA VARA PÅ LIVET! <3
En predrika om “hälsa”
Det är ganska tragiskt hur man lätt tror på allt som står på nätet eller följer vad andra gör och tycker och säger. I PT skolan lärde man sig det ena.. läkare, bodybuilders, dietister, tidningar, nyheter, vänner, bloggar, youtubers, skvaller, landets näringsrekommendationer och kostcirkeln säger det andra.. det man lär sig i skolan varierar, ändras, alla säger sina åsikter och man suger bara in all information automatiskt. Visst är de bra att vi tänker på vår hälsa, men detta har bara lett till ÖVERDRIVENHET att vi tänkter FÖR MYCKET välmående, motion och kost vad vi BORDE göra utan att känna efter vad hjärnan och kroppen påriktigt behöver..
Mina egna åsikter, tankar, erfarenheter, ändras också. Man tycker det ena och det andra. Det är ganska motstridigt och därför kan man inte bara ha en åsikt. Det går inte att ha en grupp och säga något alla mår bra av. Vi alla är olika och det måste man förstå innan man tar åt sig all information.
Det hemska är att träning, kost har skapat en “dålig bild” och en massa regler hit och dit vad ska ätas och hur man ska tränas. “vad som är fel och rätt”. Sanningen är, det finns inga rätt och fel, bara en sak.. DU MÅSTE MÅ BRA. Vilken kost och träning du mår bra av kan ingen veta mer än du själv. Det varierar också. Kroppen behöver olika mängder och sorters näring och träning, beroende på hur ditt liv ser ut i den studnen, hur du mår och hur du lever.
Vi har aldrig riktigt behövt oroa oss och tänkt på kost och motion så mycket som idag förut. Kroppen har sagt det mesta själv, om du är hungrig äter du mer, om du vill gå ut och leka gör du det, om du är stressad vilar du upp dig och du har följt magens känsla samt hunger och inte låtit några ordspråk förhindra dig. Men tyvärr verkar de flesta ha tappat det. De flesta som mejlar mig är vilsna och har dåligt samvete och går med en bultande ångest för de gjort “fel”. För att ni sätter stora krav och saker som ni förväntar er att göra, men så kommer timmen då ni inte orkar träna, ni orkar inte värma mat från kylen och tror att ända lösningen är att tvinga sig iväg eller bara ge upp och äta allt som finns framför dig och sedan gå med dåligt samvete i flera dagar efteråt och i värsta fall “straffa sig själv”. Varifrån har det kommit? Vad är det för trams? Det hela har lett till ökande utmattningssyndromer, idrottsskador, ångestsydrom, ätstörningar etc. “No pain no gain” “blod svett och tårar” ordspråk, memes och budskap som får oss döva att lyssna på kroppen och tvingar den istället att följa hjärnans order, “när man tränar ska man inte lata sig” “if you still look cute after your workout, you did not train hard enough” “om du kan gå efter benpsset så har du inte tränat tungt” osv. Bullshit! Kanske det passar för Erik 32 år, men det betyder inte att du är precis likadan och behöver detsamma. Det är även skillnad mellan vanliga motionärer, elitidrottare och ifall du tränar för hälsa, som hobby eller tävling. Det går inte att jämföra! Tex. kan inte ens jag heller bara hålla med om att precis alla borde strunta i att tänka och bara äta när vad de vill när de vill, som jag ofta gör och lever ifrån för att det ju är det optimala, varför stressa och tänka så mycket liksom? Svaret är enkelt, har man som jag träning som en livsstil, guldmynt i vardagen och tränar hårt och även plus det gör andra saker så går det inte att bara glömma att äta och dricka och vila. Jag märker direkt nästa dag då jag ätit för lite, det är verkligen inget roligt att vakna och känna att kroppen inte återhämtat sig. Jag och många andra, måste helt enkelt se till att man får mat regelbundet och tillräckligt, men det betyder inte att man ska gå och räkna och tänka och fundera på det dagen lång och låta livet gå bakom det. Jag tränar visst för min hälsa och för att må bra, det är största orsaken, alltid varit det, men min träning har helt klart växt och blivit hårdare med åren och jag får stora mål och drömmar ibland. Jag har även fått lite muskler helt klart och ett större behov av näring än vad jag haft för flera år sen då jag levde ett liv blandat med alkohol, för lite mat och konditionsträning på tom mage. Det går inte att jämföra att jag och en sådan person skall leva lika dant. Men som jag sagt. Man ska lyssna på kroppen. Och alltid är det inte så lätt för alla, men tack och lov känner jag idag vad jag behöver.. Det går inte att följa någon annans kostråd, om den personen inte vet allt om dig som vi Personliga tränare BÖR veta för att kunna göra ett schema som främjar och inte gör sämre ditt mående.
Det har hållt på i åratal. “Spring bort sommarkilona” “skaffa julskinkan bort på noll tid” Det är som att media skulle trigga och övertala alla att få dåligt samvete om skinkan de ätit och de extra kilorna som kommit därpå. Vad spelar dessa kilon egentligen för roll? Är det oacceptabelt och något som inte får finnas till? Tydligen skall man straffas av att ha ätit för mycket och träning har blivit ett redskap att slita sig ner på och pressa alla krafter ur sig. Inte konstigt att fler och fler får dålig bild av träning och hälsosam livsstil då det tvingas och följs på fel sätt. Enligt mig ska det vara ett val man vill göra för det väcker bra och positiva, måbra känslor och bygga på samt använda energi av det vi ätit istället för att straffa sig själv och förbränna m.m
träning i alla nivåer, vad orsaken och målet än är, SKA VARA HÄRLIGT, NYTTIGT, ROLIGT, UNDERBART, GLÄDJEFULLT. Det ska njutas av det. Vad som många förstått fel.
Jag lär mig mer och mer, för varje år. Men jag lär mig inte av några bloggar, böcker, tidningar längre. Jag lär mig av mig själv. Jag lär mig så himla mycket och förstår påriktigt vad det menas med att må bra på ett friskt sätt. Att äta mycket och bra mat. Att variera sin kost. Att vila och ta hand om sig själv. Att också röra på sig på alla olika sätt som man gillar och njuter av. Att jobba med rätt mängd och att sedan tillåta sig den återhämtning det behövs efteråt. Att lyssna vad man vill och har krafter till men också ha ett mod och sug efter att pröva nytt och testa sina gränser i både stresstålighet och motståndskraft. Att få känna att man lever och påriktigt. Att inte bli för bekväm men inte för krävande. Att lyssna vad man behöver i nu:et. Att inte gå och stressa och oroa över allt som kommer att hända. Känslor och energi och viljan samt mående ändras från timme till timme, istället för att göra hastiga beslut bara lova sig själva att känna efter vid den stunden vad man vill göra istället för att skriva upp färdigt. Att vitt socker faktiskt är en gift och gör en beroende men samtidigt en sak man inte ska undvika bara för att andra gör det. Att bara balansera allt och kunna unna sig både godsaker och sötsaker men också färgglad mat med massor med vitaminer och av allt det andra vi alla behöver för att kuna fungera optimalt. Spendera tid med familj och vänner och njuta av det fina nöjen och tiden ger dig. Släppa loss alla regler och måsten och låta sig själv göra och känna efter vad som egentligen behövs. Att må bra är huvudsaken. Hitta din livsstil du mår bra av. Visst, ju hårdare och mer du tränar måste du också tänka efter mera vad du stoppar i dig för att inte bryta sönder dig själv, det är väl därför så många (även jag) gör matlådor, äter tillskott etc. (ett mycket enklare, snabbare, sätt om man inte har andra tillgångar) men det går även så bra med vanlig husmanskost regelbundet samt lyssna på mängden vila och återhämtning som tyvärr tycks visa sig vara mindre viktigt än vad det verkligen är. Vi alla behöver olika miss mängd vila och återhämtning, det finns ingen som kan säga att du endast behöver EN vilodag från träning eller jobb per vecka, för vad du känner och vet är och behöver är det du ska lyssna på. Såklart finns det en massa bortförklaringar för människan också blivit väldigt bekväm av sig(eller kanske det bara beror på dåligt samvete?) och tvärtom.. (som jag förklarat i hela inlägget ) det är tydligen 100% eller 0%. Soffpotatis eller träningsnarkoman. Varifrån har vi fått fram cheatdays, vilodagar en specifik dag, varför planera såna i förväg? Varför inte lyssna på kroppen och äta vad man vill då man vill detsamma med vilan. Varför bara inte sluta ha dessa regler och kräva av sig så mycket, lyssna istället och jag vet att det tar en tid, men då du hittar dig själv och ditt mående samt känslor, kommer det ljusna upp så himla mycket.
Andra mår bra av att träna varje dag, göra matlådor och livet brevid rullar på och energin tar aldrig slut, man har hittat en livsstil man bara brinner för, men så finns det andra som kan precis vara tvärtom eller mitt emellan. Varför tvinga sig att träna på gym och äta grönt och hjärtat säger annat? Om du älskar ditt liv som det är, leva dina intressen och spendera helgen ute festande och vaka hela natten, ja gör det. Samma med personen som brinner för träning. Låt alla bara leva och göra det de vill och inte komma med en massa predrikor om vad som är rätt och fel och jämföra sig samt övertala personen att göra diverse? Du kanske undrar varför någon väljer att hoppa över ölen och extra stor hamburgare framför fotbollsmatchen ikväll då det känns naturligt och helt självklart för dig. Eller du undrar varför ingen någonsin kan hänga med på gymmet och byta ut fredagsmys mot fredagsfys bland tunga vikter och svettdroppar. Men de smarta förstår. Accepterar. Det handlar om livsstilar. Person till person. Acceptera och förstå att alla är olika, alla tvingar inte sig att träna och äta hälsosamt bara för att du gör det och tycker kyckling smakar torr hundmat. Någon kanske faktiskt GILLAR DET och det kan faktiskt vara svårt att svälja samt förstå lika konstigt som att läsa tidningen baklänges. Din träning och din kost samt livsstil och rutiner är dina, ditt sätt, och ingen annans. Dina åsikter, dina synpunkter och erfarenheter passar DIG och kanske inte alla andra. Du mår bra som du gör. Du lever ditt liv och i din kropp. Det är omöjligt att säga att det skulle passa för alla tusentals andra människor där ute. Finn dig. Finn ditt må bra liv. Men gör det utan press och att tänka. Du vet själv innerst inne vad som känns bäst just nu.
Back to.. vad KROPPEN vill.. det kan kännas omöjligt att känna och veta vad egentligen betyder “lyssna på kroppen”.. Att börja känna, tänka, leva, kanske t.o.m göra några mindfullness eller yoga/avslappnings övningar ett par gånger i veckan kan hjälpa dig att hitta kännetecken och egenskaper i kroppen. Att låta kroppen må bra är och kommer alltid vara det ända man kan kalla rätt för alla oss, då kroppen mår bra mår också du bra.
Onödig fakta om mig
- Konstig. Knäpp. Logiska saker och saker man borde veta är inte alltid hemma hos mig. 😀
- Bekväm. Inte alls prydlig. Borde nog vara finare och mera fin av mig, men helst går jag i pyamas och äter flingor ur skålen med fingrarna.
- Hatar åskväder och blixten. Lika rädd varje gång! Kommer nog från barndomen då blixten slog ner i min bästis, aka grannes hus brevid.
- Är ganska chill av mig, inte rädd och så, tror jag iaf, “leker tuff” men då jag blir rädd eller kittlad eller ser en orm skriker jag som en liten flicka. HAHA alltså jag blir SÅÅÅ rädd ibland, skriker så högt att alla andra också blir rädda och så skrattar vi i flera timmar efteråt.
- Orsaken till att jag kan bli så skrämd plötsligt är för att jag alltid eller ofta är i mina egna tankar, dagdrömmer, sjunger för mig själv eller försöker fokusera mig på något.
- Hatar men älskar potatis, banan, rågbröd. Alltså potatis kokt är superblä, men mos eller klyftor eller vad som helst annat är kärlek. Sen banan, fy vilken smak liksom, vad är banan ens för smak 😀 Men fryst eller med jordnötssmör eller varm med kanel och kanske glass, ja herre va gott. Sen rågbröd, har typ ätit för mycket av det för det smakar bara råg. Men om man rostar eller lägger världens godaste topping som typ jordnötssmör, nutella eller avocado så är det ju en helt annan sak 😉
- Då jag är fokuserad, koncentrerad ska ingen störa mig haha. kan inte göra två saker samtidigt!!! Då jag skriver blogg inlägg eller gör pt-scheman, eller vad jag än skriver på datorn så får jag inte bli störd! En minsta störning får mig typ att tappa gnistan och glömmer allt igen. Eller om jag typ skalar potatis eller packar väskan kan jag inte prata samtidigt haha, måste ta paus isåfall.
- Att prata på gymmet stör mig inte, ibland kan jag visst vilja ha ensam tid och hörlurorna i öronen, men oftast om det bara finns bekanta så älskar jag att snacka och skratta lite mellan övningarna, träning ska inte vara så allvarligt haha. OKEJ UNDER ÖVNINGEN SKA MAN INTE PRATA LOL 😀 Tex. håller jag på att pressa upp stången medan jag bänkar, ja om någon säger ett litet pip så blir jag störd haha 😀
- Är blandad social och osocial. Samma blyg och oblyg. Älskar att vara ensam och spendera tid ensam, samtidigt som jag älskar att vara med andra spec. såna du trivs med och är bekväm med, men även fester och gå på stan, älskar storstäder och massa liv och folk, festivaler osv. Älskar att gå på äventyr och ofta vill jag träffa nya personer och lära känna dem, så kul! Men det går i perioder eller typ nåt åt det hållet? Ensamtid är guld för mig och klarat inte av att vara med människor precis dygnet runt haha, måste bara få liksom slappna av och chilla i tystnad ibland också 😀
- Alltså förut var man ju såååå modig och skulle alltid på alla tivolin och berg och dalbanor och simmade på vintern i iskallt vatten som en fisk och allt sånt, men nu när man blir äldre är det så tragiskt att man blir så feeeg och bekväm!!!! Alltså jag vågade ju inte ens hoppa i havet i vår sommarstuga!!! det var kallt som aldrig förr haha. Men samtidigt om man jämför mig med mina syskon eller folk utomlands så tycker jag ändå 18grader är supervarmt eller något dit åt. XD och nu plötsligt har jag blivit illamånde av bussresor, långa bilresor, ibland sjösjuk och ibland karsuellsjuk!?!?!?!??! orkar inte. Det är ju det roligaste som finns att åka frittfall osv. Men inte då man blir illamående, så den biten är verkligen sorlig att erkänna för sig själv. Hoppas det går om typ.
- Jag har alltid varit ganska mörkhårig och mörkare än alla oss barn. Typ brunett. Då jag var blond fick jag min utväxt brun. MEN NU PLÖTSLIGT SÅ ÄR JAG BLOND. WTF LIKSOM. Går och ser skallig ut då min utväxt är så ljus som den kan vara, seriöst, ser helt VITT UT!?!?!?!??! vette fan vad jag ska göra. blond or brown liksom, man kan inte vara mitt imellan, eller
- Asso gamla människor, äldre, över 60+ är mina favvon. Helst över 80. världens goaste, sötaste, snällaste människor. Dem skulle jag kunna spendera heltid med.
- Antagligen svarar jag dirket eller så går det dagar. veckor. månader innan jag svarar. finns inget mitt i mellan. Samma med att göra saker. Omedelbart, allt på samma gång, eller så blir det aldrig av. Typ “jag borde göra det” och så blir det aldrig gjort. Om jag har bestämt något vet jag att jag måste göra 100%. Samma om jag har köpt ett kilo godis. Finns inte en chans att jag “sparar” till imorgon. haha
- Är en nattmänniska. Alltså jag älskar att vara sent uppe och äta sju olika kvällsmål och titta på usla filmer och söka efter nya samtidigt och skratta åt trötta grejer. Och sen då jag somnar, ja herregud, jag är inte mänsklig då. Har hört alla möjliga storyn om hur jag skrattar, kryper, skriker, berättar storys under natten och kan gå upp som en zombie och bara glo på något. HOPPAS DETTA INTE ÄR SANT. VAD PINSAMT JU.
- är usel på att laga mat. kan krydda och salta och få det att smaka som världens godaste grej liksom men alltså resultatet och hur det ser ut… ja där fattas något. Samma med att teckna, måla, skriva, pyssla och allt sånt. Så kul, gillar det, sätter mycket energi och tänkande på det. Det ska vara personligt, unikt, något stort och grymt, men resultatet blir alltid väldigt konstigt och fult och suddigt och kaos och lim överallt och pennorna går av, bläcket tar slut, vi byter färg mitt i och pappret är skrynkligt, men who cares liksom är typ konstnärlig innerst inne. Är inte alls ordentligt eller tålamodig att börja sudda och börja om sju gånger, eller göra perfekta raka sträck, nejnej det finns inte i min värld. Welcome to the slarvighets-club.
- Har alltid fötterna på marken. Det måste man. För att kunna leva i denna värld. POETISK MUCH? Nä men, innerst inne har jag en styrka och bestämdhet i mig som aldrig kommer att försvinna. Jag vet vad jag vill, även om jag ibland vill bli övertalad.
- Jag älskar överraskningar. Till andra. Planerar flera månader innan om någon fyller år. BÄSTA
- Jag hatar naglar. Sköter aldrig om dem och orkar inte lacka dem för det försvinner alltid nästa dag och alla färger ser förfärliga ut på mina fingrar förutom typ ljusa neutrala som inte direkt är min stil och sen går någon nagel av och så måste man klippa och fila och sånt onödigt och så ska man ti gymmet och så får man sår överallt och så ser man manikyrer och fina spaerbjudanden om snygga perfekta händer men så kommer man hem med klor som man bara vill bita bort.
- Är som en adrealin kanin med full energi att det går över gränsen ibland och vill bara prata och skratta och hurra med alla så folk nästan blir rädda av glädjen men så har jag också dendär lugna trötta sega amandan som vill bara liksom chilla, kan vi bara va tysta lite och njuta av stunden och andaaas. haha. Ändrar typ varje timme. Säkerligen blodsockret eller nåt sånt. Tragiskt att då man är energisk som en fisk på kvällen är alla sömniga och tvärtom på morgonen, känns som om jag lever i en annan tidzon typ
För mycket text igen? XDFood diary – Önskeinlägg
Ja men visst ska jag dela med mig lite hur en vanlig matdag ser ut,! (även om det varierar nästan varje dag)
Efter tävlingen går jag jätte fritt och knaprar/småäter ofta på något, ibland hela dagen haha, inte alls sant påståendet att suget minskar om man äter ofta och ordentligt, tvärtom haha blir bara hungrigare och sötsugen! Aja vet inte om det är för det är sommar menmen njuter av glassar och kakor hit och dit ibland, men fokuserar mest på bra och mycket mat i mängder!! Nomnom.. Fast många säger ju att på sommaren vill man ha lätt mat och lunchsmoothies men skulle nog aldrig hända mig att dricka min föda haha ? Mat ska vara mat och inget grönt blad med visst lite vitaminer men näringen och byggnadsmaterial eller ens energin till min kropp!? Det finner man inte i kall raw spenat soppa ?
inte för jag ens orkar lägga så mycket energi på vad jag ska äta eller vad som är bra eller inte, slös på tid ju men gör gärna matlådor färdigt även nu på sommaren så man alltid har mat i alla lägen men alla andra måltider som serveras hemma äter jag gärna med stor matlust! Aldrig före eller efter min ätstörning typ haft problem med matlusten.. Alltid fått i mig mat och mycket! Även om det smakar mer och mindre eller ifall jag är hungrig eller inte, även om jag är förkyld eller varit magsjuk ? Men har ju inte heller varit supersjuk under de senaste åren, “knacka i bordet” så maten har smakat bra men visst stressiga perioder äter jag mer godis än mat men matkärleken och ätandet försvinner aldrig skulle jag påstå.Kanske då man får barn eller annat i livet så går det stora fokuset bort från dig och istället lägger du all energi på att dina barn får tillräckligt med föda ;D Typ ända målet där jag inte är så supersugen 😛 haha jag är mera “natt människa” ofta går jag och äter ännu ett tredje eller fjärde kvällsmål efter kl 12, eller bara hämtar något att knapra på från kylskåpet på kvällen eller att dricka, och gillar att kolla på film till sent eller ibland jobbar jag sent eller läser någon bra bok/tidning, har alltid sån energi på kvällen! Svårt att somna ibland. Vilket inte stör mig alls, sen då jag somnar sover jag oftast gott! Så är ofta mätt fortfarande när jag vaknar, mest sugen på energi att väcka mig själv haha, så äter något snabbt bara för att komma igång (men ändå energirikt, skulle nog aldrig klara av att hoppa över frukosten, herregud), orkar dock inte direkt lyxa varje morgon spec. om man äter ensam, men om det är helg och familjen är på plats och solen skiner ute ja då skulle det inte sitta fel med buffé och ett fullproppat frukostbord med smoothies, juice, yoghurt, topping i mängder, färska frukter och bär, pålägg som aldrig tar slut, bröd i olika former och storlekar, marmelad och sylt och krämiga tillägg osv.
Menmen nog snack om sånt, här kommer typ en vanlig matdag OCH kom ihåg nu det som jag alltid säger: VI ALLA ÄR OLIKA!!!! Bara för att jag äter såhär eller din granne äter sådär är inget rätt eller fel och betyder inte att du måste äta eller ska äta så. Bara lyssna på din kropp och vad du är sugen på.
Frukost: Oftast en stor skål gröt. “Tråkigt” men sant. Topping är den samma, typ bär/frukt/nötter, jordnötssmör eller kokosolja och proteinpulver eller några ägg. Är jag lyxig har jag inhandlat/bakat färskt bröd/knäckebröd och gott pålägg eller fixar proteinpannkakor och snart lite hemmaodlade färska bär och äppelsylt ??? och alltid: kaffe.
Lunch: Ris/Pasta med kyckling/fisk och rotsaker eller wokgrönsaker.
Mellanmål: Bakar något jag är sugen på eller 2st bananer/ upp till 10st riskakor med jordnötssmör ? ibland kaffe/nocco
Middag: Potatis/sötpotatis med kyckling/fisk/kött, sås och sallad.
Efterrätt eller senare mellis: frukt/morötter/yoghurt/skinka/nötter
Kvällsmål 1: Proteinfluff, kvarg, nötter, bär.
Kvällsmål 2: omelett, grönsaker och tekoppar
Under träningen dricker jag proteinpulver/aminosyror och äter riskakor/banan för snabb energi.
Då jag inte är hemma kan det vara svårt att hinna med alla måltider och jag orkar inte heller tänka eller stressa om sånt, om jag inte har någon tävling eller annat mål i sikte så lever jag som en normal människa (vad en normal människ än är dock..) följer min hunger och då jag är sugen på något. På resor äter man det som bjuds i den kulturen och då man är på sommarvillan eller besök blir det ju olika. Inte springer jag med matlådorna överallt, bara ifall jag har tävling i sikte eller vet att det inte kommer att finnas mat. Går i perioder då jag känner hunger och mättnad eller inte alls, men det bryr jag mig inte så mycket om heller. Försöker att inte lägga så mycket energi på vad man äter och när, huvudsaken att jag får tillräckligt i mig och det kan jag garanterat säga att jag får det, då mina portioner är inte “sparsamma” haha. Dock har jag mycket enklare att äta massor hemma och ta flera dubbla portioner mål efter mål då man sedan kan vila maten efteråt. Är man på jobb, skola eller annanstans är det inte lika enkelt och med tanke på att man har känslig mage som inte tål mycket och det är något jag är mest arg på haha, har ärvt de dåligaste sidorna av mina föräldrar tydligen.. Nu också har jag fått en himla kramp av färska nypotatisarna som äntligen kommit, varje gång, direkt efter. Aja.. Hopps det bara är nu då det är tidigt i säsong.
Äter inte olika vare sig det är träningsdag eller inte, förutom drickorna på passet ofc :P. Men som sagt funderar jag inte så mycket nu under sommaren, kanske senare på hösten då fokuset blir högre att bygga muskler, vilket det redan nu är men på lite slowmotion haha, vill unna mig med några glas rött eller vitt ibland också och kunna simma,ro,gå soliga promenader utan att stressa i sig en shake direkt efter ?? har dock inte alls hunnit göra sakerna ovan men det är bara början av Juni och hoppas på en underbar sommar utomhus!! ❤️❤️????☀️☀️☀️
En vanlig vardag för mig
Vaknar, av något ljud av någon annan som är vaken eller av min hund som gråter eller slickar mig i ansiktet. Stiger upp. Går på toaletten, sjukt kissnödig. Tvättar ansiktet. Går barfota ner för trappan och hoppas på färdigt kaffe. Oftast inte. Både jag och pappa vill ha olika starkt kaffe, han dricker typ svartare än natten, som smakar också aska och man får magont från döden. Aja, sätter på kaffet, dricket flera glas vatten (törstig som öknen på morgonen) och tar mina tabletter/vitaminer. Sätter på på radion och tar fram alla frukost grejer.. oftast är jag fortfarande i sovmössan och gör bara det enkalste, snabbaste alltså gröt, ägg, kokosolja, smaksättning, topping med kvarg och frukter/bär/nötter osv. Ibland får jag lyx gröt av pappa, han är typ mästarkocken själv och gör den godaste gröten ever, låter den koka länge i kastrullen och bli fluffig, men annors gör jag den snabbt i mikron och samtidigt äter jag något annat på sidan om, kanske mackor eller tuggar otåligt på det sura äpplet haha. Äter frukosten. Dricket kaffe som avslutning, 2 XL koppar med mycket mjölk, mums, perfekt. Då börjar hjärnan vakna och jag läser lite tidning eller går igenom saker som ska göras idag. Ibland och alltid nästan om somrarna så äter jag frukost ute och då är det passligt varmt (inte kokande hetta och inte så kyligt att man måste ha jacka på sig) och det är 10+++ påeng med havsutsikt och kvittrande fåglar och allt smakar prima perfekt.
Då kopparna är slut, eller så tar jag med kaffet, går jag till datorn. Där sitter jag pillar på datorn, svarar på mejl, bloggar, om jag har tid gör jag annat extra, facebookar och läser bloggar eller annan text men oftast gör jag PT jobb och det tar ca. 3h eller mera ibland en hel dag, om ett helt nytt schema skall fixas, beroende på personen, målet och om det är en ny person eller bekant eller ifall jag redan planerat färdigt under natten/dagarna schemat. Ibland är det “bara” små fixningar men som är lika viktiga och tar tid för man vill ha det bra gjort, jag är ingen perfektionist det har jag aldrig varit men i dessa saker och ifall det gäller andra personer vill jag alltid göra dem nöjda och bekväma, så bra som möjligt, typ aldrig nöjd.. Sen blir jag styv i nacken och ögonen ser numror och fyrkanter efter ingen paus, ibland springer jag efter något mellis eller något att dricka haha men oftast är jag i fullgång och vill inte ta paus innan allt är färdigt.
Sen är det skönt att sträcka på sig, äta lunch i lugn och ro. Klockan är ganska mycket redan då, och jag är sugen på att vara lite social och då umgås jag med familjen och är lite utomhus, pratar, skrattar, ser pojkarna leka på gården eller så kanske jag besöker någon vän eller släkting. Om ingen är hemma, alla jobbar eller så, så går jag till gymmet.
Fixar mig lite (borstar håret och ibland lite mascara men om sommrarna orkar jag inte XD och byter till träningskläder) Gör sedan mina aminosyror i shakern och lägger den i frysen (sååå gott), äter mellanmål och tar med mig lite till gymmet också oftast direkt efteråt något eller ibland också under träningen ifall jag känner att jag behöver extra energi under en lite längre träning, om det behövs en till kopp kaffe eller nocco, oftast inte. Kollar att allt är med en sista gång och åker iväg till gymmet. Där gymmar jag allt från 40-90 minuter långt pass, beroende på om jag värmer upp eller hur schemat ser ut, och om jag har tid eller inte. Där gymmar jag och bästa träningen är då man inte har bråttom någonstans, får i lugn och ro vila mellan övningarna och lasta på mera vikt, njuta och skratta för sig själv hur underbart det är eller lite skvallra med gymkompisarna där, men ibland är jag också helt för mig själv och då har jag musiken i öronen och taggad, fokuserad 100% och glömmer ALLT, bara jag och vikterna, så fint. Älska/hata känsla. Älska mesta delen, men hata under dendär lilla pressen tex. under benträningen haha fyfan vad tufft det är ibland och tungt, men samtidigt så härligt och underbart, svetten rinner från pannan och du biter ihop och oftast blir grimasen en blandning av leende och ilska haha, alltså bästa som finns är då du är så himla stark på gymmet och får grym kontakt med musklerna och bara känner att THIS IS WHAT I LOVE, this is my thing!!! 😀
Efter ca. en timme äter jag mina riskakor med jordnötssmör, ibland om jag har tid gillar jag att sitta där en stund och chilla (om jag har ska träna någon kund, gör vi oftast det nu) ..& njuta av känslan efteråt och fundera på allt från himmel och gjord, efter tio stycken selfies i spegeln förstås (om jag orkat, ibland skiter jag i det, går i perioder haha ibland vill jag bomba media med flexningsbilder i toaletten (så pinsamt) men ibland vill jag bara hålla känslan och kärleken för mig själv, behöver inte dela med mig den, räcker med att jag njuter av träningspassen själv och glömmer media för en stund, helst en längre stund. Jag kan nästan påstå att jag “älskar” media, instagram, eller kanske inte älskar men gillar mycket då det får mig peppad, glad, inspirerad och kontakt med fina människor, men livet utanför är hundra tusen gånger härligare, viktigare, underbarare och jag skulle ALLTID välja livet framför den minimala appen som tar hälften av vår tid, människorna och alla känslor, upplevelser där ute är hundra gånger viktigare och mera inspirerande än media, jag vill leva, inte leva på lossas på nätet, jag vill leva påriktigt och leva ordentligt. Och det gör jag!)
Sen är det dags igen att cykla iväg hem eller ifall jag har tur får jag skjuts 😉 Går till duschen hemma om jag inte är vrålhungrig och äter direkt. Sen byter jag om och äter middag med familjen. Sen vilar jag en stund, kanske med en bok/tidnig/datorn/ingenting. Sen spenderar jag tid med min familj/vänner en stund och så jobbar jag några timmar ännu om något blev ofärdigt på morgonen. Sen blir det kvällsmål, kvällspyssel och senare kollar jag på film länge, har det bra med fint sällskap och lite snacks, (kvällen äter jag som mest, typ 3 st stora kvällsmål, haha nomnom) och lägger på bekväma kläder och stänger mobilen för några timmar. Innan jag går till sängen tar jag magnesium, tvättar mig, och läser bok. Sen somnar jag efter midnatt.
Så ser min vardag ut just nu! Om jag jobbar på kryssningsfärjan eller inte är hemma ser den HELT ANNORLUNDA UT. 😀 Spec. om sommaren så kan mina vardagar förändra från dag till dag och inte alls har regelbundet liv och bara springer från stad till stad till andra människor och blir bjuden på kaffe eller solar på stranden eller är hela natten uppe och sover halva dagen bort haha. Men under vinter,våren,hösten och jag inte jobbar/går skola då så gillar jag både regelbundet och även lite kaos och spontana äventyr! 😉
Önske-inlägg
Hej fina! Har ni några önskemål vad ni vill läsa om? Säkert uttråkande att höra om mina vardagar i varenda inlägg haha, vill ju också skriva om annat som ni gillar eller vill läsa om!
Här kan ni rösta eller alternativt skriva en kommentar om önskemål eller önskerubrik till inlägg.
What do you want to read abou10 onödiga faktan om mig? Recept? Filmtips? Hur en vanlig dag ser ut för mig? Personlig träning? Sköldkörteln och andra hormoner? Hur min framtid ser ut? Tips för överlevnad? Middag/lunch tips för de otåliga? Åsikter om något? Resor? Hotell? Hälsa? Tankar? 10 musthave i träningskassen? Favoritmusik på gymmet? Tragiska moments av mitt liv och tvärtom guldmoments? Vem är jag? Vad är mitt mål? Modelljobben? Recensioner på olika smaker av produkter? Mat under en dag eller träningspass? Inspirations bilder eller transformation bilder? Eller bara babbel? Eller bara inget haha ?
Lite predrikande om att följa schemor eller hitta en balans, eller bara köra på sitt eget race
Många tror att man “måste” äta matlådor eller kyckling & ris fem gånger om dagen för att få resultat på gymmet. A big NO-NO!
Matlådor är ett enklare sätt, se till att få i sig allt och gå dagen lång utan plötsliga hungerattacker, inte behöva stressa så mycket om vad man ska äta när man har en fullsatt vardag och varken ork/tid/motivation att hinna till butiken och finna nya recept och goda saker att äta. Det kan dock bli tråkigt i längden, ofta väljer man det billigaste och lättaste att göra då man ska kocka flera timmar i rad lådorna, alltid har man inte ork att pyssla till varenda låda. Så tänkte dela med mig lite inspiration, “hälsosam” mat behöver inte vara tråkigt! Näringsrik mat behöver inte vara det ni ser på media. Och MAN KAN OCH FÅR äta shit vad man än vill, bacon/bullar/tacos/grytor/majs/vegankost/semlor/piroger och whatever ni gillar, och ändå få resultat. Har ni mål som viktned gång kan det ju vara lite svårare men den hetsen orkar vi inte ta med i min blogg, varför gå ner i vikt? Om du inte är farligt överviktig, acceptera bara din kropp och älska den. Om du ska hålla din vikt eller gå upp i vikt, bygga muskler, ja inte behöver du käka “clean food” dygnet runt.
Vad man ser på media är aldrig 100% sanning/det hela av personens liv, ni ska inte gå och inbilla er att tjejen med samma mini-portion eller “ren mat” utan enda saltkorn eller droppe sås äter precis så. Kanske tjejen dränker maten i bearnaisesås efteråt (haha alltså vad är grejen med beasås egentligen, när blev det ens något extra? fan bea är bäst och godast, inget man behöver undvika enligt mig), kanske hon käkar fem ton hembakta kakor en timme senare, ja vem fan bryr sig, men om ni bryr er.. Så ta inte allt på allvar. Vad jag lägger, vad andra lägger för bilder, är inte alltid hela sanningen. Visst har man 6-pack en timme om dagen och världens pump i armarna, så går man resten av dagen med smala mask-armar, vem bryr sig?
Vad jag vill bara komma fram till… Chilla. Matlådorna ni ser på instagram är oftast tillgjort för såna som går på tävlingsdiet, vad riktiga matlådor “borde” innehålla, för att få i oss tillräckligt, är en helt annan sak. På tävlingsdiet är ofta som det heter.. en “diet” och innebär mindre mat, mindre tillsatser, mindre mycket men därför är det viktigt att få i sig allt som fattas via tillskott, men som sagt, alla kör inte diet på tävlingsprep, men oftast. Och det är en helt annan sak, en helt annan grej än att bygga muskler. Om du ska bygga muskler, kan man ha två olika synpunkter om det.. Antagligen att man kan “äta vad man vill” och bygga. Eller att äta bra mat, tillräckligt med protein och träna tillräckligt hårt för att bygga. Visst håller jag med till båda men, det smartare.. hållbara.. optimala sättet är ju andra alternativet. Men såklart oftast det svårare. Jag har många kunder som kämpar med att gå upp i vikt på bara normal mat. Normal och hälosam mat är ju alltid svår att förklara utan att få missförstånd.
Normal mat och hälsosam kost för mig är en balans mellan 80% husmanskost, kött/veganprotein, fetter både bra och dåliga, kolhydrater både snabba och långsamma, alltså ALL mat som inte är färdig tillagad. Allt. Frukter, griskött, grädde, bröd, pasta, lax, olivolja, avocado, rödbetor, allt, men i rimliga mängder. Färdig mat som tonfisk/frukt i burk/frysta grönsaker/skinkpålägg/bacon/korv/färdiga såser är ju också okej, det är inte wohooo bra och världens näringsrika, men gillar man det, mår man bra av det, ät det. Färdiga mater som en färdigportion av laxbullar,potatismos, sås, ärter varje dag kan dock göra dåligt i längden.. Som ni säkert gissar, vilket jag menar inte är bra/normal/hälsosam mat. Varför inte tillaga själv? Så himla mycket godare och näringsrikare, även om du äter tre gånger dubbel portion, är det bättre än att ta den färdiga med 2% lax och 90% tillsatsprodukter haha. Inget emot tillsatser heller, det får vara tillsatser, sötningsämnen, salt, kryddor i min mat och i mina kunder (förutom enskilda skäl) men är det bombat med det är fattas hela näringen, är det väl som att äta salladsblad utan topping. Och resten av delen 20% vilket låter väldigt lite, och det är det ju, så varför inte lägga lite större procent… typ 80% också. Eller 100% av båda! Ja vi kör så. Vi säger 100% det såkallade “hälsosamma” och 100% det såkallade “0hälsosamma”. Vad säger ni om en balans? Eller varför ska vi ens ha en balans? Om jag skriver för oss som hatar kontroll, hets, så mycket tänkande och planerande och vi inte har något mål, för varför måste vi ens ha mål? Ja än sen då om man “vill bygga muskler/gå upp i vikt/hålla vikt/annat” någongång i livet, typ har det som en målbild i hjärnan men ingen panik att göra det nu.. för man ändå har det ganska bra och mår bra? Ja så skippa hela skitet. Läs om. Läs rätt. Du, din kropp, ditt huvud. Vad vill du äta? Vad är du sugen på? Vem vill du äta med? Ät det du gillar, med de personerna du gillar, vare sig det är vin och pasta med katten på kvällen eller frukostbuffee med bästisen varje helg eller varför inte dag. Bara sluta tänka. Det är målet, om det ens finns något mål. Allt som har med rimlig, måttlig mängd att göra är bullshit. Jag kör aldrig rimlig mängd, förutom då jag har ett mål i sikte. Men vet ni va, jag sa ju att jag skippar målet för denna sommar. Nu tar jag off, inte offseason, varför ska jag kalla det en season? Kallar det bara timeout inte för jag har någon kris och omg ångest/trauma från att följa schemor haha nä verkligen inte tvärtom.. har ju mått bra som en mört, verkligen, saknar verkligen de rutinerna och jag vill komma tillbaka till det, för att jag nämligen mådde så bra som jag också skrivit om. Nu mår jag fysiskt inte så bra, säkerligen för kroppen inte är van med all socker som jag vräker i mig och det borde inte få vara så, man borde inte få må dåligt fysiskt och få kramper i magen, men har man känslig mage/tarm som jag så har man det.. har man även gått på tävlingsprep 3 gånger irad, så har man det, har man blabla så har man. Så orkar inte stressa upp med det, mina fel och misstag och ni vill kalla det så, för jag tycker det inte är misstag, än sen då? Livet är till för att gå i balans och obalans. Grejen är den, att hitta det man mår bra av, utan att tänka så mycket. Det ska bara flyta på you know. Så följ med och så kör vi lite off, tills vi vill köra igen.
Och till mina kunder: NI TAR INGEN OFF HAHA 😀 Nä men, det mentala är ju alltid viktigaste. Är man redo och har 100% självdiciplin för ett bättre, hälsosammare liv, för man mår dåligt där man är nu, såklart man ska köra. Men mår du bra i det livet du lever nu med obalans i allting, sover som du vill/äter som du vill/tränar när du vill, bara en periodare, eller vad vi ska kalla det, ja mår du bra så varför ändra på det? Varför skulle du behöva följa någon 80% 20% schema? Varför skulle du behöva anställa en PT? För att alla andra gör det? För att du tror att “det är dags att komma iform” ? För att du ibland känner dig lat/ätit för mycket? De känslorna kommer och går. Du behöver inte. Så länge du är frisk och mår bra.
Det jag bara vill säga och varför jag vill rekommendera en “hälsosam livsstil” är för att 1. Du lever längre 2. Du undviker skador 3. Du FORTSÄTTER vara frisk & må bra 3. Du får bättre energi 4. Du kan festa med näring, vitaminer åt din blivande familj MEN KOM IHÅG STRUNTA I ALLA SOPP/PULVER/ 5:2 DIETER ALLT STRUNTPRAT OM KROPPSHETSEN, Du är dina barns förebild. 5. Du orkar bättre i arbetet 6. Du orkar bättre i vardagen 7. Du får bättre hälsovärden 8. Du blir inte anfådd av att göra trädgårdsarbete 9. Blodtrycket sänks 10. Stelheten minskas 11. Du blir inte förkyld lika mycket 12. Höjer humöret!!!!!!!!!!! 13. Sover bättre 14. Fokuserar/Koncentrerar dig bättre 15. kan fortsätta en hel dag!
P.s I för stor mängd kan det däremot ge motsats effekt. Så chilla och ha en balans i detta också, men som jag sa, chilla också med balans-tänkandet, bara lyssna på vad du vill och när du vill. Inte så svårt. Lätt för mig att säga haha. Nä men jag vet.
Får ni triggningar av mat-inlägg? Vikt/Kroppstankar, prat? Träning/Gym/Aktivitets-snack? Rutiner/Schemor/Upplägg? Det är så svårt att veta var går gränser, balansen. Det är så många olika personer som läser min blogg. Både äldre, yngre, återhämtade/sjuka, friska, och kanske t.o.m utbildade dietister, andra Personliga Tränare, och alla vi har våra olika åsikter. Det är bra att jag inte går med i någon diskussions forum, skulle säkerligen få en attack med motstrider, vilket är intressant i och för sig. Men jag kommer alltid hålla mig i den åsikten.. att vare sig jag 50% är i denna åsikt som jag skrev ovanför, finns det alltid resten av delen som är ATT ALLA ÄR OLIKA. Detta upplägg kan inte fungera på precis alla. Det beror på människan. Som jag också skrivit förut. Andra får ångest av mat, andra tröttnar på mat, andra bryr sig fan i något och skrattar åt ens matupplägg. Andra vill lyfta tyngder, andra vill knappt träna, andra får resultat direkt, andra får kämpa som en krigare. Vi är olika. Ingen har precis samma tankesätt eller levnadssätt eller en förmåga att följa samma livsstil, upplägg (menar nu inte upplägg som något schema.. men vi alla har våra sätt att äta/träna och man behöver och skall inte behöva tänka på det som en grej/upplägg, det är något som flyter på som kroppen/mindset:et sköter själv, om man inte då har en PT att hjälpa till) Så det är därför PERSONLIGA tränare, är hundra gånger bättre än grupp-tränare/upplägg/ ni vet scheman/online-paket där alla får samma. För det är inte personligt skrivet för dig. Det är inte uträknat för dig. Och även om det vore uträknat, tar det längre för andra att hitta sin grej. Det gäller att hitta en bra kontakt med din Personliga Tränare och berätta allt om dig och din livsstil, annors kommer det inte kunna fungera. Många PT:n ger schemor som de själv skulle gilla, men grejer är den.. det funkar inte, det ska vara ett schema som din KUND gillar. Men så har vi ju exceptions där kunden inte alls vill följa ett schema som påminner om hennes gamla, hon vill börja nytt, hitta en ny start och en ny livsstil, men ofta triggar och skriker det mentala då efter det vanliga och de vanliga rutinerna.. Det tar länge, ofta över en månad att komma igång med sina nya rutiner. Det kräver en stor vilja och bestämdhet att påminna sig själv om varför man gör det.
Men det var inte det jag skulle prata om haha.. Skulle ge lite inspiration till mat, snacks och möjligtvis matlådor.. Som ÄR bra val, för hälsosam mat behöver inte vara tråkigt.
och som en avslutning… DU KAN OCH SKA OCH FÅR ÄTA det folk säger attinteär “ok/hälosamt” i samhället, för det är visst hälsosamt, och jag vill men samtidigt vill inte säga “allt i rimlig mängd” för vet du vad, om du alltid ska följa dendär hetsen om “rimlig mängd” så kommer du till slut också skapa en ohälsosam rutin. För det ideala är… att sluta kontrollera, tänka och bara dont give a shit about what anyone else thinks, för du äter det du mår bra av och gillar och vill, så gör matlådor eller inte, ät glass till varje måltid eller inte, fan KÖR BARA!BLI EN CONFIDENZA
Bilder från tävlingen
Åsikten och bilder..
Min åsikt om tävlingen var ju ganska klar, jag är 100% nöjd med mitt jobb jag gjort hela vägen hit men även på själva tävlingsdagen, jag gjorde mitt bästa på scenen, jag gjorde verkligen det!! Jag var “lite” nervösare än vanligt, vilket var överraskande men jag gjorde mitt bästa, jag gav mitt allt den stunden på scen.. Så det är därför jag är stolt för jag vet att jag är nöjd. MEN en annan grej… visst hade jag mer att ge ifall jag så hade velat, kunnat och haft möjlighet. Jag hade kunnat öva posering, ladda huvudet och självsäkerheten för tävlingen om jag så velat, men jag har endast fokuserat på MIG och mitt välmående, dagarna har varit fullproppade som de är och jag vet att jag har gjort mitt bästa under alla dagar. Jag vet det. Och jag vet att jag var lite för klen, vilket ju var synd för jag hade jobbat på att skaffa mer muskler på rygg och axlar men sånt händer! Samma med looken och allt annat att fixa, det är typ de ända grejerna jag “kunde göra bättre”. Men min åsikt är och kommer vara att jag är stolt över mig, för jag även om jag vill önska att jag kunde gjort bättre om jag satsat på tävlingen mer… så kommer åsikten ändå hållas vid, att jag gjorde mitt. Jag gjorde det jag kunde. Och det räckte, jag är stört nöjd. De andra gångerna har jag faktiskt varit mer osäker, och besviken, men denna gång, vad än någon säger är jag jätte nöjd.. Vilket är så konstigt att höra från mig haha… MEN samtidigt vet jag ju, att jag har mer att ge. Hundra gånger mer, tusen gånger mer att ge! Men inte denna gång, detta var allt jag gav, fick och tog, jag är nöjd med det och jag är glad och så himla peppad och fylld av ny inspiration av denna tävling, som sagt… MIN BÄSTA. Första gången man tävlar slår ju klart allt… Men inget slår denna hela period, jag vet inte vad som hänt men jag känner att jag vunnit så mycket mer än vad jag gjort på flera års tid förut! Aja.. till saken..
Back-posen den var ny! Så jag måste ju fixa till detdär med att spänna ryggmusklerna på rätt sätt.. Som jag inte direkt har lärt mig ännu heller.
Poseringarna, övaövaöva.. tills jag kan göra det mitt i nattsömnen! Dock har jag storlek 40 i mina skor, om inte större?? Så mina klackskor är skitstora för mig.. Men bredden på min egentliga storlek 38 och inte heller 39 passade haha. Så måste fixa det att jag inte snubblar med skorna 😀 Sen är ju självförtroende skitviktigt.. uppträdande på scenen… Ja, ända dagen i livet man SKA vara bitchig och ta all uppmärksamhet man bara kan.. haha 😀 Och såklart formen, men formen har jag aldrig varit direkt missnöjd med, ibland är man för deffad/vätskig/kurvig/musklig/klen men fan än sen då, man tar sitt pack med och kör sitt race bara! 😀 Fast lite mer kurvor, muskler, fettprocent hade ju varit bra, men samtidigt så är det svårt att hitta en balans i det också, inte too much men inte heller too little, så orkar inte stressa om sånt, ni vet ju hur små fail i tömning och laddning kan göra ändringar, och trots att jag inte körde den all in.. utan saltade, drack vatten ända tills tävlingsdagen så var jag ändå för torr! Sånt är livet, som jag sa, ta din kropp och fysik med stolthet och visa upp den med äkta kärlek! Det är allt som krävs 🙂 Jag var tyvärr skit-nervös och stormig av känslor (lycka) så kunde inte direkt fokusera på att hålla mig stolt och ytlig haha ;D Så såna åsikter och grejer… men är glad och nöjd. Väntar så himla mycket på nästa tävling!! Men den kommer när den kommer, och ska både njuta, ladda batterier, vila, återhämta mig ordentligt men även öva, bygga upp mig, göra mitt bästa inför nästa gång! Här kommer lite bilder 🙂Som ni ser (eller inte ser haha) så har jag bra fått muskler på benen men axlar och rygg ja de fan vill bara inte växa hur mycket jag än försöker… All pump, vätska försvinner sista veckan 🙁 Så endast små stickor blir kvar, och det var ju lite sorligt, men bara att kämpa vidare, har ju inte direkt haft någon offseason här mellan tävlingarna (3 tävlingar irad) så har inte heller hunnit bygga muskler, men NU!! 😀 Fan va kul det ska bli!!! 🙂 Älskar att ha mål, motivation, i träningen istället för att göra det för hälsan, det är ju en kärlek det med, men det är mycket roligare att ha något man jobbar för! Som när jag ville bli frisk från anorexin, inte skulle jag ha klarat det utan motivation och vilja! Så nu kör vi, och det får ta den tid det tar, kommer inte köra dödens race med tiotusen kalorier per dag och kötta på gymmet varje dag, utan jag lyssnar på kroppen och samtidigt sätter utmaningar och testar mina gränser,efter lite vila och krafterna, styrkan är tillbaka så ska jag lasta på vikter för här ska det byggas!!! och det gör vi inte med 10kg hantlarna 😀
off topic. Jag hoppas alla som läser min blogg förstår att jag alltid har ett sätt att överdriva i mina texter och meningar, sån är jag, jag är nästan aldrig seriös 😀 Jag menar, säger jag 10000 menar jag ju inte prick så mycket… Så att ni inte missförstår mig 😉 Ursäktar för det.
POST competition planer, känslor, tankar
Hejsan! Vaknat igen.. 😉
Som jag skrivit tidigare så är ju planen att inte tävla mera i år, är ganska 100% säker på det nu. Även om jag älskar tävlandet och att ha målet ganska nära jämfört med ett mål om 1-2 år.. och ha ett schema, en plan, ett sikte, ett beslut varje morgon, vara med i ett team, få peppande mejl av coachen, öva på något som får fjärilar i magen och räkna dagar tills hjärnan spricker av otålighet och glädje. På ett sätt är det precis samma liv jag lever annors, men samtidigt är det en helt annan livsstil.. Liksom det finns inga “men/val”, du vet vad du vill och du vet vad du gör, nu är det bara att släppa taget och liksom ta emot nya möjligheter, utmaningar, du har händerna fria att göra vad du vill när du vill, vilket får mig ofta att känna mig lite meningslös, jag vill ha en plan och ett mål och en regelbunden livsstil för att rulla på men samtidigt vill jag vara fri och bara göra vad jag vill när jag vill, men det sista valet har alltid varit en stor risk då jag är tjejen som kör allt eller inget.. Så det är lätt att ge upp och tänka att det kvittar vad jag gör, det kommer ändå inte påverka. Men så får det inte vara, för jag vet vad jag vill, men jag måste bara orka bita ihop och kämpa mig inför det målet. Och på sidan om göra så mycket annat jag vill göra och har planer att ordna, men allt kräver en stor vilja, kraft, energi, mod att börja, att ta första steget och att hålla sig själv självsäker och hålla vid sitt beslut, vad någon annan än säger. Jag har en passion jag lever för, jag har ett drömjobb i livet jag vill satsa på, jag har de människor och vänner är värt att offra för, men jag har också frågetecken, bakslag, stora väggar i vägen för att kunna nå dit jag vill, och även en liten trampdyna som vill trycka stopp hela tiden för jag ibland tappar bort mig själv, ibland bara en kort stund, ibland en längre stund, och jag behöver kraft, vilja, kärlek, stöd och ett enormt stort TROENDE på mig själv.
Angående vardagen så har jag redan färdigt schema av min tränare som är ju skönt, det ska jag försöka följa för att inte chocka kropp och sinne helt med att byta till tvärtom och hetsa i mig all mat och kasta rutinerna bort helt och hållet, har redan börjat lägga mig efter 01 och känner mig som en zombie hela dagen, det gick för snabbt typ.. och så kom vardagen BOOM i ansiktet och får ta tag i alla viktiga grejer nästan FÖRE jag börjar fokusera på mig själv och mina val.. vilket låter ju knepigt och så blir det ibland, man får själv lida men nu får jag först fixa till alla ärenden man missat under senaste veckan.
Kände mig väldigt i STORM mode, ville bara skrika av glädje och minnen men även lite negativitet och frågetecken som bombade huvudet… helt kaos idag och igår.. Så promenaden igår och träningspasset idag gjorde sååå gott.. Även om det var en kort promenad vid havet så att andas, känna luften, vinden, bara låta allt gå.. släppa loss.. var fantastiskt.
Samtidigt som man ju var så himla nöjd och glad över sin prestation på tävlingen, så att inte ha en ny tävling i sikte är sjukt mentalt jobbigt, liksom det är som att lämna en jäkla viktig, stor del bort ur sitt liv, även om man ju kommer att tävla i framtiden och träna, äta som vanligt osv… Men det är svårt att förklara. Sen är det ju också blandade osäkra känslor som kommer efteråt, som jag inte alls hade förväntat mig de bara knackade otrevligt på dörren och steg in utan att jag hann säga emot. Frågor, känslor, tankar, förvirrning, liksom förvirrad för allt tog så snabbt slut och tankar om minuten jag stod där som var så härlig, men även tankar om osäkerhet ifall jag bara inbillat mig att jag jobbat hårt, vilket är helt sjukt att jag ens kan tänka så och vara osäker då jag vet sanningen, sen en tankar om familj, team, coach.. deras åsikter, tankar.. samtidigt som jag inte vill veta så vill jag veta, vad gjorde jag fel? Och jag vet ju själv svaret, men det är så svårt att acceptera och säga att man gjorde något “fel”, eller säga att man inte var “tillräcklig” för en plats i final, för jag själv var ju så nöjd.. Jag var så HIMLA nöjd och stolt över mig själv. Det var jag. Det var jag hela resan, hela perioden, hela helgen, hela tävlingsdagen och hela minuterna på scen. Hela Söndagen, hela morgon, dag, kväll. Men så kommer natten, så kommer veckan och så kommer osäkerheten. Som bara vill förstöra allt. Men den är så svag hörni, jag skall aldrig låta någon osäkerhet eller förvirrning få mig att känna mig dålig, eller otillräcklig. ALDRIG. Jag vet att jag är bra som jag är och jag vet att jag kan bli bättre, om jag så vill, och ni som känner mig väl.. vet att jag ifall har en ENORM vilja… som nu… Så kommer jag ALDRIG att ge upp, och jag kommer kämpa mig mot mitt mål i vått och tårrt, hur lång tid det än tar, och låt det ta den tid! För jag kommer inte att ge upp, men jag kommer visst att låta mig ta det lungt, i den takt och tid det tar, för vart har jag bråttom? Ingenstans. Jag lever och jag lever så bra, huvudsaken är att jag mår bra, jag lever för något som gör mig lycklig, jag själv är lycklig och mår bra, jag har ett mål, en dröm i sikte som får mig att le och veta vad jag vill då jag vaknar på morgonen, men som även får mig att falla bakåt ofta, och gråta kanske lite och pinas eller vafan, så kommer det vara, vad man än vill nå, om det är ett stort jobb som krävs så kommer också vägen inte vara spikrak! Som för mig, att bli frisk från ätstörningen och depressionen, oj vad det gjorde ont och man ville bara kasta sig själv i väggen, men jag slutade aldrig tro på mig. OCH DET ÄR DET VIKTIGASTE. YOU CAN DO IT! WE CAN DO IT!!! 🙂
Så nu börjar nya tider, nya perioder, utan för mycket krav/press/planer, men samtidigt… en självklar plan och mål för mig både i tävlingssikte men även i karriär, livet, och en sommar full med nöjen, glädje, skratt och dopp i havet! 🙂
Nu har jag pratat mitt, ska ta ett lååångt bad.. skrubba bort lite den bruna färgen som smetar hela badrummet haha och tillbaka blicka några sista gånger fina stunderna av sista tävlingspreppen, dagen och sikta på nytt.
För som jag sagt, är det hela resan och tävlingsperioden som räknas…. MEN samtidigt det vi gör under resan gör vi för den sista dagen, festen, belöningen.. tävlingsdagen, där vi får njuta, skratta, le av glädje och ära, för vi har gjort ett fantastiskt jobb att komma hit. Och det är en guldvärd dag som man aldrig glömmer <3
Och en dag.. kommer jag även ta dagen som en tävling det är, att tävla och fokusera på tävling, mål, stolthet, vinst… som en fotbollsmatch.. för dig själv. Men den dagen må komma då jag är 100% redo, och då när man är jag starkast i kropp och huvud, då gäller det! Nu har jag njutit av dessa stunder och spenderat det som en glädje som det är, och jag tackar för mitt och tävlingarna för denna gång. I’LL BE BACK 🙂
Tömning & Laddning
Många undrar varför jag dricker så mycket vatten och saltar maten så mycket, helt enkelt för jag kör en slags tömning och laddning innan tävling. Det som jag skrivit ibland om förut, det jag visserligen kallar “sjuka och ohälsosamma veckan” i hela tävlings preppen. Påengen med det är att göra sig av med överdriven vattenansamling samtidigt som musklerna överladdas med glykogen. Slut-resultatet blir att musklerna sväller då vätskenivåerna minskar i kroppen. Av detta får du en hårdare look och musklerna får ännu mer definition och djupare separationer. En “extreme make-over” för din fysik på en dryg vecka.
Mer om det kan ni läsa här. Ingen hälosam grej som jag redan sade, inget man ska göra annors.. Inte heller på egen hand för minsta fel kan leda till tvärtom resultat, så gäller att vara noga om man tar den risken att köra tömning & laddning, många vill inte riskera att man inte får vattnet bort sedan till tävlingsdagen, som tyvärr kan hända, men vi kör bara!
Annors har jag varit tvärtom från igår, väldigt energisk idag 🙂 Morgonpromenaden gick så himla snabbt och var över på en minut typ då jag lyssnade på Tyngre Radio podcast via mobilen, fick mig en liten motivationspark i baken om det ens rymms några fler haha! Sen blev det bl.a. frukost, lite ordning och reda på scheman och frågor, skickade lite inspirationsbilder till några kämpande kunder, möte med min gamla bikini designer för lite extra diamanter till min nya bikini, sen åt jag lunch och solade lite i den fina solen utomhus, packade väskan och tränade världens kortaste och lättaste pass, men däremot brändes det mycket och fick mjölksyra direkt haha, kände mig så klenig med de småa hantlarna och pumpade upp med hög reps. och delade några ord med gymkompisarna 😉 haha.. fick lite lyckatill önskningar innan jag övade några sekunder på poseringen, finslipade lite, tog några obligatoriska selfien, uppdaterade instagram, åkte till matbutiken och dreglade över allt jag “kunde köpa efter tävlingen” men blev endast tuggummi LOL :D, åt och drack och saltade som en toking för hade glömt det typ så fick kompensera det, såg på Pokemon & Legofilm med Elias gudsonen, åt lite igen med familjen och så började jag packa väskan, duscha & raka & scrubba mig för säkert tionde gången denna veckan haha…, känner mig väldigt skinny minny också färgen från solariet har åkt bort med allt skrapande och skrubbande, på med tjock body smör och så svarade jag på enstaka mejl och nu väntas bara lite mealprep inför imorgon, CARB DAY!!! wohooo lite extra ris och bananer och sånt 😀 gott gott! Och mys framför tv:n med min lilla bebis hund som jag är hundvakt till några veckor framöver och sen åker hon till Amsterdam! Haha sötnos, kanske jag följer med, who knows!! Borde bara fixa lite jobb och lön så jag även skulle kunna få trixa fram en ny mobil då min börjar förlora alla krafter då nya appar och nya meddelanden kämpar fram utan att den orkar varken lyssna på mig eller alla vibrationer som skriker 😀
Aja, rättare sagt en rolig dag och varit mycket igång med mycket energi och inte alls seg eller hungrig som igår 😀 Kanske jag börjar bli van? Fast det behövs inte, för dagarna går som blixten förbi och maten bara höjs typ, tror jag, äh inte för jag egentligen orkar fundera på vad jag äter när, men nu har man inte mycket annat att göra då det är små måltider, och OFTA! varannan timme typ, samt vatten, om jag glömmer dricka får jag typ hälla i mig hela 6 liter samtidigt, vilket jag verkligen inte tänker göra, skulle nog gråta av vatten till slut 😀 Skämt o sido, vattnet går ner lätt! Men nog babblat, vill bara ge små uppdateringar lite nu och då så ni vet att jag lever och så får ni följa med mig denna intressanta och speciella dag fram till scenen haha… Jag undrar nog om jag alls kommer klara mig fram till scen då jag förut haft all hjälp av min gamla coach pg. det var mina första tävlingar så hade det som en ursäkt och fick allt fixat som en beställning 😀 Sminket, looken, håret, tanningen, maten t.o.m gjorde hon!! crazy woman! Nu får jag fixa allt själv vilket gör bara gott, om jag så kommer ihåg allt, tänk om jag blir alldeles fläckig och looken blir bara typ slickad av hårgel och spray, sminket blir panda-look osv osv. har aldrig gjort allt detta själv och så har jag inte ens övat!!! har 0 aning hur tjock färgen skall vara till ansiktet då vi inte sprayar den bruna färgen dit.. Vill ju inte vara vit i ansiktet och brun kropp samt vill jag inte vara för mörk och all strålning försvinner… aja slut stressat eller oroat eller nog prat om det, jag är den som alltid tänker “äh det fixas” och så kanske det inte gör det, men kör på bara med mitt eget race och får skratta åt alla misstag senare! Men all in bara !!! 😀 <3 Godnatt på er, kommer knappast skriva någon godnatt hälsning här mera, så hejhej! 🙂
Energifull pingla
Heeey folket!
Alltså helt sjukt!! Helt sjukt hur jag mår bra! Okej visst nu är sista veckan här, “lite” low mode men samtidigt så herregud lycklig, sprallig, glädjefylld och bara liksom sprutar av glädje och fysiskt bra mående, små trötthets eller jobbiga timmar i vardagen hindrar mig inte från att må bra! Måste bara säga.. har inte mått så här bra fysiskt (vad det än betyder..kroppen mår bra, inte kramper i magen, blodcirkulationen är på topp, dygnsrytmen är kunglig, aldrig huvudvärk osv, allt mår bara bra) på länge!Jag har så mycket energi och glädje att jag bara vill dela med mig! Jag kan hantera stressen och dåliga dagarna bättre än aldrig förr och det är inte länge de håller, överlag så har jag nästan bara roliga, måbra dagar! Har inte ens haft några stora sötsug/cravings som jag hade förra året HELA TIDEN, varje dag!!
Har ofta haft perioder där jag äter oregelbundet och mer småäter under dagen, sen vräker i mig tre kilo mat på kvällen typ och går dagen lång med dålig energi och “botar” det med godis, kaffe, snabba energikickar för att det inte smakade att börja ta sig i kragen och sköta om sig själv? Man hade varken ork, motivation eller vilja, det ledde till osocialhet, dåliga träningar, dålig sömn, humörsvägningar, trötthet såklart, stress, problem med magen, sockersug, och i värsta fall muskelförlust och så blir allt en ond cirkel, som är svår att komma ur. Att jag typ utan att ens planera, tänka, eller ha så stora liksom krav på att jag skulle göra det så har jag kommit ur spiralen. allt har bara flytit på.
Jag vet inte om det är för mitt nya team, min härliga coach, mina lärdomar och erfarenheter, för att våren är här och ljusare tider eller bara är för ingen orsak alls? För att kroppen och huvudet ville må bra? Jag har följt för det mesta mina scheman jag fått av min coach och visst har jag fuskat, hoppat över träningar och ätit annorlunda men inte alls lika mycket som förut, jag har helt enkelt inte haft behöv av det! Jag har mått som sagt i medeltals jättebra och njutit av dagarna.
Jag förstår nu och har nog gjort det förut också, men nu ser jag verkligen en stor skilnad på hur viktigt det är att sköta om sin hälsa, jag menar hur stor skilnad det är på att verkligen äta hälsosamt, ren och vanlig husmanskost regelbundet samt träna med måtta i den mängden och i den sport du behöver och känner för i perioden i ditt liv. Att träna, äta mycket, slappna av har alltid varit enkelt och viktigt för mig, men den största skillnaden är nog i kosten, jag hade aldrig trott att jag kunde leva EN DAG eller ens en vecka utan godis eller bakelser, jag älskar sött och jag älskar det fortfarande, men oj hur jag verkligen hade ett stort behov av vräka i mig ett ton muffins typ varje dag helst! Och inget fel på det, jag är inget emot sötsaker, NEVER att jag skulle vara det, men sjukt bara att säga att jag mår bättre utan, eller med måtta så att säga, en gång i veckan älskar jag att njuta och lyxa till med allt som finns, men att varje dag köra all in på buffee, lösgodis, glass, bullor, snabbmat blir i längden väldigt jobbigt och du får ingen näring av det du äter! Så att hålla en bra balans med 80% nyttig, näringsrik mat med tillräckligt bra källor av protein,fett,kolhydrater och vitaminer och resten 20% lyxa och äta vad du är sugen på, det betyder inte att “fusk” är att äta proteinpannkakor, sushi, frukost ute eller lite extra mat till måltiden, hell no! Det betyder att äta choklad, dricka lite alkohol, beställa pizza hem då och då. Men samtidigt att inte ha så mycket regler, stora krav eller press på att omg nu äter jag såhär och det är förbjudet att äta detdär, nope, utan inget är förbjudet, allt är tillåtet, med måtta! Varför vräka i sig 1kg kvarg och sju proteinbars då man kan njuta av en bra måltid med familjen där man grillar lite svamp, biffar, grönsaker, äter nypotatis med smör och tar en cider till maten. Vad man än är sugen på men samtidigt hålla suget i skick utan för stora fallgropar, jag menar om man är sötsugen dygnet runt eller trött är det ju tecken på att något är fel! Gäller bara att hitta en balans, en livsstil och ett sätt du kan leva på samtidigt som du inte behöver tänka så mycket, utan allt rullar på och du njuter och mår bra! Och påtal om att njuta, tänk hur mycket annat än mat det finns att njuta av! Trodde aldrig jag skulle säga det, för mat är typ livet men nu börjar man märka livets goda då sommaren kvittar fram och man inte behöver sitta och trösta sig med en varm kopp oboy, chipspåse och gömma sig under en varm filt samtidigt som man tragiskt söker nya serier att följa på netflix.
Jag kommer på offseason efter tävling knappast följa schema, utan leva livet och njuta av sommaren, men ärligt talat, vill jag må så här bra och njuter jag av denna livsstil med älskande styrketräning på gymmet som får mig att sveva på molnen för det är “min grej” jag får dendär kicken av att lyfta tyngder… samt mår så himla bra av att äta bra, så varför bara lämna bort allt? Varför inte fortsätta? Med mera mat såklart och tyngre vikter på gymmet! Jag vet fan int, kanske jag kommer bli världens “latmask” och sötsug av djävulen efter tävlingen men än sen då! Då väljer jag den “livsstilen” och tränar inte och äter skräp! Bara jag vill det och njuter av det! Vad jag vill just nu och vad jag mår bra av idag är typ tvärtom… Är en energisk sprillande brud som älskar mat och mycket mat, men bra sådan, och tränar för det får mig att må bra, ger mig ännu mer energi och samtidigt att få jobba med det, hjälpa mina kunder med samma grej är helt sjukt fantastiskt! Är så lyckligt lottad att jag hittat min grej och jag hoppas jag kan länge njuta av detta, för man vet aldrig då mitt huvud hittar på nya äventyr som jag inte hoppas att jag gör dock, för som sagt mår jag bra här jag är just nu. Så ska njuta av detta så länge det varar, haha fan va hemskt det lät! Men om man känner mig så ändras mitt humör från dag till dag, eller månad till månad, en månad kan jag skita i allting och sova med pizzabitar och skvallertidningar i sängen och en annan gång är jag poetisk och skriver dikter, lyssnar på klassisk musik och målar tavlor, sen plötsligt är jag på gång igen och vill bara ta med hela världen med mig att träna på gymmet! Nä men oftast är jag nog alltd gymnörd, mer eller mindre, ibland spelar jag t.o.m datorspel där mina gubbar gymmar och blir glada av att träna 😀 Haha lol kan jag bara inte chilla nu, inte tänka så mycket! Japp, bestämt och gjort, chiao!!!
P.S Det är inte så svårt och invecklat, det ska inte vara det!!! Det har gått över gränsen vad hälsosam mat är, det är bara vanlig husmanskost.. äta som man lärde sig som liten, som pyramiden you know 😀 Du behöver inte tänka på hur mycket mineraler, vitaminer, fetter, kolhydrater, proteiner etc. du får i dig.. skippa den hetsen, ät bra och hemlagad mat istället för färdig fryst eller färdiga pulvermåltider, ni märker skillnad direkt jag lovar, och unna er varje dag om ni så vill, allt med måtta för vem säger att kaffe/koffein, mjölkprodukter, lightprodukter, sötningsmedel, tillsatsämnen, röttkött, salt, är dåligt, så länge ni inte hetsar i er sju kilo av det eller äter det varje dag varje måltid i rikliga mängder, ät va ni vill, njut av det, och bry inte er om andras rekommendationer, förutom mina 😉 Nä men man kan ju prata om detta i timmatals.. Just sayin 😀 jag är inte utbildad professor, dietist eller läkare, jag är bara jag med mina egna erfarenheter och visst har jag lite utbildat mig i kosten i Solvalla men vem som helst kan utbilda sig hur länge som helst men ändå har vi alla olika åsikter, det gäller bara att hitta sitt eget sätt där man själv mår bra som passar DIG! Bara för att du mår dåligt av animaliska produkter betyder det inte att alla andra gör det, detsamma med socker och allt annat! SÅ KÖR PÅ EGET RACE BARA ;D typ.
Magvänliga proteiner av Scitec Nutrition
Hej!
Får ofta frågor om mjölkproteiner som passar för mag-känsliga. Scitec Nutrition använder i sina flesta produkter högklassade proteiner utan att förstöra med för mycket tillsats-ämnen.Om vi tar Scitec som ett exempel skall jag ge mina bästa rekommendationer. Till exempel, vassleproteiner och kaseinproteinet jag använder dagligen, innehåller extra Matsmältnings enzymer i 100% Wheyprotein professional och 100% Casein complex. Jag själv har inte haft några problem med magen av proteinpulver! Jag är dock känslig för laktos, men har inte märkt några problem med pulver som sagt. Ofta finns det även naturliga smaker av dessa protein, bara att kolla ifall de har “unflavored”, dessa är oftast utan tillsatser och sötningsmedel för de som är känsliga.
Skillnaden på Caseinproteinet, Nightproteinet, Milkproteinet:
- 100% Casein Complex är den form av kasein är inte denaturerad = förstörd, och är dessutom ett Micellar Casein. Det som är bra med Micellar Casein är ett högre innehåll av bioaktiva mjölkpeptider som ex. glykomakropeptider.
- Night Pro är samma som ovan mendäremot är den denaturerad.
- 100% Milk Complex är 80% kasein och 20% vassleprotein, en blandning av högkvalitativa mjölkproteiner, extra fria aminosyror och matsmältningsenzymer.
- 100% Milk Delite är samma som ovan, men innehåller inte extra matsmältningsenzymer.
Kaseinprotein är pH känsligt och bildar en gel i matsmältningssystemet som resulterar i en konstant frisättning av aminosyra i blodet.Kasein har en lågsam upptagning av proteinet och det gör att det skapas en antikatabol effekt i kroppen när aminosyror tillförs musklerna i en jämnare ström och över en längre tid, detta skapar bättre förutsättningar för återhämtning och tillväxt, därför passar det utmärkt att ta innan läggdags.
Högt innehåll av protein av riktigt hög kvalitet och kostfiber, även tillsatt krom som bidrar normal makronärings metabolism och till upprätthållandet av normala blodsocker nivåer.
Två stycken proteinpulver som ett alternativ till animaliska källor för vegetarianer, och för personer med laktosintolerans/mjölkallergi, eller helt enkelt för dem som söker en ekonomisk komplett proteinkälla.
Utan några tillsatser, mjölkprotein, laktos, kemikalier.
Wheyprotein
100% Wheyprotein Professional LS
Innehåller båda extra matsmältnings enzymer och “LS” betyder Lightly sweetened, som passar bra för känsliga.
Det är en ofta felaktig uppfattning om att man är intolerant mot laktos och att man därför köper laktosfria produkter. Dessa produkter kan även de innehålla kasein och därmed framkalla allergiska reaktioner. Samma faktum gäller även diverse soyaprodukter.
Det var dem jag tipsade om, själv använder jag mest av de jag nämnde ovan, kasein och vasslepulver men älskar att pröva nytt, och alltid ibland för omväxlingens skull så beställer jag en mix av flera proteinsorter eller en helt annan källa, finns perioder jag kanske inte äter lika mycket kött till exempel, då kan det sitta fint med köttprotein, som faktiskt smakar jättegott! Dock börjar dieten vara över och allt och lite till åker in, då kommer jag nog inte använda lika mycket pulver och tillskott 🙂 (Tillskott, proteinpulver är absolut inte nödvändigt att använda men ett bra alternativ och ganska förmånligt till oss som behöver lite extra.)
Svar på fråga om återhämtning av ätstörningen
Alexandra:
Hej! Har en fråga till dig:) hur länge var du sjuk och hur lång tid tog det för kroppen att återhämta sig? Inte bara viktmässigt utan tills det du började känna dig ok i kroppen igen. Övertränade du oxå under denna perioden?
Skönt o se att du verkar vara återhämtad!Svar:
Hej Alexandra!
Allt började då jag var 13 år, då var inte anorexin där ännu.. men jag började äta “hälsosammare”, undvek allt som stod i tidningarna att var “dåligt” och då blev det inte mycket mer än sallad, grönsaker, frukt… Några “gainomax” återhämtningdrycker efter träningen ibland för det tydligen var bra och lätt att ha med. Tränade hemma på sidan om av fotbollsträningarna och lämnade bort all skräpmat, bakelser, sötsaker. Vid julen fick min familj panik då de såg hur smal jag var och så åt jag ju inget godis, något var fel.Där började allt… jag kan kalladet som ett “krig”. Jag mot alla andra. Jag ville inte äta det dom tvingade mig att äta, jag ville äta kontrollerat och det jag tillät mig själv att äta, det som fanns på den såkallade “listan”. Och alla andra, försökte övertala mig att äta lite “onyttigt”. Så där växte kontrollen och anorexin började komma fram. Fick sluta skolan och hela allt började då. Det var Januari 2010, jag var då 14 år gammal. Jag var två gånger på sjukhuset och under sommaren var jag på ätstörningskliniken i Sverige. Jag började skolan på hösten, lite för underviktig så jag gick fortfarande på kollningar till Sverige varje vecka, ibland en gång i månaden. Sedan skrev vi ut mig i slutet av året, för anorexin, kontrollen, matfobin, behovet av att träna, ångesten var borta och jag var såkallat frisk, det var jag också rätt länge.
Kroppen hade jag aldrig problem med, tyckte alltid att jag var smal, fobin var väl mera att tvinga sig äta kött, fettig mat, och allt annat folk ville att jag skulle äta, det blev så mycket “extra” än vad jag själv hade planer att äta, att släppa kontrollen och börja äta det jag undvek var målet, och då jag äntligen kunde göra det utan känslor, ångest, problem så gick allt så lätt igen.
Jag levde tonåren som jag skulle, livet rullade på, inga mat/vikt/ tankar bara drömmen om frihet, glädje, festande, kompisar, allt som hörde till! Tränade inte alls och hade inte gjort det sen vintern men då jag nått min målvikt, BMI blev normalt så fick jag börja spela fotboll igen, det hade jag längtat efter så himla mycket och också att vara med på skolgympa & skolresor/aktiviteter. Det var aldrig att jag längtade efter att bränna kalorier, mera att få idrotta som alltid varit en stor kärlek och viktig del av mitt liv och såklart att få vara med mina vänner!! Alla har sitt gäng, hobbyn och mitt ställe var fotbollen, fotbollslaget, fotbollslägret och så. Jag började och det kändes amazing.
Allt gick bra men kroppen var fortfarande känslig och jag gick lätt ner i vikt, så fick börja hetsa och tvinga i mig mat för att inte gå ner i vikt. Jag själv ville inte, jag ville få kurvor, bli kvinnlig och snygg, jag ville inte vara ett benrangel mera.. Hade varken bröst eller rumpa. Så det blev lite problem med det, ofta då man varit en hel dag borta så glömmer man bort tiden och middagen, alla mellanmål glöms bort. Därför fick jag sedan sen på kvällen då jag kom hem äta allt på en gång, vilket var otroligt jobbigt och så började det en oregelbunden kost och min kropp förstod ingenting, blev känslig och hungrig. Överåt ofta före skolan, efter skolan, på natten, för jag var bara så hungrig! Hade inga problem om det förrän det blev ett problem, då jag inte längre kunde göra saker pg. jag var så mätt och kramper i magen. Blev osocial och slutade gå på fotbollsträningar. De timmarna jag inte hade ont i magen så jobbade jag som modell mycket. Detta allt var under tiden 2011-2012 (16år) och jag var väldigt smal under den tiden, maten var inte ångestfylld men ett problem, träningarna var oregelbundna och jag började istället springa mycket ensam. Jag blev deprimerad, fick panikångest, självmordstankar, allt rasade ner. Slutade gymnasiet, och klarade inte av något mera.
Förändringen hände år 2013, då jag var 17 år gammal. Modellresan i Tokyo där jag fick ett bakslag i anorexin, jag kom hem och där började resan mot livet. Självmordstankarna var som värst, allt var skit och livet var segt. Träningen räddade mig, började styrketräna slutade all slags konditionsträning, allt började fungera och jag gick upp 10 kg i vikt.
Sköldkörteln hade påverkats av dessa år av “svält” och kris i kroppen, så symptomerna blev större och större så de påverkade mig i vardagen till slut. Så fann en läkare som hjälpte mig med kost, vitaminer och allt jag hade brister på.
Allt började bli bättre men så gjorde min bästa vän självmord och jag klarade inte av med, det i samband med utbrändhet pg. överträning och stora krav, och ångest att jag var misslyckad då jag inte hade jobb, utbildning, framgång i livet och ville bara försvinna för evigt. Kroppen samlade på sig mycket vätska och jag gick upp flera kilo till, utan att jag styrketränade eller åt extra mycket. Mina sköldkörtel värden blev sämre och var tecken på brist av hormonet, så började på medicin. Fick medicin och lyckan, viljan att leva igen började.
Jag började träna i lugn takt och allt började flyta på. Jag var överlycklig, jag vann miss model of the world 2013, jobbade mycket som modell (roliga jobb), fyllde 18 år och allt var på plats igen. Vikten gick säkert ner några kilo överflödig vätska men kroppen mådde bra och jag hade slängt vågen för länge sedan. Här började min resa från depression, noll koll på träning & kost, svag, trött, olycklig till här jag är nu. Vikten har gått upp och ner, men till slut fann jag en vikt där kroppen och jag trivdes, jag hölldes där utan att gå ner och upp varje dag, jag var mätt och belåten och en balans i träning och äta allt jag var sugen på. Så lång historia… men också lång tid.
Jag läste så mycket under perioden 2013-2014 om kroppen, kost, träning, hälsa och började förstå mig själv. Allt detta har växt mig som person, jag har lärt mig så mycket och förstått att alla inte kan träna/äta likadant för det påverkar oss olika, samma som jag har varit utbränd, ätstörd och kroppen tog väldigt illa pg. det, det tog jätte lång tid innan jag verkligen kände att allt börjar ordna sig och kroppen lugnar ner sig, för den var länge i såkallad “svältläge” och samlade på all vätska, mat den fick. Än idag kan min kropp vara känslig, därför är det väldigt viktigt att jag inte går för lågt med maten eller för hård träning. Både psyket och kroppen är känsliga och jag måste ta hand om mig själv väldigt noga. Många har svårt att förstå detta och speciellt vi som även haft utbrända binjurar får det lätt tillbaka, vi är väldigt stresskänsliga och en vanlig vardag kan vara omöjligt för många av oss. Jag känner mig mera återhämtad nu än någonsin innan och jag mår även fysiskt, psykiskt bäst vad jag gjort någonsin. Jag har kunskap, erfarenheter, lärdomar också tusen gånger mera än någonsin förut. Jag är ändå väldigt väldigt orolig över min kropp och mitt huvud, för väldigt mycket press & stress är inte bra för mig.
Många undrar varför jag isåfall tävlar, men det är en positiv stress som dock kan bli dålig ibland, men man får ha stora höga krav, drömmar, saker i livet som tar tid, bara de som sagt ger dig mera energi än tar ut detta. Så för mig var nog psyket värst att komma och bli frisk ur, den som tog längst tid att bli återhämtad från.. Depressionen alltså. Anorexin så märkte vi så fort och så fick jag hjäp också innan det blev för allvarligt. Jag var allvarligt sjuk, underviktig, men jag är så glad att jag hittade till slut rätt sorts hjälp. Det jag inte är så glad över är att jag inte började terapi direkt efter.
Men allt detta är en jätte lång story, men du kanske fick svar på din fråga iallafall.. Det tog länge alltså. Väldigt länge. Idag är det snart 8 år sedan jag blev sjuk. Tänka sig.
Övningar för Tricep, Bicep & Axlar
Svar:
Hej!
Här kommer det några favoriter jag gillar! Det finns en hel djungel med olika övningar för dem i olika vinklar eller ställningar, men du klarar dig långt med de vanliga bas övningarna. Jag kör oftast med basövningar och så varierar jag repetitionerna och set:en istället för övningarna. Men visst finns det perioder man vill testa allt nytt och då finns det alla världens olika alternativ! Bara att googla. Enligt mig är kontakten och utförande viktigare än tyngd & övning. Brukar själv inte träna så mycket tricep, bicep för de följer med i bröst, rygg övningar och har inget mål att få störst bicep eller så, men däremot så älskar jag faktiskt att köra bicepcurls, himmelskt skön övning att sluta överkropps-träningarna med! Så visst slänger jag in 1-3 övningar för de mindre musklerna också ifall jag har tid över! Axelträningen däremot är lite viktigare för mig då det är ett stort fokus i grenen jag tävlar och plus att jag har så svårt att lägga muskler/fett på armarna och spec. axlarna..
Men ifall ni frågar min åsikt (vilket ni inte gjorde, men ändå haha) så tycker jag att det är onödigt att träna 1h endast bicep/tricep utan istället lägga tex. triceps tillsammans med bröst eller axlar samt bicepövningar med rygg. (Och såklart lägga mest fokus, vikt och energi på överkroppsmusklerna innan du börjar me de små) Men tänkte inte ta inlägget längre än så, det gäller att prova sig fram och fundera på vad man har för mål i sin utveckling eller träning, för att träna armar och överkropp är ju roligt, min favoritträning helt klart!
Men till inläggets fråga…. Mina favoritövningar :
Axlar:
- Axelpress (med hantlar eller stång)
- Sidolyft (stående eller sittande & liggande/lutande = baksida axlar)
- Arnoldpress
- Shrugs
- Axellyft framåt med viktskiva
Tricep:
- Liggande triceppress
- Tricep pushdowns
- Tricepdips
- Smalbänk (bröst)
Bicep:
- Bicepcurl (med skivstång/hantlar/z-stång)
- Curls i kabelmaskin
- Chins med omvänt grepp (rygg)
- High Pulley Cable Curl (inte kört den på 1 år, men minns att den var en stor favvo då..)
Och så lite videos:
ready for today????? Now time to mealprep ?????
Video, jonka FROM WEAK TO STRONG?? (@svagtillstark) julkaisi
that face though ??☺️ #shoulders
Video, jonka FROM WEAK TO STRONG?? (@svagtillstark) julkaisi
❤️Shouldersworkout❤️ Tights from @myway2fitness #bootybuilder
Video, jonka FROM WEAK TO STRONG?? (@svagtillstark) julkaisi
ATT VARA IMPULSIV – INTE ALLTID BRA……
Jag har alltid varit en impulsiv människa som går med på allt, lever för mottot “allt händer för en mening” och “ta chansen då du har den” eller “gå över din comfort zone”. Allt nytt, alla äventyr och utmaningar, alla möjligheter och chanser har känts som en helt självklar grej, som ett sign, ett märke en möjlighet till det goda. Jag är typ den som tror på alla horoskop, alla spådomar, tecken, blickar, märken, texter, energier & det övernaturliga.
Men om man tänker efter. Det kan ju stämma. Det behöver inte betyda att meningen med det är positivt. Jag menar… får jag en möjlighet, ett stort samtal, en himla stor chans, betyder det ju inte att meningen är att man ska tacka ja. Tänk om meningen var, att man skulle lära sig att tacka nej? Eller om meningen med det var att lära sig känna efter vad man verkligen vill och kan eller förstå om man vill göra något enbart för någon annans skull. Lära sig lyssna på sig själv. Eller att tacka JA, och lära sig att JA inte alltid är det rätta. Eller att tacka nej och sedan lära sig något utav det, på något sätt, kanske att man borde istället ha funderat på saken och tagit möjligheten då den fanns, eller vafan. Ingen vet. Det är väl därför jag oftast tar JA. För då blir det 50/50, 50 chans att vara RÄTT val, och 50 att det inte är. Tänker ofta att det inte kan bli sämre åtminstånde, men då har jag ofta fel. Ofta då jag tror så bra om något visar det sig vara motsatsen, och om jag tror något dåligt däremot visar det sig vara överraskande bra. Så jag går ofta på JA. Då tänker jag “kommer inte ångra då iaf att jag inte gjorde det” <– men där tänker jag inte så långt… ändå.
Nu först typ senaste året har jag lagt av denna impulsiva delen av mig. Eller minskat den. Pausat. Eller försökt att lyssna på mig själv istället. Svårt. Har en del i mig som skriker “JAAAAAA!!!!” “nu händer det grejer! älskar äventyr, även om de är dåliga” Men. Jag har så många gånger LIDIT ORDENTLIGT. Bara för att jag inte kunnat säga nej, för att jag alltid gått på chansen, alltid tänkt att, this is a sign, ALLTID. Alltså smakar maten dåligt tänkte jag, ett tecken att jag inte ska äta. Eller ringer agenturen och vill ha mig till FJI tänker jag FAN NU KOMMER JAG LYCKAS, eller får jag ett jobberbjudande tänker jag “nu är det dags” eller får jag ögonkontakt i med någon underlig människa tänker jag “något kommer hända” eller slår jag tån i väggen “detta är min otursdag” eller får jag helt enkelt ett JA ELLER NEJ ERBJUDANDE, blir det ofc… JA. Eller har jag chansen att hoppa från fallskärm först, klart jag tar den chansen. Ser jag en trappsteg ska jag aldrig gå under. Eller tänker jag “nej nu kommer jag bli överkörd om jag går över vägen, då måste jag vänta tills bilen kört” eller drömmer jag något verkligt tänker jag “det kommer hända, måste snabbt varna alla” Eller får jag ett erbjudande för 80% rabatt, tänker jag NU ÄR CHANSEN HÄR, LETS DO IT. Innan det är försent typ. Chansen kommer aldrig igen. Snälla va inte tråkig Amanda.
Men som sagt.. nu får det bli stopp.
Från och med några år sen har jag börjat jobba på att TÄNKA. Använda hjärnan…. disskutera med människor och dela åsikter men ändå inte välja något för någon annans skull, lyssna på sig själv, VAD VILL DU. Är det möjligt att jag får en annan chans? Kanske en bättre? Eller är detta rätt tillfälle? Orkar du verkligen? Är du beredd? Vad händer om det inte går som du inbillar dig? Har du en Bplan? vem är det egentligen du vill göra detta för? Vem alla tror du skulle bli nöjda om du tog valet? Eller vem tror du skulle bli missnöjd om du skulle tacka nej? Är det bättre att leva med ångest för att man gör andra nöjda, eller bättre att leva med ångest för att man lever för sin egen vilja? Vad du än gör för val kommer du ändå ha ångest. JA ELLER NEJ. Finns inget kanske. Och tackar du nej, kommer du ha ångest, tackar du ja, kommer du också ha ångest. Är den säkra sidan alltid den bättre sidan? Eller är det dumt att alltid ta risker, då ditt liv kan vara på kanten att råka illa ut? Du har varit här förut. Vill du begå samma misstag igen? Man tror alltid, maybe this time its different. Och så är det inte. Så är man arg och missnöjd på sig själv. Besviken. Men det är man också om man inte tar chansen. Fyfan vilka jobbiga grejer säger jag bara.
Idag fick jag två chanser.
Båda var roliga. Krävande.
Vad vill jag?Svårt att veta då ena sidan skriker JA, och andra säger “nej, gå på den säkra sidan för en gångs skull”
Nu har jag iallafall gjort valet.
En stor ångest av att jag tackade nej till det ena, men jag får hoppas på nya bättre möjligheter.Och ett stort hurra att jag tackade JA till det andra. Nu måste jag bara stå med fötterna på marken och inte börja vara osäker.
Människor predrikar om “du måste våga ändras för att få ändring” eller “du måste våga ta risker” Nivet som dessa quotes;
Men kom ihåg, Ändringar och möjligheter är inte alltid heller bra. Är du den personen som alltid går på säkra sidan, kanske du skulle testa ta risker. Är du däremot en sådan som alltid tar risker och har ofta fått lida av det efteråt, kanske du borde lugna ner dig lite, haha… Som jag. Allt med måtta typ. Men frågan är, när?
I LOVE YOU LOVE
…..alltså kärleken till härlig, endorfinfylld, underbar, energifylld styrketräning där bara ditt smajl blir ännu bredare av varje press och brinnande smärta i musklerna och hur du känner att musklerna växer och byggs upp av en blandning av mental och fysisk styrka du får från ingentans. Alltså bara ren kärlek. Så himla kärlek på det. Det är så himla obeskrivligt hur man älskar perioder där träningen går bra. Skillnaden mellan träningar där man bara bryter ner kroppen ännu mer på för fattig kost, dåligt med sömn, återhämtningen har försämrats och den vardagliga stressen eller andra tankar tar över den fina stunden på gymmet, eller träningen som verkligen bygger upp dig och du får energi av passet, visst känner man att kroppen är slut, men på ett skönt sätt som får det att pirra i magen av glädje. Bästa depressionmedicinen brukar de ju säga.
Med rätt träning, som passar för dig. Med rätt kost att du orkar träna, vare sig det är 10 minuter eller en timme, vare sig det är 2 gånger i veckan eller varje dag. Det behövs mat med jämna mellanrum för att man ska orka och ha motivation till att träna. det sägs ju att man aldrig kan träna för mycket, endast vila eller äta för lite. Vi alla är olika och vi alla behöver mer eller mindre återhämtning, olika slags koster och olika fyllda dagar. Och perioder på livet beror ju också. Många säger att ung och pigg orkar man med vad som helst. Tror ålder visst påverkar lite, men inte så mycket som man tror. Det allt beror på, 1. motivationen 2. återhämtningen, kosten, vilan, träningen du tränar, vätskeintaget osv 3. din vardag annors och hur den påverkar dig 4. din förmåga att hantera stress 5. Andra saker som påverkar ditt humör/fysisk kondition 6. läkemedel, nikotin-, koffein-,alkoholin-intaget osv. 7. energiproduktionen 7. Förmågan att ta emot smärta 8. hormonproduktionen 8. självdiciplin & självkänslan 9. sjukdomar & skador 10. ALLT MÖJLIGT, ALLA ÄR OLIKA. ANDRA BLIR TRÖTTA AV ATT SPENDERA TID MED FOLK. ANDRA ÄR SPÄNDA DYGNET RUNT = TRÖTT, ÄVEN EN STOR DEL HUR DIN LIVSSITUATION ÄR OCH HUR DU MÅR, DEPRESSION MOT LYCKLIG, VEM TROR DU HAR MER ENERGI? OSV. Skulle kunna skriva en bok om detta. Tänkte någon dag skriva extra om just detta med återhämtning, energi, vilan, osv.. Då det så mycket talas både bra och dåligt om det. Så många som anser att vila är onödigt och att man bra kan träna varje dag i veckan. Visst kan man det, men då måste man vara väldigt viktig med allt annat också, att man inte bryter ner kroppen och musklerna, vilket man säkert inte vill.. Att hålla på så utan att förstå att man gör negativt mot kroppen, kommer ju slutligen få dig utbrändhet. Kanske det tar längre för vissa att nå den punkten eller kanske snabbare för andra, kanske någons kropp säger stopp då det är enough, andras inte. Som ätstörd tex. kan det vara svårt att låta bli att gå över gränsen, man kör all in även om man inte ätit på ett dygn. Lär känna dig själv och din kropp och din hälsa, det är väl det ända man kan göra. Och att börja försiktigt! Vare sig du varit på resa eller aldrig tränat förut eller haft en skada eller varit elitidrottare förr, då man börjar alltid försiktigt pånytt efter en paus. Speciellt efter skada/sjukdom etc. Det kan ta en väldigt lång tid att återhämta sig totalt, och huvudet har ofta svårt att acceptera det. Lär dig veta skillnaden mellan Perifer trötthet & Centraltrötthet. Att vara trött i musklerna eller att vara trött i skallen. Mer om det sen…
Anyway, mitt ämne till detta inlägg var bara: JAG ÄLSKAR ÄLSKAR DENNA GLÄDJE. MÅSTE NJUTA NU DÅ MAN INTE VET DÅ DEN FÖRSVINNER IGEN.
Jag har så otroligt dåliga dagar, riktigt på botten, seriöst. Hemska. Man vill bara gräva sig under jorden. Men så är man igen på himmelen. Kärlek på allt. Underbart. Lycklig. Det är nästan aldrig där något mitt emellan. Vilket är JÄVLIGT jobbigt. Får bara försöka stå ut med de negativa och förjävliga dagar och försöka påminna mig själv om att det går över.. men den smärtan man då har, är så svår att få bort och att förstå att det endast är ett ögonblick av livet, för den stunden då man är i då, känns som en evighet att ens andas vid en minut. Att då hitta fina människor som du mår bra av, hitta de fina intressen som du blir glad av, finna alla fina saker och försöka glömma allt det dåliga, det är det ända man kan göra. För sen då man är glad och jädrans dans på rosor, även om det inte ens är perfekta dagar så känns små motgångar som en liten fjäder. Allt känns lätt. Man vill bara le. Men samtidigt är man så rädd, för de stora gupparna som kommer ibland mer och mer, ibland djupare och ibland endast små sandgropar. Men då man faller dit, då vet man inte hur länge det kommer att ta förrän man är uppe igen. Så sen då man får dendär minutlånga glädjen, lyckan i dagen, känner man sig så förbannat lycklig. Så kan det ju vara också att min nya medicin mot ADD& mitt östrogentillskott får mina känslor att valla. Humörsvägningar. En stund pigg och en stund energilös. Men också. Min stresshantering. Den är så himla svag. Så krav är det värsta jag kan ha. Jag försöker att inte ha så mycket jag “måste göra”, utan mera saker jag “får göra, om jag vill/orkar/behöver/har lust”. Sen så har vi de sakerna som man måste göra. Så om man gör jobbet, skolan, eller tar hand om familjen etc.. vad det än är som tar mest tid och energi för dig att göra, om man nu gör det först och tar det i förstahand, så kan man sen se efter det, vad man annat orkar göra. Annors blir alla roliga saker bara stressiga istället för glädjefyllda som de ska vara. Har man en lång tråkig lista blir ju allt bara “måsten”. Att blogga, att träna, att träffa kompisar, att göra mat, att rida, att mejla/svara på mejl, leka osv.. det ska ju vara ROLIGA GREJER, man VÄNTAR PÅ. Om du känner det som ett krav, ett “måste”, blir det = en stress och du försöker göra det så fort sm möjligt och ofta hinner du inte eller klarar inte av att njuta mera, för du tänker bara på vad du skall göra till näst. Snälla. Stanna upp. Lev i stunden. Här och nu. I will do it. NU.
TIPS, INFO, BRA & DÅLIGT OM FITNESS TÄVLANDET
Hej! Tänkte än en gång ta upp dethär med att tävla i fitness, bara “kort”, lite tips och råd och allmänt.
För det första så coachar jag inte någon till tävling, inte heller till tävlingsform, eftersom jag inte har själv kunskap av det som coach och jag inte tar det ansvaret. Att börja en tävlingsprep och att komma i den formen, är både mentalt och fysiskt jobbigt. Det är krävande och det är som sagt en TÄVLINGS-prep.
HÄR RADAR JAG UPP DET NEGATIVA, SOM ÄR VIKTIGT ATT KOMMA IHÅG, man kan inte bara blunda och köra, jag ber er om och om igen före ni bestämmer och kontaktar ett team eller en coach, att ni tänker efter, funderar, och pratar med någon annan, ifall det är verkligen det du vill och ifall det är värt den hela resan, ifall du har ens möjlighet att göra det nu? (många glömmer hur mycket tid man sätter på hela detta, många glömmer bort sin familj/vänner, allt sånt, du måste vara redo att ge allt 100% av vardagen):
OBSERVERA ATT JAG SKRIVER LITE ÖVERDRIVET OCH ATT DET VERKLIGEN INTE ÄR SÅ FÖR ALLA BEROENDE PÅ OSS MÄNNISKOR OCH VÅRT SCHEMA. ( tar me de värsta ty, för att verkligen få er (som bestämt sig för att tävla) att förstå vad ni ger er in på och att ni är beredda för krig 😀 )
- Beroende på hur mycket man har att bygga, muskler och hur mycket man sedan ska gå ner i fettprocent, så kräver det olika mycket jobb, och olika längder av diet/ preppen/ byggnadsperiod, osv. I Bikinifitness vill man oftast inte gå så lågt ner i fettprocent, men många kör ändå på en väldigt låg sådan.. och vare sig den är under 10 eller under 20, är den ju ändå LÅG. Onormalt låg, för din kropp. Vilket ju inte är hälsosamt som många av er vet.
- Som sagt, det är ohälsosamt då du väl ligger på den punkten. Det vet både tävlarna, coachen, och alla andra. Men det är undefär 1 dag du ligger där. Många tror att “äh, men jag är så duktig, jag kommer kunna hålla dieten/kroppen efter tävlingen också” Men så blir det inte, för kroppen är oftast svulten och KRÄVER mat och VATTEN. Men det händer inte så med alla. Alla behöver inte gå i värsta krisläge och “springa efter mat”. Men huvudet däremot kan vara en annan sak, du har varit utan allt från vin till godis till pasta i flera veckor/månader, ibland kanske ett halvt eller ett år till och med. Så den är väl nästan en självklarhet att då man äntligen får äta och dricka vad man vill, när man vill, så gör man det också, även om man trodde före att “jag är inte sugen” eller “bara en gång” så är ändå hjärnan oftast så att man vill ta chansen då man har den (man vet inte när den försvinner igen, samma som kroppen förbereder sig för nästa gång du är på minus) och så efter en liiiiten bit går hormonerna igång, bl.a. frigörs dopamin, endorfiner och Grelin (som skapar sötsug & hunger), endorfinerna får oss att må bra och vi fortsätter äta… för det är ju så gott! Men så kommer ångesten “whyyyy??” och så blir det en cirkel av det hela.
- I västa fall skapar du nu en ätstörning. Börjar banta, äta godis, banta igen, kanske idrotta överdrivet mycket eller hetsäta mat/ andra “förbjudna livsmedel”. Även om du inte får en ätstörning kan det också hända att du börjar en “grisbulk” och går farligt snabbt upp i vikt, sedan på nästa tävlingdiet och snabbt ner igen. Sedan hamnar också många i hormon obalans, och många viktiga funktioner i kroppen går på sparlåga eller fuckar up totalt, kan också hända att du blir väldigt deppig och trött.
- Så blir man också pank. 100 euro tävlingslicens, upp till 200 euro tävlingsfärgen, 100-1000 euro bikini, skorna ca 50 euro, smink/hår/naglar/etc tävlingsdagen och färgning, klippning några veckor före. Alla kosttillskott som är VIKTIGA då man inte följer en så mångsidig kost och då man drar hårda träningspass, sen gymkortet ofc, resorna hit och dit för att träffa teamet, gå på läger möjligtvis, tal, etc.., hotell, massage (viktigt), osvosv.
- Som jag sa tidigare kommer du sätta all din tid på detta. Seriöst, att bara vila kan ibland ta halva dagen. Så jag vet seriöst inte om jag hade klarat detta om jag hade varit på en väldigt fattig diet och samtidigt jobbat skitet av mig. Se till att du har måttligt med jobb/skola, massor med återhämtande dagar, sover ordentligt och tar väl hand om vilodagarna (vila, inte aktiv vila eller springa på ärenden dagen lång), och så måste du både åt dig själv och andra berätta att du tävlar och spec. i sista månaden inte kommer ha någon tid eller ork att spendera tid med andra. (stress samlar vätska)
- Du kommer inte bara behöva vara vila för kroppen… huvudet är också igång hela tiden.. Pressen, tankarna, viljan, förväntningar, misslyckanden, hoppet, allt kommer bråka med dig, du kommer verkligen st på spel med ditt självförtroende och självdiscplin. Det finns dagar där du säger “nä fan, jag är inte bra nog” och andra dagar där du tror att andra förväntar sig mer av dig, eller har krav att coachen tycker du ska vara bättre, men slutligen är det du som styr det hela och du som förväntar dig, ingen annan.
- Va också redo att ge upp alla godsaker du älskat, det kanske låter lätt att äta 6 mål om dagen, men till slut lovar jag, att pappas köttfärssås ser godare ut än den torra kycklingen och potatis (utan kryddor) varenda dag.
- Va också redo på att då dagen är äntligen där, njut VARJE JÄVLA SEKUND. DET ÄR NU DAGEN ÄR HÄR SOM DU HAR VÄNTAT PÅ. Vet ni vad jag “ångrar” förra tävlingen? det var så mycket fokus på att vinna, va bäst, se bra ut. Inte lycka, glädje, ha roligt, this is the time. Alla där bak bara glodde sig själv i spegeln, gick sin t-walk om och om igen, drog in magen och flexade, pumpade ihjäl musklerna för att bara vara bäst. Medan jag kommer ihåg min första tävling där jag: åt choklad, riskakor med jordnötssmör, pumpade upp musklerna med glädje, fick mental-pepp, skrattade och hade pirr i magen, förväntade mig 0 av något, repeterade alla bästa stunder av resan hit, andas in andas ut, bara tänka hur jävla bra man är som har klarat detta, och tänka hur långt jag kommit, för jag började verkligen på ruta 0 från anorexin, till detta, skulle aldrig i mitt hela liv trott att jag står här denna dag. Ja, så till saken av denna punkt… NJUT och fokusera inte på tävlandet, fokusera på glädjen, hurrandet, nervositeten, stoltheten, prinsess-feelingen och allt detdär goda. För om du har gett ditt allt 100% är det ingen skillnad vad du får för placering. Du har redan vunnit dig själv och själva resan. Du är en erfarenhet, ett äventyr, en resa, en lärdom, en styrka, en historia rikare. NJUT.
Slutligen till det positiva som vinner allt (oftast):
- Har du en bra coach, ett bra team, ett bra och “hälsosamt” schema att följa vägen dit. Kommer du att må bra. Visst kommer det finnas jobbiga dagar, mentalt och fysiskt för kroppen där du har muskelvärk varje dag. Men min tränare sade alltid: gå inte trött till gymmet. Känner du att du inte har krafter att träna, gå hellre hem om vila. Det är bortkastad tid. Hälsan går alltid före. Jag gick inte på svält diet, ALDRIG, nästan aldrig på för mycket minus heller, gissar på nästan alla scheman +2000 kcal. Vi skulle bara få vätskan att släppa och så var jag klar…typ. Och bygga mycket muskler förstås, vilket kräver ett HIMLA stort jobb på en kort tid, verkligen! Och poseringsträningen, den var väldigt väldigt krävande, men jag älskade det, eftersom jag alltid älskat att gå catwalk 😉 Men detta var mera fokus på kurvorna och inte på att se anorektisk, seriousface (ni vet detdär arga modellfacet man måste ha som modell). Nä här fick jag le, skratta, dansa på scen, göra precis vad jag ville, det var MY TIME!!!
- Träningspassen är sjukt roliga och varieras ofta. Sen har vi också massor med gemensamma träningar med team:et, vilket var superroligt att ha ett “gäng” att träna med och dela sitt intresse med!
- Mitt kostschema var mycket bra och nyttig mat, bra källor från fett,protein,kolhydrater. Men fick också många gånger “off-dagar” för att gå ut och festa med alkohol eller äta cheatmeals då jag bad om det, men såklart att komma ihåg alla andra matlådor den dagen också.
- Jag har nog nästan inga dåliga minnen, bara några “breakdowns” för att jag hade jämfört mig med andra eller varit lite för sträng mot mig själv, vilket är det sista man ska göra, tack och lov har jag haft min familj på min sida och som stöd, tack vare dem och min styrka så glömde jag det lika fort som osäkerheten hade kommit. Sen även gjorde det ju lite ont i hjärta då jag berättade att förra tävlingen (mästerskapet) var det mest mycket fokus på just “tävlandet” och inte lyckan, att ha roligt med mera.
- Du kommer lära dig SÅ MYCKET. Så mycket om allt. Om människor, om resor/vägar i livet, om näring, om träning, om kost, om dig själv, hur du klarar av olika saker, hur du påverkas av det, hur din kropp påverkas, och i vilken vikt, kost, vilken slags träning du mår bäst i, du märker hur vi alla är olika som person och att vi fungerar alla olika, du märker vem som finns där på din sida, och vem som hejar på dig och accepterar ditt stora val att tävla. Vare sig det vore hockeystjärna eller bikinifitnesstävlare, så finns det de personerna som älskar dig som du är, vad du än gör, hur du än lyckas, vad än händer.
- Jag tycker bikinifitness redan vid namnet låter lite fånigt.. Vadå bikini? Ska man se ut så på bikini säsongen eller? NOOT. Eller är det bara ett namn för alla tror att “vi bikinitjejer” inte behöver mycket jobb eller mycket muskler… att det är “bara” att gå på scen sådär 1 vecka efter att ha fött barn, nooot. Som om bikinifitness vore dendär extra grenen för alla med lite mindre muskler, vi som inte passar in någon annan stans? Shitpomfrit. Jag har iallafall arbetat typ snart 4 år för att skaffa dessa muskler jag bär idag, så det är inte bara sådär att få dem för alla (beroende på kroppstyp, hur man äter/tränar etc.) Tycker att många skrattar åt denna tävlingsgren. Vilket är en helt annan syn än vad jag ser det som, men vad än folk har för åsikter, låt det stanna hos dem. Jag är iallafall den jag är och att säga att jag tävlar i denna sport är inget jag skäms för, för det är mitt eget val och jag älskar det.
- Som sagt är detta en tävlingsidrott. Inget fel på att tävla i idrott. Det kräver mycket, men det GER ÄNNU MER.
- Jag var inne i en dålig period före jag började, att hitta denna sport och ett mål i livet räddade allt. Först av allt fick jag hjälp att få kosten i balans igen och fick upp fettprocenten, vikten till normal. Sen då lärde jag mig så mycket att jag mår 100000x bättre av en regelbunden, balanserad, varierad, kost än av att äta sällan och hälften av måltiderna äta godis/socker/bulla istället. Vilket jag inte säger är dåligt. Men att ersätta en bakelse för lunchen är ett “wow” för mig då man väl är på gymmet, krafterna kom från ingenstans, och det är ju en självklarhet för alla, men att få sig själv att följa ett schema och förstå att nu ska vi fixa lite matlådor för veckan, är ju inget som händer av sig själv. Så att ha ett schema, ett mål, en pt som säger hur jag ska göra, var verkligen räddningen i that moment.
Tips och viktigt att komma ihåg:
- VÄLJ RÄTT COACH.
- VAR ÄRLIG, berätta för coachen om du mår dåligt!!! eller om du känner att schemat inte passar dig.
- Det ska inte vara en tortyr-diet där du pressar ut alla kafter du har, med rätt coach kommer du inte hamna i kris…
- KOM IHÅG ATT DU HAR VALT DETTA OCH DET ÄR DU SOM VILL DETTA. DU GÖR DET FÖR DIN EGEN SKULL, RIGHT?
- Du kan NÄR SOM HELST sluta. Fast 1 vecka efter eller före diet-start. Det går att hoppa av samma dag till tävlingen, eller redan dag 1. Du känner om du inte orkar/vill mera. Lyssna på dig själv. Va ärlig. Din hälsa går ALLTID före.
- Snälla ta hand om er, lyssna alltid på er hälsa, gör inte något som “alla andra gör”. Fråga er själva, varför vill ni ens tävla? Vad kommer det att ge er?
- JÄMFÖR ER INTE!!! Kolla helst inte på de andra tävlarna, högst en gång om det är ett måste…Vem som helst kan se hur som helst ut, men det berättar inget om hur man är på scen och hur man sist och slutligen på scenen ser ut. Vet en tjej som ser så himla liten och och så BOOM på scen ploppade bara musklerna ut från ingenstans! Haha..
- Om ni inte är 100% friska från någon mental sjukdom/depression/ångest eller ätstörning eller annat liknande.. Gör inte detta, bli frisk först, sedan kan ni göra vad som helst. Ni har hela livet på er, varför kasta bort halva och göra misstag? Oftast blir det ett misstag, varför ta den risken?
- Finns massor med förmånliga vägar.. tex. lösnaglar, egensydd bikini/begagnad, göra smink/hår själv, bo hos någon du känner, handla på lidl haha…., etc.
- Om målet är endast att nå tävlings kroppen… anlita en PT istället. Denna resa är så mycket mer än bara en kropp.. Det var 0% av varför jag beslöt mig för att tävla.
SÅ KOM IHÅG. TÄNK IGENOM OCH ÄR DU 100% ATT DU VILL DET OCH KLARAR DET MENTALT OCH FYSISKT ÄR DET BARA ATT KÖRA PÅ! Hitta RÄTT team och rätt coach så kommer allt ordna sig! Finns här och ge tips om det är nåt eller svara på frågor 🙂 bara att mejla eller kommentera!
En lista hur du lyckas
- Define your challenge.
- Make time for your health.
- Discover what you enjoy.
- Avoid comparing yourself to others.
- Read to get motivated and learn.
- Don’t rush to self-judge.
- Slow and steady.
- Adjust your schedule to minimize midwinter blues.
- Treat yourself.
- Get a heavy dose of “vitamin L.” (Laugh as often as you can)
- Find inspiration.
ÅRET SOM GÅTT
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Tävlade i Fitnesstävling, åkte till Turkiet & Tyskland, Scitec Nutrition var på Nordic Fitness Expo för första gången, Gjorde en tatuering i nacken, solade inte på sommaren, osv.. Kommer inte ihåg, men lovar, massa, för älskar att göra nya saker 😀 ! Var på tv & radio XD… Reste 52h på en vecka.Höll du några av dina nyårslöften? Ja, fast de var inga löften utan mera drömmar som jag hoppas att skulle hända xD
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? JAPP!!! 🙂
Dog någon som stod dig nära? Ja tyvärr.
Vilka länder besökte du? Sverige, Tyskland, Finland(jagborjuhär), Turkiet……….?Är det något du saknat år 2015 som du vill ha år 2016? Hm… Kanske ett par speciella personer!
Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas? Tyvärr kommer jag inte ihåg vilket datum det var de speciella dagarna … xD
Vad var din största framgång 2015? ööööööh. 5:te plats på Junior SM Bikini Fitness? Var med på tv & radio, fick dela med mig min historia..
Största misstaget? Ska jag skriva en lista? nä, glömt och fortsatt livet!
Har du varit sjuk eller skadat dig? Skadat mig smått, ja men förkyld typ 3-4 gånger och smittad av nå jävla bedbugs 🙁
Bästa köpet? Tatueringen till systern(+mig), all god mat haha…, ny jacka & skor, en kaffekokare, en ny mobil, o sånt. OCH JA, I KNOW!!! TÄVLINGSLICENSEN!!!
Vad spenderade du mest pengar på? eh lätt 😀 Mat! Fattar ni att en middags buffe kostar typ 40 euro på båten.
Gjorde någonting dig riktigt glad? Jättemycket,tex fina kommentarer här i bloggen & bra sällskap, grymma träningspass, människor som överraskat mig, tex tysklandresan osv 🙂Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2015? FADE av Alan Walker!Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Svårt att säga… Ungefär samma 🙂
Vad önskar du att du gjort mer? NJUTIT AV SOMMAREN!!!!!!!
Vad önskar du att du gjort mindre? Suttit vid datorn 😀
Hur tillbringar du julen? Med morbror, borsan & flickvän, systrar, farmor & farfar, mamma & pappa och en jäva massa god mat.
Blev du kär i år? Nope!
Favoritprogram på TV? SOLSIDAN!! Salatut Elämät… 😀
Bästa boken du läste i år? Tror jag inte läste nåt :'(
Största musikaliska upptäckten? Ruisrock, fast var nog bara typ 2 bra band där!
Något du önskade dig och fick när du fyllde år? JAAAAAAAAAAAAA allting!!!! tack! älskar alllt!
Något du önskade dig men inte fick? eh typ Channing Tatum ;D
Vad gjorde du på din födelsedag 2015? Drack, och åter drack.
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Ja, mera resor? 🙂
Hur skulle du beskriva din stil år 2015? SPORTIG typ #adidasforlife
Vad fick dig att må bra? GYMMET! träning! musik! vänner! familj! mat! fester! bara vara hemma! allt!
Vilken kändis var du mest sugen på? SOM JAG SADE, CHANNING, NOMNOM :D:D:D:D:D:D
Vem saknade du? Melinda… mormor… Eugen.. Maddison.. andra vänner… saknade olika personer olika stunder!De bästa nya människorna du träffade? Ben, folk i mitt Team, Systers pojkvän, Sportmagasinets två härliga pojkar, släkten på Åland… 🙂
Ångest över julen?
Hej.
Nu är det juletider.
Bli inte stressade, oroliga, det kommer att ske bra.
Izzy har skrivit några bra inlägg om jul-ångesten eller stressen över maten.
- Linkposts to help you this christmas
- Not wanting to feel full
- Coping on holidays
- Family time
- Christmas is so much more than eating
Tar julen som den kommer. Försök släppa alla tankar kring kontroll och mat och träning och att du kanske borde röra på dig efter maten eller så, det kan kännas obehagligt, det kan klia i hela kroppen, men fan du bestämmer dig att vila och det ska du göra. Fokusera på sällskapet, prata med dem och tänk hur viktiga de är för dig, och tänk hur det hade kännats ifall du inte hade dem? Och ifall du verkligen får så himla ångest, ta en paus, gå till ditt rum och stäng dörren, andas djupa andetag ett tag.. läs en bok eller tidning eller bara sitt där och va. Ingen mobiltelefon!! Sitt där lungt och titta ut ur fönstret eller något. Tänk igenom vad som hänt, och vad som inte hänt. Allt är lungt. Du har det bra. Tänk på att du är faktiskt inte den ända som äter, och ifall du tycker du “ätit för mycket” är det troligtvis ändå inte så.. men ifall du gjort det, så än sen då? Inget farligt kommer att hända.
Skrev också ett inlägg om det förra året, kopierar det hit under för är ännu av samma åsikt;
Det är traditionellt att äta lite extra gott och festilgtpå julafton – gröt och kaffe bullar. kålrotlådor, skinka, rosolli, fisk och alla andra läcker i oändlighet! DESSERT plommonkvarg, , kakor, bullar och allt detdär. På kvällen ska det ännu rymmas lutfisk, desserter, Bland de gåvorna definitivt choklad i mängder.
Jag vill bara säga till er, En dålig måltid gör dig inte fet, samma som en måltid inte gör dig smal. Det är inte vad du äter på julafton som räknas, utan resten av året. Ifall du någonsin går upp i vikt på en natt eller dag, kanske från 1-5 kg (jag gör det ofta) är det bara kroppen som samlat vätska. Troligtvis på lite extra kolhydrater än vad din kropp tål, men det är inga riktiga kilon. Jag trodde det då jag höll på att bli frisk från ätstörningen, att jag kunde äta mig upp i vikt en dag ifall jag kände mig smal eller ifall jag gått ner i vikt. Nej,det var bara vätska som lade sig och nästa dag var det borta.
Låt gå för julhelgen. Utan dåligt samvete. Julen är en gång om året. Skäm bort dig till slutet av året och sedan är det lätt att göra löften om ditt kommande år.
Jag ska iallafall äta massor i mängder, vad som helst, när som helst och njuta till 100%. Visst kommer jag må dåligt fysiskt till slut, men det får man tåla ifall man äter för mycket och visst är det värt det, speciellt på julafton! Känslan går över, mättnad är inget farligt. Spela lite spel eller vila i matkoma en stund och du kommer glömma att du ens ätit. Sen är det dags för nästa omgång! ? För mig iallafall, julmat kan man aldrig få nog av ! (kan inte tänka att jag säger detta, är ju fd. ”julmat-hater” men omg, så gott det var detta året. MUMS. Dregel och wow, va vi lyckades med allt! )
Snälla för denna jul, slösa inte bort hela julafton på en massa ångest. Tänk på de som inte får mat, tänk hur lyckliga vi är som egentligen har det så bra. Spendera ditt julmys med de viktigaste personerna och mys. <3
10 things you did not know about me
- Jag var kär i Peter Pan då jag var liten.
- Jag köper typ aldrig kläder. På 9an gjorde jag det så jag blev pank alla dagar i veckan. Därför har jag en djungel av kläder nu och därför är jag trött på att shoppa nu.
- Jag går aldrig ut med hunden, även om det kanske såg ut så på tv. “såhär gör jag varje dag typ” nä, är för lat för det! Någon anna sköter om det, eller så släpper vi ut den på gården och så rymmer den förstoss.
- Jag blir stressad av ingenting. Av att det blev reklam och jag måste skynda mig efter nåt att äta.
- Jag gråter typ aldrig. Är väldigt känslig av mig, men gråter aldrig.
- Jag bär alltid (typ) opar strumpor.
- Hade typ ingen kontakt med mamma förrän efter min sjukdom, efter det kunde vi prata om ALLT.
- Hatar att ha håret öppet. Kan inte koncentrera mig om det inte är fast.
- Jag är tokig. De människor som påriktigt känner mig, vet det. Helt sjuk i sinnet. och dum i huvudet. Försöker ibland lossas att jag är smart eller vuxen. Men egentligen är jag inte det.
Q & A TIME, Ask me anything!
HEJ!
Får otroligt mycket frågor i mejlen, så tänkte att ni andra också kanske är sugna på att fråga något. Anything! Ifall ni har tur gör jag en videoblogg där jag svarar, men bara kanske, hehe 😀 Min finlandssvenska är ju inte precis som eran svenska, och så är det ju folk som talar engelska, vilket inte heller är min bästa egenskap. Men fråga på så ser vi sen hur vi ordnar svaren!
Kram!
Jag pratar om Anorexia i Radio
Hej!
Var inte säker ifall jag skulle lägga ut dethär. Men det kan ju vara kul för er att lyssna.
För er som bor i Finland kommer det på Yle Radio på fredagen den 2.10 klockan 11.03.
För er som bor någon annanstans borde det gå att lyssna här från och med den 2.10 klockan 20.03
Vill bara säga ännu en gång,att det var väldigt svårt för mig att prata om detta. Det var en svår period i mitt liv, som jag helst av allt ville glömma bort direkt. Har inte fullt gått igenom det hela och får ibland ännu paniker eller ångest om det. Det var väldigt länge sedan och har bara små snuttar hur det såg ut och hur jag upplevde det, men såna känslor är svåra att förklara till ords. Speciellt då någon bandar in samtidigt. Så förlåt om det blev lite misstolkat och jag kanske inte får fram allting så klart, men jag hoppas att ni som lyssnar förstr ändå något. Tack! Meddela gärna ifall ni lyssnade och vad ni tyckte om det.
Kram, Amanda
Av Elin till Workworkwork