Training
Idag
ÅH VAD ROLIG DAG!!!!
Vaknade till full,strålande sol. Okej solen borde inte få påverka dagen så mycket men idag gjorde det otroligt, eftersom vi skulle spendera halva dagen utomhus! Åt frukost, lunch gav mig iväg till olympiastadion, där vi hade möte. Alla var försenade, till och med jag (no shit) men efter typ 20 minuter kunde vi äntligen starta. Hade super energi, berodde nog på humöret och motivationen, har inte tränat utomhus eller med ett kompisgäng tillsammans sedan typ fotbollen. Så det var superkul, men jobbigt! Har inte den bästa uthålligheten och blir nästan helt slutkörd efter 1h, men som tur hade jag lite drickor som gav mig nya krafter, inga superpower med en liten sockerkick ger dig några minuter extra levnad 😉
Anyway, vad kan jag mer säga än ROOOOLIGT!!!! Även fast vi körde massa konditionstränings typer som tex. sprinter, hopp etc. Var det liksom inte allvar eller “allt eller inget” “eller kör tills du dör” utan mera glädje, lycka, njuta av sommaren pass. Göra flera saker man älskar samtidigt. Träna, vara med vänner, sola/vara utomhus, höra på musik och SKRATTA. Åh. Så kul!
Var iallafall helt slutkörd efter några timmar. Skulle ännu orka till matbutiken för imorgon gör jag matlådor igen. Kör som vanligt 4 dagar – 4 dagar. Imorgon är sista dagen matlådorna och då blir man tvungen att göra igen! Visst var det nyss jag kockade?! Japp, men passar ändå bäst för mig att köra såhär. Dock kommer jag få nya schemor när som helst, men det får vi ta sen!
Gjorde också lyxiga pannkakor idag. Har det varje dag på schema men har varit ganska lat och typ ätit ingredienserna som de är och inte orkat steka och sånt, men IDAG tyckte jag att det var värt att lyxa lite. Med sista dropparna Walden farms, nu är de slut 🙁 gråter lite.
Aja, HAPPY SATURDAY ALLA!!!!
PT-KUND Sarah Transformation
Jag har fått lov att presentera min fantastiska pt-kund Sarah Jansson. Hon är en 22 årig tjej som kämpade med att gå upp i vikt. För ett år sedan förlorade hon en stor del av hennes kroppsvikt till följd utav överdriven träning och alldeles för litet näringintag. Sökte därefter hjälp och fick sommaren 2014 diagnosen “ospecificerad ätstörning” men hon såg det mera som ortorexi.
Sarah hade sedan dess gått till en ätstörningsklinik men de hade tyvärr inte haft den kunskapen kring kosten som hon kände att hon behövde just då. För trots en drastiskt träningsminskning till 1-2 gånger i veckan och ökat matintag hade hon endast lyckats gå upp cirka 2 kg under den perioden, vilket är väldigt frustrerande. Hon kontaktade mig med målet att jag skulle lägga upp hennes kost så att hon låg på ett kaloriöverskott varje dag men ändå kunna träna någongång i veckan och fortfarande gå upp i vikt.
“Mitt mål är att fortsätta gå upp i vikt, bygga mer muskler, få former och bli starkare. Mitt högsta mål är att se frisk ut igen och trivas i min kropp. För idag är jag inte nöjd med min kropp, jag känner mig väldigt tunn och gillar inte att prova kläder eftersom ingenting sitter speciellt bra eller fint på mig. Jag känner mig inte heller helt bekväm i min kropp utan tycker att jag är för liten och försöker undvika allt för tajta kläder”
Jag har haft kontakt med Sarah sedan slutet av Januari och det var då vår resa började. Jag kallar det vår, även ifall det är HON som har gjort det stora jobbet.
Tjejen har ökat från 51 kg till 59-60kg idag. Det är inget lätt arbete, och jag vet det själv, för jag har varit med om precis samma.
Såhär sade hon i mitten av vår resa:
“Jag känner även att jag orkar mer och har mer energi under träningen.”
“I överlag har jag mått bättre än vad jag trodde jag skulle må, självklart har det varit tungt vissa dagar och ibland vill man verkligen inte äta det som man borde men då ser jag mina mål framför mig och fortsätter kämpa! Jag hade aldrig lyckats gå upp 3 kg utan din hjälp och jag är otroligt tacksam för att du har kunnat hjälpa mig. Känns så skönt att ha kommit igång och nu är det bara att fortsätta att kämpa på!”
Jag kan inte förklara hur stolt jag är över Sarah. Hon har aldrig gnällt eller velat ändra på något. Hon har följt mina scheman och kämpat på, hon gav aldrig upp hur än jobbigt det kunde vara ibland. I början var det såklart jobbigt att äta en så stor mängd mat men hon blev van och kände att styrkan började öka.
Det var så roligt att följa med henne hur alla mål:en uppfylldes och hon kunde börja träna lite mer, utan hets och att vi nådde målvikten 60kg och att hon börjat gilla sin kropp- Men det bästa målet är nog, att hon idag kan låta bli att följa matschemat, känna sig fri och äta utan att känna sig orolig, att kunna njuta av sommaren som hon säger själv “idag njuter jag verkligen av maten och skäms inte för att ta en eller två extra portioner 😉 Utan någon som helst ångest 😀 Sen vet jag att jag har en väldigt lång bit kvar innan jag har nått mitt huvudmål men just nu känner jag att det viktigaste för mig att jag mår bra och med all din hjälp har jag förstått att man kan äta mycket, gott och njuta med supergott samvete! :D”
“Så tacksam för din hjälp, du är verkligen guld värd och lite till! Jag är så glad att jag tog kontakt med dig och fick din hjälp, för utan dig hade jag aldrig kommit så här långt inte bara fysiskt utan även i sinnet! Du har varit en kanon coach och det är tur att det finns sådana som dig som kan hjälpa oss som gått lite vilse och behöver en knuff i rätt riktning 🙂 Jag kan inte i ord beskriva hur fantastisk du är och hur glad jag är för all din hjälp! Du är som sagt guld värd! “
Jag blir nästan lite tårögd för jag vet hur tjejen känner och jag hade själv behövt någon som hjälpt knuffat upp mig ur ätstörningsträsket.
/ en stolt coach
Glassdejt eller Pt-pass
Haha. Vaknade till ett ganska sött mejl där en kille bad mig på glassdejt. Vore lite oartigt att bara gå dit för glassens skull…. Så bäst att inte svara. Känner mig hemsk.Nu ska jag träna med farmor och sedan köra ett eget pass, och kanske där efter ett till pass med en kund.
Hejsvejs!
5 INGREDIENSERS KAKA
Ni som känner mig… vet att jag har dåligt tålamod. Så orkade inte vänta till helgen för mitt fusk. Idag blev det den dagen istället. oh herregud. alltså herregud. finner inga ord på denna himmelska kakan. Den var så himla söt och mäktig att ens en liten sked fick mig upp i himlen, klart blev det inte endast en sked… utan tusentals, och BOOM var jag sockerfull. Skrattade åt allt och blodsockret var så högt att jag passade på att köra dagens benpass! Tyvärr tog det all tid efter packande, väntande, göra 3 sorters drickor (före, under, efter passet) osvosv. Så blodsockret föll ner och jag var lite död på passet. Trött och mådde till och med illa. Men värt det!
( dont judge mina konstnärligheter, kan inte göra maten att se god ut då det kliar i munnen att äta upp allt 😀 )
Och påtal om tålamod.. orkade inte fixa tårtan så att den blev fin, eller ens vänta att den skulle så i kylen i flera timmar. Så satt den i frysen i typ 30 minuter och inte ens med det blev det klart, så äh skippade frozen skitet och åt den som den var, lika god ändå! Här har ni receptet MED DE FINA BILDERNA, härifrån;
As promised, only 5 ingredients here! Chocolate chips, brown sugar, Oreos, butter, and heavy whipping cream. That’s all you need!
Finely crush an entire package of whole Oreos — minus the one that you eat, of course — in a food processor or blender. You can also do this in a ziploc bag with a rolling pin.
Mix the Oreos with one stick of melted butter until evenly combined.
Then pour into the bottom of a pie pan. I used this 10-inch by 2-inch deep dish tart pan from Amazon so I could show you guys this fabulous crust, (and so that first slice would be much easier to cut) but trust me when I say you could use any pie pan. It doesn’t have to be a fancy tart pan! 🙂
Press the crumbs into the bottom and up the sides of the pan. The crust is one of the best parts of this pie!! Pop that into the freezer to set up while you make the salted caramel sauce.
Melt the butter and brown sugar in a small saucepan, whisking constantly, until the mixture begins to boil.
Keep cooking, whisking constantly, for 1 minute, then remove from heat and slowly whisk in 1/4 cup of the whipping cream.
Cool caramel about 15 minutes, then pour into the bottom of the frozen pie crust. Return to freezer for 30-45 minutes, just until caramel is firm. You don’t want it to get frozen.
Next, we’ll make our decadent dark chocolate ganache. Pour 1 bag of chocolate chips into a heat-proof bowl, then bring 1 cup of heavy whipping cream to a simmer on the stove. (Sorry for the lack of step-by-step pictures here.) Pour the cream over the chocolate and let sit for 5 minutes, then whisk until smooth and fully combined. Remove the pie from the freezer and pour the chocolate ganache over the caramel layer.
Smooth out the top with the back of a spoon or a spatula to evenly distribute to chocolate. Return to freezer for another 30 mins, just until the chocolate is set, or you can refrigerate, covered, until ready to serve.
This is the beauty of a tart pan. The bottom is removable, so the rim just pops right off, revealing this beautiful chocolate crust. When ready to serve, sprinkle with a flaky sea salt, like kosher salt or I like using this Fleur De Sel.
Chocolate crust. Gooey caramel. Decadent chocolate. Salty. Sweet. Ridiculous.Kalaset och vilodag
Igår var jag på kalas, ja! Såååå trevligt att träffa släkten igen. Alla var inte på plats men som farmor sade “det är så skönt då man känner alla som är här, tänk ifall de vore främlingar så hade man haft så svårt att få tillfälle att prata med alla, medan nu kan man endast sitta och njuta av att vi alla är här endast”
Idag är det igen vilodag. Om jag ska vara ärlig så är det liiiite tråkigt med vilodag hela tiden, då jag ÄLSKAR träning och det förgyller min dag. Visst skulle jag ändå kunna gå till gymmet och göra extra pass, men huvudet skulle bara skrika “nej, det är vilodag” och tror det är meningen att följa tränarens budskap så jag faktiskt växer. Hon sade att vi verkligen inte ska tappa några kilon, så vi får göra vårt bästa att få det tvärtom. Men samtidigt ska jag ju inte gå upp i godiskilon heller, tvärtom lite muskler få. Och muskler kommer ju inte om man inte tränar, men även äter. Så idag blir det endast ätas och vila. Borde dock köpa mat igen och göra matlådor, och vänta till klockan nio på kvällen, som jag vid den tiden brukar typ halvsova, men idag blir det iväg på poseringsträning med teamet i stan, så får försöka ordna skjuts då vägen från busstation till gymmet är flera km därifrån dit, men lite kondition vore väl inte heller det värsta denna vilodag till ära, som annors kommer troligen spenderas vid datorn eftersom jag borde skriva en grej om min historia till en grej. Haha mysterisk? Men mycket som händer just nu. Hösten brukar bli lite mer produktiv. Så att.
Men i värsta fall om jag inte orkar sitta hemma åker jag väl iväg till stugan för att leta efter blåbär. Idag är det dessutom första dagen jag inte har träningsvärk av hoppen jag gjorde i söndags, haha! Så imorgon blir det nog ett tungt benpass med tränaren, hoppeligen! Det jag gillar med att ha vilodag är att man samlar så mycket motivation, energi till nästa dagen att man bara vill pressa så jäkla hårt och ta i allt vad man kan och sedan vila ut allt nästa dag. 😉 Minns då jag hade kört någon gång benpass och så gick jag på spinning dagen efter, det var dödernas döden… o herregud, tänk hur dum man kan vara! Benen ska vila dagen efter och ifall man då vill träna absolut så kan man ju träna överkroppen eller gå ut och gå, inte tvinga igenom intervaller på en cykel 😀 Men man växer och lär sig varje år! Är säkert tusen saker jag kommer skratta åt om två år från nu 😉
Kommer bilder från kalaset snart.
Inspiration pictures for you who…
träningsvärk i stan
Nu tar de onda benen och jag iväg oss till stan för att köpa födelsedagspresenter! Blir kalas imorgon.Helt sjukt hur man kan få ont i benen av några hopp! Kunde knappt gå ner för trapporna igår, så ont hade jag haha! Speciellt på framlåren. Effektivt! Säkert då man varierar passen, det gör gott, rekommenderar stort! Då var värsta veckans pass över och jag väntar nyfiket på de nya scheman som borde komma när som helst av tränaren.
hejdå!
Frågan jag ständigt får
Hur gick du från smal till smal och stark? Jag har anorexi och behöver gå upp i vikt, men vill inte bli mullig.För det första. Du behöver bli frisk från din ätstörning. Du behöver gå upp i vikt tills du når din normala vikt och du måste få huvudet friskt. Själva frågan tydar ju på att du fortfarande har en ätstörning. Det jag lärde mig då jag blev friskt var att skita i vikten. Så länge jag fick vara borta från mattankarna, personer som vaktar mig dygnet runt, sjukhus, behandlingar, mått, blodprov, väga maten och allt annat skulle jag göra vad som helst för att slippa det. Nämligen sluta vara sjuk. Jag glömde bort vad jag vägde, jag ville inte ens veta mer, jag slutade undersöka mig i spegeln ifall jag gått upp i vikt, jag slutade kontrollera maten och åt från mitt matschema för jag kunde det utantill och ville inte ens ta en liten risk att hamna tillbaka till kliniken igen. Jag ville leva så pass normalt som möjligt igen, så ingen träning här på iallafall 1 år för mig. Efter ett år började jag spela fotboll igen, inte för viktens skull eller något sånt, jag ville träffa mina kompisar mera och dessutom känna mig duktig på något, vilket jag alltid varit på nästan alla sporter.
Det räckte inte länge innan jag slutade fotollen… det gick två år då jag tränade endast joggning och ibland spinningspass/zumbapass på gymmet, men efter det bestämde jag mig för att ta tag i mitt liv,det var en tid jag inte hade mått bra på länge.
så… Jag började styrketräna, bulka upp mig och gick upp från min normala vikt dvs. målvikten jag hade fått av behandlaren på ätstörningskliniken.. den vikten hade jag stått på i 3 år, och från den vikten gixk jag upp +11kg. Jag bulkade i ungefär ett halvår, hade egentligen inga planer på detta (visste knappt vad bulkning var då) men jag lärde mig att styrketräna påriktigt… men jag överkonsumerade mat för var väldigt deprimerad innan det men sakta började det bli bättrw. Styrketräningen blev min räddning från depressionen. MEN som av allting kan man bli lite beroende speciellt om det får dig att må bra för stunden.. så tyvärr efter ca. 7 månader blev jag övertränad.
Ibland hade jag tränat två pass om dagen vilket var för mycket för mig, så blev tvungen att ta 2 månaders paus. Under den tiden tog min bästa vän självmord, så det förvärrade hela situationen och jag kunde inte stiga upp ur sängen mera. Efter en månad försökte jag iallafall en gång i veckan ta mig till gymmet, men det slutade varje gång med att jag bröt ut i tårar och fick lämna gymmet efter endast 5 minuters uppvärmning. Såhär höll det på i flera veckor… det var något av det jobbigaste jag varit med om men det gjorde mig stark psykiskt och jag gav aldrig upp hoppet.
Jag visste att jag klarar detta och att det ända som fått mig frisk från depressionen var styrketräningen, så det skulle få mig än en gång att bli frisk.
Till slut fick jag tag i träningen igen, sakta men säkert. Till en början tränade jag 1 gång i veckan och efter fet ökade jag det sakta därifrån till 3 gånger och så fortfatte det.. Det var så härligt.
Det var fantastiskt. att få vara tillbaka i mitt andra hem och gå därifrån överlycklig. glömma allt som fick mig att må dåligt, för en stund iallafall. maten smakade bättre igen och livet smakade bättre. Så än en gång steg jag upp på fötterna ur depressionshålan.
Började kombinera styrketräning & löpning. Löpningen var min starka sida, har alltid varit snabb och älskade att man bara kunde springa bort ur allt, fly för en stund, springa springa tills fötterna inte höll dig mera. Springa i musikens takt och inbilla dig att du springer ett tävlingsrekord eller maratonlopp och vinner det! Bästa känslan som fanns! Men styrketräningen hade en annan effekt på mig, jag fick känna mig stark, grym och hård på något. Plus att det var som att återvända till en vän som alltid fanns där för dig, en vän som lyssnade och tog bort alla dina onda tankar, en vän som gjorde dig mentalt och fysiskt starkare gång för gång. Det var två grejer jag älskade att kombinera. Detta höll på år 2013-2014 och då jag började konditionsträna igen förlorade jag lite vätske-vikt, så jag stannade på 60kg.
Sedan slutade jag väga mig. 2014 började min PT skola, jag blev väldigt stressad i slutet av året. VÄLDIGT. Där gick jag ner några kilo, vägde mig aldrig men jag kände mig svag och stressad, maten smakade inte längre och hade en stor press på mig själv. Tur fann jag min tränare då, eller hon tog kontakt med mig och vi började mun väg mot fitnesscenen.
Jag fick ett matschema av henne och vi började bygga muskler igen. Slutade konditionsträningen och började äta mer och regelbundet. Det tog några månader innan jag gick upp i vikt och började må fantastiskt igen. Då PT skolan slutade december 2014 var det lättare att fokusera helhjärtat på detta och det var faktiskt min räddning.
Och här är jag nu, kör för tillfället aldrig konditionsträning, ligger mellan 57-63kg beroende på vätskenivåerna och fokuserar på att bygga muskler. Vet fan inte vad min fettprocent ligger på..under ptskolan var den VÄLDIGT VÄLDIGT låg och jag vill aldrig återvända dit, inte ens på tävlingsdagen, vill stanna hälsosam och glad, vad min vikt än är. Tror kroppen känner var det är bäst att stanna, var man mår bra. Men är man sjuk i en ätstörning blir man aldrig nöjd. Hur mycket du än går ner eller upp. Så släng fan vågen redan.
Jag fokuserade inte på vikten under dessa alla år. Jag planerade inte att gå upp/ner i vikt, eller hamna på en viss fettprocent eller se ut så eller så, eller träna på detta vis för att bli deffad eller se bulkad ut, nej jag gjorde faktiskt allt som mitt hjärta, kropp sade åt mig. jag lyssnade på min kropp. jag planerade inget. jag fan brydde inte om något vad alla pratade runt om kring mig, än sen då ifall de tycker att jag är för smal, än sen då ifall de tänker “oj vad hon gick snabbt upp i vikt” eller ojojoj. DET ÄR THE SECRET. ATT SLUTA BLANDA TRÄNING MED UTSEENDE, TRÄNING ÄR HÄRLIGT OCH DU SKA TRÄNA FÖR DET FÅR DIG ATT MÅ BRA, INTE FÖR ATT DU SKA ÄNDRA PÅ DITT UTSEENDE. punkt slut.
Hej hopp!
Japp, gissa vad, PERFEKTION dag!Jag klarade passet, trodde jag skulle dö. Det gjorde jag. Men vaknade till liv igen då jag hoppade i iskalla vattnet vid stranden nära oss. Tänka sig! Jag klarade det! Vilken känsla.
och solen kom som på beställning, har ju varit hur fint väder som helst idag och inte många moln syntes mera på dagen. Är så glad och tacksam för denna dagen! Nu är man redo för regn imorgon igen, för här har man njutit för full grad.
Just nu mealpreppar jag, väntar bara på att kycklingen blir klar, sen är det bara att lägga hälften av lådorna i frysen och hälften kylen! Nästan så att jag väntar till imorgonens första låda. Alltid gott med fresh ny mat. Sista dagen är sådääär, att äta en låda från frysen halvhjärtat. Ska också göra en sjukt god frukost med färska bär och lunchen väntar supergod sallad med egna tomater, gurka från vår egen trädgård !
1…2…3… GO!
NU BLIR JAG SUPERARG. Jag har typ blivit less på alla människor som gnäller om vädret, och här sitter jag själv och gör det nu. Ska aldrig mera kritisera någon som pratar om solen. Håller med. VAD ÄR DETTA FÖR SOMMAR EGENTLIGEN!?!?!??! Är vit som krit och vill bara suga åt mig solens energi, ligga på stranden, springa i vattnet och känna saltvattnet i håret. Men nä. Här sitter man med 15 grader och moln blandat med regn. Så skärpning Finland, jag hade tålamod ända tills nu, nu börjar jag förlora hoppet! 🙁Idag och imorgon har jag sista mördar high intensive träningarna kvar. Det är ju endast 4 träningar i veckan, så har haft halva ledig och slappat 100% för att förbereda mig för detta. Nu har jag inga genvägar kvar, måste ta igenom mig och försöka överleva passet! Kan tänka mig hur folk som springer maraton garvar åt mig, menmen jag har ändrats från förra årets 10 km-superfart springare till “kan vi hoppa över det” 😀 Antar att detta ger mig något bra, jag lär mig uppskatta alla mina low intensive pass med 3 min vila igen 😉
Nu har jag en sådan känsla som man har då man ska hoppa i ett ISkallt vatten och räknar tusen gånger ramsan, ”Ett, två, tre på det fjärde ska det ske… På det femte gäller det och på det sjätte SMÄLLER DET”
…men aldrig blir det av 😀 ok! Äter SNART lunch, och sen! Lovar att göra mitt bästa!
Och just det, igår var jag och plockade 20 LITER jordgubbar!!!! MUMS!!!! Om man känner mig efter dieten är de slut redan i Oktober. Men vi får hoppas att de håller liite längre iallafall. Eller så blir jag tvungen att plocka lite mer igen.
Bilder från igår:
Kritik efter träningspass
Hejsan från en lamad rumpa!Nyss kommit hem från ett tufft gympass. Blev vikter på tusen kilo mer än någonsin på bl.a. hipthrustern och tränaren upprepade endast att köra så många reps tills jag inte kommer upp mer. Well med min vilja så får inte ens styrkan stopp. Det blev tiotusen reps och jag dog helt klart. Oh my god vad svettig jag var! Har aldrig varit så svettig att t.o.m maskinerna blir blöta av svett. Men gott gjorde det och hoppas det ger en spurt på mina rumpmuskler, då veckorna minskar hela tiden tills det blir tävlingsdags.
Hehe, fick just lite kritik av min blogg. Svenskspråkiga läsare tycker mitt språk är uselt och att det säkert finns flera som stör sig på det. Jag svarade att jag skriver på mitt sätt, jag vill inte tänka efter och vara perfektionist med allt, hellre vill jag att folket som läser förstår mig och lyssnar på min text som om jag skulle prata med dem. Men däremot har jag fått endast positiva kommentarer av finskspråkiga, de förstår sig väl inte på mina stavfel utan tycker att det jag skriver är väldigt bra!
Anyways skall jag nog fortsätta blogga även ifall det blir lite stökigt i alla inlägg för det mesta. 😉
Spotify lista
För mer dunk musik och cardio
För hårdare pass, mindre tempo, styrketräning
Onsdag – halfway
Snart är det helg! Förr väntade jag alltid på helg för det var antagligen ledigt från skolan eller dags att festa. Nu är helg inget festande oftast då jag ju förbereder mig för tävlingen. Sörger inte alls, för är ingen mega festare ändå men ibland är det helt kul att släppa loss 🙂 Annars gillar jag helg nu också, även ifall jag inte har någon utgång direkt då man ofta är ganska trött om kvällarna efter träningspassen och ju närmare tävlingen kommer ju tröttare blir man. Just nu är jag dock super energisk och skulle kunna springa maraton ifall jag kunde och ville just nu. Beror också på att jag hade endast yoga på schemat, inte en svettdroppe kom endast pumpande på olika ställen. Men det var skönt, att stretcha ut sig själv för en gångs skull. 1 gång i veckan borde jag köra yoga enligt schemat nu. Inte riktigt min grej, jag är ganska bra på det om man får skryta men har inte tillräckligt med tålamod och lugnhet för det för det mesta. Idag körde jag min syster men efter 20 minuter gav min syster upp och började göra alla övningar halvfärdigt och frågade ifall hon kunde gå ut och springa istället. Jag garvade och sade visst. Så fick sluta yogan själv, men det var trevligt ändå att ha sällskap då jag inte riktigt själv hade orkat starta ett yogapass just då. Väntade också på att min designare till bikinin skulle komma för ett planerings möte men det var lite missförstånd och hon hade trott jag menade nästa vecka, så det blir nästa vecka istället.Fick en jätteglad nyhet om ett mini “projekt” eller händelse som händer i början av September, mer om det sen!
IGÅR
alltså what an miracle!!! Då jag varit hos optikern och vi gjord ABC övningarna så då jag fick se resultatet på hur glasen kommer vara, wow!!!!! Det var som att gå från blindögd till normal!Sen var det dags för matköp, jag ville till min favoritaffär även ifall det är 40 minuter dit från oss, om inte mer. Bara för en liten orsak, äggvitor i flaska. Så man inte behöver gå och krossa ägg, och kasta bort äggulorna då ingen annan äter dem förutom jag då jag bakar eller nåt sånt, men hur ofta bakar jag? En gång i veckan max. Så de blir mögliga eller så tappar man dem på golvet och hunden aka. dammsugaren kommer och slickar och får kräkningsattacker på kvällen. MEN då jag äntligen kom fram till magiska platsen, var de ofc. slutsålda. Jag blev så arg att jag ville gå och gnälla till chefen till denna “usla” butik. Så kom hem med typ 6 paket ägg och halva dem kommer jag ju då kasta. Då jag har äggvitor på schemat, inte äggulor. Eller hela ägg. Thats dietlife. Men inte så stor skilnad då jag inte ens gillar ägg, endast skivat på mackan, men mackor är ju inte heller just på matschema så istället kan man göra äggvitefluff, eller äggviteomelett, eller äggvitemarsmellows, eller äggviteglass, äggvite…….. sånt. I slutet av dieten börjar man faktiskt Ä.L.S.K.A äggvitor. Tro mig. Med kanel och stevia på är det dröm. och JA jag får använda sötning ända fram till tävlingsdagen, jag är typ “ett undantag”. hehe.
Sen var det dags för det nya passet då. Jag erkänner. Det var döden. jag höll seriöst på att kräkas vid sista övningen, pg. syre-brist. Måste vara då man inte kört kondition eller något med hög intensiv träning på iaf. ett halvår så har både andningsförmågan, astman, lungorna, konditionen, energiheten, hurtigheten blivit på nivå 0 igen. Men vilken känsla! Endorfiner, glädje, svettdroppar i munnen och överlycklig, energisk tjej gick jag ut ur gymmet FÄRDIG! Jag klarade det! Endast 3 såna kvar. Tog typ det minst kondition-liknande passet först, nivet.. just to start easy.. Körde cirkelträning med typ hundra övningar och 1-2 minuters paus mellan varven. men mellan övningarna 0, vilket jag inte är van med. Ni kanske kör dessa träningar varje dag, men ni som inte gör det, kanske en gång i året, ni vet vad jag talar om!
Var hungrig och lat så orkade inte börja göra matlådor, istället var jag tvungen att ta hand om huset då ingen var hemma ikv och nästa dag kommer the whole family och ska checka ut hur jag klarat mig, är det skit överallt eller glänser det av renhet, lyckligt nog hann jag till det sista alternativet, rent hem och mat i magen, slutkörd satt jag mig ner och kollade sista avsnitten på säsong 2 av Orange is the new black. Måste vara ärlig och säga att jag var lite tveksam i början, inte riktigt min stil av serier då det var så mycket våld och tyckte vara synd om Piper 😀 Men efter några avsnitt var jag fast. Ni vet hur det går sen. Kan inte vara en dag utan att ha sett ett avsnitt. Aja 13 delar kvar, sen börjar livet igen, mkey?
p.s vägde mig igår, första gången på 2 månader? 5 kg upp (och ja det var på morgonen, tom mage, låt inte vattnet/maten lura dig på kvällsvikten) ! Wohoooou! Hoppas det är fett blandat med muskler och inte endast en av dem 😉
Yesterdays Workout
Back and Chestworkout from Amanda Essen on Vimeo.
Rygg- och poseringsdag
In till stan – träningspass – hem igen – äta – vila – äta – in till stan igen – poseringsträning – hem – äta – dö
Skämt o sido! Inget döende här inte. Men ofta då jag har tränat ganska tidigt så kommer tröttheten på kvällen i form av; SOFFLÄGE 5h i rad! Ingen hälsopingla här inte (inte bra att kolla på tv mer än 20 min omg) menmen what to do if the legs dont bära dig mera 😀 Jag har blivit tv-narkoman och kollar varje kväll flera timmar irad på serier medan de andra jobbar ute. Så blir det då det är regnväder dygnet runt, vem vill plaska i pölar? Plus att jag är lite rädd för konditionsträning. Haha! Har inte gått en ordentlig promenad eller sprungit på 100000 år, flertals månader så det gör mig lite rädd att testa 😀 Typ tänk om jag dör mitt i spåret? Får hjärtattack eller lungorna spricker för de får inte syre 😀 Nä men, I will do it! Mitt mål är att springa åt minstonde 1 gång denna sommar xD Lycka till amanda. Minns då det var roligt och skönt att springa i sportbh och shorts och hoppa i havet efteråt, men nu med 0 kondis, kanske mera pin än njutning 😀 Men I WILL DO IT!!!! Tro mig! 😀 Inte idag.. knappast denna vecka eller månad.. hmm.. Då solen lyser kanske? 🙂 🙂 🙂
Jag, hoppas på mer muskler nästa gång! Är 60% säker att jag inte tävlar i September med damerna, men ifall jag skulle få någon muskelboom och få 10 kg mer muskler så KANSKE 😀 VILL SUPERMYCKET men kanske är för minimal för det ännu.
Träning efter ätstörning
Hej. Tänkte skriva ett inlägg om detta då det kan ske en missuppfattning i det jag vill framkalla med min blogg.Jag. Jag Amanda, jag har haft en ätstörning. År 2009 hände det som inte fick hända, men det hände. Jag kunde inte kontrollera det. Det kontrollerade mig. Jag fick anorexia. År 2010 blev jag friskförklarad, jag kände mig också frisk. Jag ville leva ett liv utanför matfixering, träning och endast festa loss, leva livet och göra allt en tonåring brukar göra i den åldern. Gymnasiet började jag blev osäker på mitt val, jag kände mig lost, jag visste inte vem jag var, vad jag skulle göra och hur jag skulle göra det. Högstadiet var lätt, det var samma grejer samma tidpunkt, alla vänner hade samma schema och samma prov. Plötsligt var jag i en ny värld som jag inte ens kände någon i. Visst fick jag några vänner, men jag kände bara att jag inte passade in. Det var en litet problem i det stora som höll på att hända. Jag blev deprimerad. Jag drömde mardrömmar varje natt som jag ens kunde sova, jag började tröstäta, slå in mig på rummet och endast prata med några få personer jag litade på. En av dem var min bästa vän, Melinda. Jag hade förlorat de flesta andra vännerna, mest pg. depressionen och ätstörningen jag hade, jag blev allt mer osocial och började hata mig själv. För att jag kunde ha låtit mig själv hamna i denna situation, för att jag sårat min familj och vänner och för att de slösat så mycket pengar på mig. Jag kände mig onödig, något som egentligen inte borde finnas till. Jag grälade mycket med min syster också och hon skrek sådana saker jag aldrig kunde glömma då, men nu vet jag att det man säger då man är arg menar man ju inte alltid. Men jag tog det hårt. Skyllde allting som hände på mig själv. Jag fick trauma från sjukhuset och kände hur alla började följa mig, vakta mig och jag kontrollerade alla blickar som fastnade på mig. Samtidigt under denna tid hade jag testat mycket, börja spela fotboll igen, men jag endast såg hur min syster var superstjärnan och jag misslyckades gång efter gång och fick aldrig spela hela matchen som jag ville, även ifall jag var varje gång på träning. Till slut orkade jag inte längre hålla på så och hålla uppe hoppet, jag gick allt mindre på träningarna och slutade till slut helt och hållet. Började istället modellarbeta, jag gillade det. Jag gillade att jag var huvudpunkten på något och att jag var bra på något. Jag gjorde kontrakt med finlands största modellagentur. Några månader efter det fick jag en “bättre” (enligt mig) möjlighet, nämligen ett kontrakt med den franska modellagenturen som skulle skicka mig nästan direkt till Japan. Japan hade varit min dröm enda sen liten. Jag älskade manga, anime och Japans kultur. Jag älskade sushi, japanska rätter och Yatsuhashi (goda kakor). Efter några möten, skrev vi kontrakt och jag åkte iväg. Under denna tid var jag väldigt deprimerad, testade alla möjliga depressionstabletter och hade slutat skolan. Japan var en lärdom åt mig, 16 år ensam i Tokyo. Första dagen då jag var på flygfältet utan någon aning vart jag skulle var kaos. Jag hade fått några namn på bussar och andra saker jag skulle minnas men kände mig ändå ganska lost. Till slut kom jag fram till hotellet. Det var det finaste jag någonsin sätt. De tog mina väskor och jag skulle checka in. Där skulle jag möta någon man. Så jag väntade med att checka in och väntade istället. Han kom fram och presenterade sig, han tog mina väskor och vi for till nästa buss. Jag fattade noll. Tillslut kom vi fram till stället jag egentligen skulle bo. Det gav mig en liten chock och rädsla inuti. Han lämnade mig dit och jag fick nycklarna till mitt rum. Släpade på min tunga väska och kom äntligen fram till rummet. Där var allt stökigt, luktade rök, hår på golvet och obäddade sängar. Duschen luktade och vattenkranen var trasig. Kylskåpet var litet och disk över hela rummet. En liten balkong hade vi iallafall. Inte mycket att se därifrån men några jobbande män kunde jag allt se. Några timmar efter det mötte jag en tjej vid namn Maddison som delade rum med mig, hon var jättesnäll och kunde flytande engelska då hon kom från Australien. Hon berättade ALLTING för mig, precis allting, och lite till. Det skrämde upp mig allt mer och jag började glömma ta mina depressionstabletter jag hade med. Jag åkte på castingar med en liten hjälp av agenturen jag träffat som inte hade en aning om vad engelska var. Endast teckenspråk så jag kunde fatta, mått tog vi vid värsta tillfällen varje dag. Vågen skulle visa exakt samma varje gång, annars om det hoppade för mycket blev vi skickade hem. Jag träffade de andra tjejerna, de var ryska. De var smala och arga. Jag trodde iallafall att de var arga med deras språk som lät så agressivt. Ingen åt på hela dagen. Ibland hade vi lyx att stanna på en kaffe. Efter 3 dagar blev det ändringar. Jag fick endast en karta och en lista på gatorna jag skulle ta mig till. Jag fattade inget men tack vare Maddison som förklarade allt och visade mig vart tågstationen var kunde jag hitta till mina castingar. Maddison blev tvungen att flytta, jag skulle tydligen bo ensam ett tag. Sedan skulle jag också flytta någonstans till de ryska tjejerna. Maddison grät varje kväll, jag slutade lyssna vad hon sade i mobilen men fick något fram att hennes kille skulle hälsa på. Han var jätte trevlig men efter ett tag försvann de båda. Hon hade fått agenturen övertalad att hon kunde bo med honom istället. Jag fick klara mig ensam. Det var svårt och jag kom försent flera gånger. Ibland hade jag lediga dagar och tappade bort mig allt fler gånger. Det blev natt och jag var fast i tågstationen, jag var vettskrämd och hungrig. Ingen talade engelska. Fick helt enkelt klara mig själv. På något sätt fick jag kontakt till Maddison och hon förklarade hur jag kunde hitta tillbaka. Tack och lov. Köpte mig en sallad utan dressing vid kiosken utanför oss. Också en pepsi max. Åt halva. Somnade. Vaknade på natten, ringde hem, de svarade inte alltid för det var olika tidpunkter. Jag grät. Jag hade ångest. Jag kände hur det rev i hjärtat. Jag mådde allt sämre varje dag. Agenturen ringde och skällde på mig varje gång och tillslut sade de att om jag inte skärper mig får jag åka hem och betala allting. Jag låg vid sängen vid de värsta dagarna, kunde inte stiga upp. Jag bara grät. Jag mådde så dåligt och ville bara bort. Det var det hemskaste jag varit med om och det var slut på min story.
Hemma mådde jag inte mycket bättre. Men mitt hjärta helades, jag kände mig som något igen. Jag fick kramar varje dag men varje gång mina syskon hälsade på ville jag bara gömma mig under jorden. Tänkte att de tänkte, där är hon, misslyckade syskonet. Utan utbildning, utan jobb, utan skolning, anorexia och deprimerad. Under denna tid, hade jag försökt mig på 3 självmord. På 3 år. mitt liv var en blandning av svält, överätning och springa flera km bort från ångesten.
Vad räddade mig? Jag fann styrketräningen. Jag slutade tvinga mig göra något jag inte ville. Jag fann en plats utanför helvetet. Jag fann en plats där jag kunde vara mig själv, och känna mig för en gångs skull, glad, och nästan lite stark. Jag gick upp 10 kg från att jag började och jag blev lycklig igen. Jag fick även min kontakt med pappa tillbaka, tack vare gymmet. Jag började älska mig själv och respektera mig, inte bry ett skit om vikt eller kropp, jag fokuserade på välmåendet, hälsan istället. Jag slängde vågen, både mat och viktvågen. Jag började äta när och vad jag än ville. Jag sket i allting, bara jag mådde bra. Jag slutade konditionsträningen och all tvångsträning. jag gick och går ännu inte heller till gymmet ifall jag har starka känslor eller någon form av liten ångest, jag vill inte att träningen ska bli en sak jag tar bort mina känslor med eller att jag tvingar mig till gymmet även om jag mår dåligt, jag blir hellre hemma och tar hand om mid själv. Jag orkar inte ens förklara men kände att jag behövde det, då så många förstår fel. Vad jag vill förmedla är att det GÅR att bli frisk från anorexia. Jag säger inte att någon behöver börja träna för att bli frisk, det har jag aldrig sagt. Men jag vill också påpeka att bara för att man har haft en sjukdom i det förflutna måste man ändå få göra saker och ting i livet.fd. anorektiker inte får träna? Jag tycker att då man är 100% får man göra vad fan man vill med livet och det bästa är, att man äntligen är fri från kontrollen, rösten i huvudet, man är verkligen FRI.
Klart det inte var en dans på rosor efter att jag började styrketräningen. Bl.a. dog 2 viktigaste personer av mitt liv. MEN. Jag slutade aldrig respektera mig själv, jag slutade aldrig tro på mig själv, jag förlorade aldrig hoppet. Jag hade funnit en mening i livet. Jag hade funnit något det inte var någon skilnad ifall jag gjorde bort mig, var dålig på, jag hade funnit något som fick en känsla i mig som inte går att förklara. Ni vet hur det känns då det brinner i hjärtat, då ni ryser av glädje, då ni skratttar så mycket att ni gråter, då ni får fjärilar i magen, då ni gör något eller ser någon ni älskar. Den känslan fick jag. Den hade jag inte känt på flera år. Jag hade varit fånge av min depressin och ätstörning, men inte mer. Jag jobbade upp mig från den mörka djupa hålan, det tog också flera år innan jag kan säga att jag made it. Varje dag var en fight. Varje dag var en ny utmaning. Men jag hade hopp. Tro. Glädje. Jag slängde mina depressionstabletter. Jag skrattade igen. Kanske därför rubriken till min story i tidningen hette “flickan som inte skrattade på 3 år”. Ni kanske tänker “vem räknar egentligen sina skrattar” Men ifall ni har varit en så lång tid utan att känna glädje, skratt eller något dit åt. Då vet ni, den dagen då ni äntligen skrattar. Ja den, dagen kommer ni aldrig glömma. Det gör inte jag.
Träning kan göra dig hungrig, hungrig på livet och hungrig på mat. Träning fyllder dig med endorfiner, glädje och motivation. Träning med måtta är bra för hjärtat, hälsan och huvudet. Träning är den bästa depressionsmedicinen. Träning är kärlek.Träning i överdriven mängd, som allting, allt går att överkonsumera, och det är då det blir farligt. Ifall du känner att träning kontrollerar ditt liv. Då kanske du borde ta en extra tanke. Du har ett liv utanför också. Träningen är endast en liten del av din vardag. Träning ska inte kännas ångestfyllt eller som ett måste. Träning ska inte vara ett svar till ifall du känner dig ledsen/arg eller ångestfylld. Jag vet att många känner sig bra efter att de varit ute och sprungit. Men ibland är det viktigaste att lära sig ångesten, känslorna komma. Möta dem. Känna på dem och fundera varför de egentligen är där. Vad orsakade det. Lyssna på dig själv och dina känslor. Inte bekämpa dem bort. Låta dem komma och kanske prata med någon.
Träning är en fin grej. Men det finns en grej som heter övertränad. Det är så många som säger att det inte finns det. Men jag vet det, det har jag också varit med om. Så ta hand om er, lyssna på era kroppar, det kan vara svårt till en början. Då får ni istället köra med vettet. För livet är så fint då ni lär er att sluta kontrollera, sluta tvinga er göra saker, sluta ha exakta tidpunkter och flippa ur om ni inte får dem gjorda.
Att vara fixerad vid träning och intresserad av hälsosam kost behöver dock inte betyda att man lider av ortorexi. Många har ett stort intresse för träning och kost utan att vara sjuka. Skillnaden är att det handlar om någonting tvångsmässigt för ortorektikerna: de tränar för att kontrollera sin ångest precis som anorektiker kontrollerar sin genom att inte äta. Ett varningstecken är att man tränar mycket fast man egentligen inte vill och att man utvecklar ett slags ”förtjänabeteende”. Det kan exempelvis vara att man inte får titta på en film om man inte har tränat innan eller att man måste ta med löparskorna under en resa med sina kompisar. Eller att man läst något från en tidning och känner sig att vara tvungen att göra det ( tex. kaffe ökar förbränningen, citronvatten varje morgon före frukost, träna minst 3 gånger per vecka och annat som står i media)
Det man bör vara uppmärksam på hos sig själv, eller andra, är om det finns tendenser att bli för strikt och om beteendet plötsligt blir tvångsmässigt och även om man får skuldkänslor då man inte tränar eller om man inte äter extremt hälsosamt. Dessa är också två tecken på att det har gått för långt. Gör dig inte själv en björntjänst vad gäller din kost och träning, det är inte värt det i längden. Ta hand om problemen där de är rotade, inte genom en överdriven kosthållning eller träning för att dessa är lättare att komma åt. Sök hellre hjälp innan det har gått för långt.
KRAM PÅ ER OCH TA HAND OM ER SJÄLV! NI VET INNERST INNE DÅ DET GÅTT FÖR LÅNGT ! <3
Mindre kul söndag
Varför är det alltid så (för mig) att efter en bra dag kommer en sämre. Okej inget kris men har helt jätteont i magen idag, den bråkar otroligt ofta nu för tiden. Speciellt då jag ändrar på kostschemat och sätter in nya livsmedel magen inte är van med. Tex. för 3 år sedan åt jag JÄTTEmycket broccoli, och idag då jag smakade en minimal bit av det, så BOOOM sväller magen upp och säger strejk för idag. Gick ändå iväg och träna, brukar hjälpa, men inte denna gången. Hade svårt att koncentrera på annat än “aj min mage” så blev ett segt, okoncentrerat, noll-motivation att fortsätta och bara önska tiden rann iväg, helst av allt till mitt nästa pass. Gav ändå inte upp, fick göra vad jag kunde och pressade ut min ilska/irritation i musiksmaken istället. Till slut blev jag så irriterad på bandet som sjöng att jag bara rev hörlurorna ut och sade, tack och adjö och tog cykeln med och istället för att le till alla som jag brukar (lol, bara en vana jag har) så stirrade jag ilsket på dem, haha, en sådan PMS dag typ! Ibland har jag humörsvängningar som en berg och dal bana, direkt då jag fick mat var jag glad igen. Haha! Kokade kaffe och letade lite efter jobb eller studieplats. Inte säker vad jag vill ännu, men nåt ska jag fixa mig! Trött på att jobba hemma från datorn, här ska det bli ändringar! Som många inte tror, är jag väldigt lat av mig. Men då jag led av anorexia bestraffade jag mig och tvingade mig göra saker jag egentligen inte orkade. Jag tyckte också jag inte var värd skjuts till skolan även ifall pappa erbjöd sig, så jag tvingade mig göra allt. Städa också hela hushållet helst av allt. Nu på min fritid gör jag allt för att undvika städning eller extra motion. Men ibland får jag en liten motivationkick och VILL cykla eller nåt annat, bara för att man varit lat och gjort ingenting för länge. Men aldrig mera bestraffar jag mig eller tvingar mig göra något jag inte vill. Inte ens för att vara snäll eller omtänksam. Nu lyssnar jag vad jag vill och känner mig för. Och oftast blir det det jag är bekväm med, det vore väl bra att gå lite ur bekväm-området ibland och låta kroppen, huvudet jobba lite, men tro mig, jag är väldigt stark som person och har dagar där det händer rejäla nedslag av otur och inte små grejer som magont utan verkligen i stil av “hej jag är djävulen och jag tar hand om din dag” såna grejs och då får jag verkligen inte en minut vara ifred av lugn och ro, bekvämhetens paradis. Kanske därför jag tar all vara jag har nu och är så lat som möjligt då man inte vet när nästa kris kommer. Eller så tar kroppen tillbaka det allt jag tvingade kroppen att göra när jag var sjuk.
Har också såna dagar där jag bara måste vara ifred, för mig själv, ensam. Ganska ofta faktiskt. Men dessa dagar är för det mesta de dagarna man egentligen behöver prata med en vän. Men jag tycker att har man styrkan att klara av att vara ensam, lyssna på sig själv och sina tankar, då ska man ta vara av det. För det är inte förrän du känner dig själv som du kan börja ett riktigt förhållande och vänskap med någon annan. Ett visst mått av ensamhet kan vara berikande. Det kan hjälpa oss att möta och lära känna oss själva och höra vår egen inre röst. Det kan underlätta för oss att komma i kontakt med vår egen kreativitet och att få insikter vi behöver för att kunna ta beslut i viktiga frågor som gäller våra liv. Det kan låta lite absurt men att göra sin ensamhet trivsam föder också möjligheten till genuina möten med andra. Trivs man med sig själv och sin situation utstrålar man det. Men känner man sig bitter får man ett krampaktigt förhållande till andra.
marknad och träningsdag
Idag efter superfrukosten gjorde vi oss i ordning för det var marknad utanför oss. Vi bor i ett litet ställe där det ofta på sommaren är marknad och där säljer de gamla grejer, men om man har tur hittar man ibland godissnören, färska bär eller sylt/honung. Men inte i år! Vad synd. Typ ända orsaken jag gick dit, bara för att dreggla på allt gott. Skämt o sido! Nä men lite sanning i det, jag har haft ett enormt söt-sug idag att det inte är klokt. Var SÅHÄÄÄÄÄÄR nära att äta upp en chokladstång jag köpte åt någon annan, haha. Två gånger fick jag tänka om! För denna veckan har inte varit att hurra på i kostdelen, då är det också lätt att man säger “men äh du har redan sabbat halva veckan så vad gör det om du gör det idag också” men försöker hålla motivationen på topp ändå och sluta tänka så mycket, några fail hit och dit gör väl inget, men man ska ändå se varje dag som en utmaning och göra sitt bästa för att nå sitt mål. Mitt mål har lite ändrats dock.. det kom nyss en nyhet att juniorerna inte tävlar i September, utan endast i Nordic Fitness Expo i Oktober. Men så har jag också valet att tävla med damerna då i September, vilket jag inte alls vet ifall jag borde göra. Måste göra beslutet snart för annars missar jag sista anmälningsdagen, kanske jag gjort det redan. Det lättar mitt val iallafall. Men jag som var så taggad att tävla nu snart! Okej, oktober är inte sååå långt bort menmen, kanske man endast borde satsa på en grej och en tävling. Men jag vet inte. Älskar händelser och att få erfarenhet, plus att jag inte vet ifall jag ska tävla nästa år, då vill jag tävla så mycket som möjligt i år! Men hur tål kroppen det då.. så mycket tankar så man blir snurrig.
Helt till en annan grej, eller nästan en helt annan grej, så DAGENS pass gick grymt bra. Hade nyss ätit typ 5 min före så fick bra tryck av jasminriset även ifall man blev dubbelt flåsigare än förra gången och det smakade kyckling i munnen haha, ändå hade jag med mig mina aminodrycker som jag svalkade mig med och vi filmade även lite i gymmet. Kommer lägge några små snuttar i instagram, men här är hela klippet;
borde vara musik.. vet inte om jag har fel på ljudet eller om vimeo förstörde det xD
Shoulders & Back from Amanda Essen on Vimeo.
Nu försöker jag tåla lördagsgodis-sötsuget med att ringa en vän och kanske möjligtvis ifall hon har tid gå på en promenad/kaffe eller bara slappa.
Kram 🙂
Amanda
Farmors PT
Sorry för att det varit lite segt här i bloggen. Igår mådde jag verkligen inte bra, idag mår jag bättre men lite yr i huvudet. Har ändå lovat farmor (90 år!!!!!!!!!!!) att coacha henne idag. Så dit sparar jag all min energi, plus att försöka fixa lite med bloggen senare ikväll med lite hjälp av systern. Planera lite om framtid och kanske skapa något nytt. Hjärnan känns lite off och kroppen känns vätskefylld, trött och mör, så tar nog en vilodag idag, och flytta dagens pass till imorgon.Missade poseringsträningen igår också, vilket är jättesynd då jag behöver verkligen öva på det. Och snart är det inget mindre än 10 veckor kvar. Ska försöka varje dag hemma lite öva, i minimala badrumsspegeln xD
Fick ett oväntat modellarbete i Zurich endast för en dag men kanske inte den bästa tidpunkten då jag just då har en kurs jag borde gå. Men vi får se ifall man får nåt att flytta på sig osv. På tal om flyttande så ska min syster (inte datornhjälparen utan servitrisen) flytta till Åland! vilket är suuuper kul, för då slutar hon ta mina kläder utan lov (haha) men största orsaken för hon kommer nog stormtrivas så jag är glad för hennes skull och så blir det ju massor med visitar dit, och jag gillar verkligen Åland! Alla människor och speciellt på sommaren då är det jättefint 🙂
Nu måste jag snabba på och byta om till farmors pass, vi ska se om det gömmer sig några bicepar där under 😉 I bet she lifts more than your girlfriend! (vad hände här)
MåndagsPIGG och Paket
VAKNADE. tog upp mobilen, glodde på instagram i en halvtimme (!!!), såg någons frukostbild och slog tanken på att jag har nytt schema vilket betyder 2 frukostar så HOPPADE ur sängen och sjöng av glädje. Först var det chiapudding med frukter och så en timme senare åt jag plättar med kvarg och walden farmssås. MUMS!!!!! Dock tror jag att jag ska flytta det ena målet senare till kvällen då jag ofta blir små sugen där. Ännu en timme senare åt jag lunch och gav mig av till gymmet, slog igenom ett SKITBRA (var rädd att det skulle gå lite trögt då det är måndag, slöardagen, men nope) BENPASS med pb igen!!!!!!!!! wohoooooooooooooooooooooooooo. 😀
Seriöst, gladast då jag inte ens hade hjälp med mig. Okej måste erkänna att jag körde faktiskt i smithen, men det var ett pb där iallafall. Allt annat var upptaget och så blir jag alltid fegis ifall ingen hjälper, och orkade inte fråga gubbarna ifall de vill passa mig 😀
Cyklade hem igen #lyckligastivärlden, men blev #lyckligastiuniverseum då jag såg ett stort PAKET på gården. WOOOPWOOP! PROTEIN PÅFYLLNING!!!!!! Min favvo smak, Orange Chocolate (är själv ingen fan ens av den choklad baren som smakar så men proteinet smakar H.I.M.M.E.L.S.K.T ! Och casein att ersätta några äggvitor med då jag blir less på dem eller göra pudding/fluff på kvällen, åhja, lyx-diet!Och har energi som aldrig förr och är glad då jag är på starten !! Haha efter dag 1 xD
Aja, imorgon blir det vila IGEN ! Nä men wannabe vila, en mini yogapass är på schemat och sen ska jag till min släkting för att lite spendera dagen på deras stuga. Så sånt vilande, vilande från vikterna om man säger det så.
Nu har jag hoppat i det ISKALLA havet, 1 sekund varade den simturen, toooo cold (vad har jag blivit för fegis) för att ens vilja simma, och duschat mig i äppeldoftande tvål, mums vill nästan äta upp det 😀 Nu väntar jag (räknar minuterna) till nästa mål och under den tiden ska jag fixa lite scheman till en ny kund som jag träffade i affären,yey! Ha en jävla skön kväll ni! I will!
Ruisrock 2015
Dum var man som inte köpte tidigt biljetterna så fanns endast få kvar, fick tag på en Lördag-Söndag biljett och är väldigt glad för att jag åkte igår! Idag dock blir det en refeed dag, återhämtning på full grad men dessutom också matlåde fixeri och en ny start på veckan med det nya matschemat. Får se hur slut mataffären är nu på Söndag då alla köpt ut allt till sina sommarvillor under helgen, har varit så otroligt fint väder denna vecka att jag är helt chockerad och solbränd och glad och lycklig, varm i kroppen. Helt märkligt hur solen kan påverka en så mycket. Nästa vecka blir det lite sämre, men helt okej då jag kommer spendera de bästa soltiderna på gymmet (tränar alltid mellan 12-15 då det är stängt)
Igår då, ska jag berätta mer? Ifall jag hade ett superminne (inte ens nykter har jag det) så skulle jag väl det. Men berättar det jag minns.Började dagen med en snabb frukost följd av 2 bananer (lol) och aminosyror drog jag ett segt, “orkar inte, vill nu till festivalen” pass på gymmet, hade inga val då jag hade vilodag på Fredag och även Söndag, endast ett pass kvar av veckan och den vill jag knappast köra i krabbis. Så drog iväg, det var härligt, svettigt, pinigt men så himla lycklig och taggad efteråt.
Tog en lååååång dusch (efter frukosten), scrubbade och tvättade mig riktigt ordentligt, lade hår inpackning och allt, så skönt! Iskallt vatten dessutom, oj vad det gjorde gott! 🙂 Sen testade jag en outfit snabbt och det resulterade i BINGO för jag kände mig så bekväm, och som mig själv i den, så den tog jag absolut direkt utan tvekan och ringde upp syrran för att veta lite tidtabellen, grymt och taggad åkte jag iväg, vid 13 slaget och spenderade 3 om inte mer timmar i en park med gäng som kom och gick. Jag och syrran satt ofc i skuggan då man dog i värmen och hade ingen lust att börja sola då man dricker alkohol xD Inte riktigt min grej.
Ruisrock festivalen for vi till och där var jag väl ända till 12-1 och så åkte jag hem, glad snurrig och nöjd. Hade en jättebra kväll även ifall jag inte minns allting förutom Veronica Maggios supergrymma show och massvis med sittande på axlar och danssa! Känns alltid som om man har superlånga armar som bara når artisten på scenen och att jag sjunger som en galning men inget hörs (förutom stackarn framför mig tittade konstigt på mig ett antal gånger) 😀
Aja, tack för denna gång! Vi ses nästa år 😉
P.s ni som undrar om alkoholet vid tävling, nope det är nog förbjudet hela året runt men jag fick ett undantag 😉 Så glad för det!
CHEST-BÄST PASS
HEEJ! ASSO ÄLSKAR DESSA PASS SOM GÅR TILL SÅHÄR:– åker till gymmet, dödstrött, ont i magen, inte alls motiverad och massor med ursäkter
MEN BOOOOOM EFTER 5 MINUTER GÅR DET GALANT!!! VILKET PASS! VILKET JÄVLA PASS!! ÄLSKADE DET!!! 😀
12 set bänkpress bl.a. som jag inte gjort på 1000000000 år, därför jag kanske använder mig av låga vikter, men ändå så KUL! och latsdrag där jag höjt med 20 kg!!!!!! ASSO WOOP WOOP! Är så glad och på hyperhumör (iallafall nyss) för det var så roligt! Älskar mitt nya schema!!!! Har dock kört endast hela passet och inte delat upp det som egentligen vore önskefullt. Matschemat har jag inte ännu börjat då vi åker imorgon till stugan (vilodag) och blir där så länge som möjligt, åker såklart fram och tillbaka de dagarna jag ska träna. Så har fortfarande matlådor kvar och onödigt att kasta bort dem, äter istället dem ännu denna vecka och så kör vi nästa vecka på nytt.
På lördag ska jag även på Ruisrock, KANSKE på söndag beroende på hur jag mår efter lite alkohol, kommer säkert bli full av 3 klunkar då senast jag “drack” var på tävlingen i April och det var ju endast några få glas vin. Ska även (förhoppningsvis) träffa två tjejer från Instagram vilket kommer bli kul! Första intrycket på mig (typ full) kanske inte är det bästa dock haha men men kul kommer det bli iallafall! Förhoppningsvis hittar jag toaletterna snabbare denna gång och behöver inte börja bråka med hela festivalen för dens skull. xD
Just nu dreglar jag på familjen som äter hemfriterade köttbullar. ASSO NAM. Åt min matlåda på två tuggor och sen om puppy-eyes fram och glor för varje tugga de tar. Skämt o sido xD Men ungefär! Längesen man åt köttbullar, och hemlagade = bäst/godast/mums
Nu ska jag sluta skriva och socialisera mig med familjen, tjenis amigos!
Ny vecka, nytt program
Kom som på beställning – nytt schema! Wiiiiee! Tror jag …… är lite nervös, massa nytt och dessutom ett träningsschema som helst av allt delas upp alltså tränas morgon & kväll. Dock endast styrka fortfarande, mycket mat och fokus på mer muskler. Men striktare. Funderar på fall jag börjar först veckan efter den som kommer nu, eftersom det är troligvtis en sväng överallt denna veckan bl.a. sommarstugan, festival osv. Men ifall jag hinner fixa matlådor då mina nuvarande är slut, ska jag absolut köra på det. Väntar på mitt träningspass med tränaren på Torsdag så får jag lite mera information och förklaring på allt.
Kom nyss hem från ett lätt axelpass, vet inte varför det kändes lättare än förra gången. Tog en ny smak på bcaa – kan det vara det? Haha. Och så cyklade jag i världens glädje då solen lyste. Dock inte länge, då jag kom hem var det förstoss moln överallt. Så hann inte riktigt sola men cykla i solen var fantastiskt!
Nu städas det i huset för fulla rundor, jag försöker hålla mig borta och göra mitt – blogga & skriva nytt schema även åt kunderna mina. Typ det jag är bra på, iallafall bättre än att städa. Men diska känns det att jag gör dygnet runt då så många bor/kommer till oss och äter, så diskmaskinen är proppfull.
Min syster lovade köpa hem några (flera) celcius åt mig men såklart drack hon dem själv påvägen hem från Sverige. lol 😀 Men söt tanke. väl. Ikväll ska jag även fortsätta se på Wallander som blev halvfärdig igår. Men först fortsätta vad jag höll på med – scheman.
Ryggträning och PB ätande
Hoho- har ätit för mycket av pb2 och pb2 snacksen, too hard to resist :O Var nog det godaste myslin/granolan/snackset (phthins) jag ätit i mitt liv. Holy moly. Finns typ sååå lite kvar i boxen att jag ångrar att jag inte köpte mer 😀 Men egentligen var det endast bra då jag hade ätit upp allt då.
Idag kom mamma, syrran hem från jobbet (vecka borta, vecka jobb) och hämtade massor med gottis hem, bl.a. ålänsk ost, tuggummi, godis och lite kosmetik 🙂 Ny mascara (needed!!) typ ett år sedan jag skaffade en, är väldigt snål och sparsam av mig. Köper hellre åt andra än åt mig själv 😛
Så har hängt med de skvallerbyttorna halva dagen tills jag orkade dra häcken och mig till gymmet för ett gympass, blev rygg idag och oj så varmt det var! Svettet bara sprutade, någon hade troligen glömt lägga på fläkten, vilket händer ofta. För ofta!!! Borde vara olagligt xD Även ifall det är helt skönt ibland, man får sådan sjukt härlig känsla efter passet, som om man svettats litervis och är glad, blöt, överlycklig efter passet 😀
Prövade värma upp på crosstrainern, o herregud…. min kondition har farit på nivå 0 och ville ge upp efter 1 min, fyfan vad flåsig jag var och trött, fick sluta tvärt för astman och lungorna skrek STOPP (nä egentligen var det bara jag som var slut och ville spara krafterna till styrketräningen) Gick helt ok. Inte bästa passet precis, men svettigt o kul som sagt 🙂
Nu har vi ätit midsommarmat, då familjen jobbade under midsommaren så vi fick lite lyxa till det en vanlig onsdag såhär. Jag smakade lite på allt men hållde mig till min matlåda ändå. SVÅÅÅÅRT. Kommer bli jobbiga tider då maten minskas iaf.. hur kommer jag klara av att stå emot :O Vore ju lättare om man bodde ensam och kunde endast köpa in allt som står på listan och inte massvis med bulla-kex-jordnöttsmörs fyllda skåp 😛
Men chiao för idag! Imorgon kommer ännu en stil bild, troligtvis. Ifall jag orkar inspireras av mig. 😀
