Tips på Riskakor
Hejsan!
Gjorde för en sekund sedan ett nytt experiment på riskakorna!! Ibland blir jag så trött på torra riskakor spec. om man är på tävlingsdiet och jordnötssmöret har lagts bort 😉 Jag var sugen på något knaprigt till kvargen, och hade endast riskakor… så jag krossade dem först, blandade med stevia (pulverform) och kanel, lade en stund i mikron så de blev knapriga och fick lite färg, men akta så de inte bränns 🙂 och blandade i kvarg skålen, sjukt gott!! Kan tänka mig att det funkar lika bra med ugn!
Testa vetja! Mums!! Och blev en massa knapriga riskorn av bara några stycken kakor! Sjukt gott och lätt snacks ju ;D
Svar på fråga om återhämtning av ätstörningen
Alexandra:
Hej! Har en fråga till dig:) hur länge var du sjuk och hur lång tid tog det för kroppen att återhämta sig? Inte bara viktmässigt utan tills det du började känna dig ok i kroppen igen. Övertränade du oxå under denna perioden?
Skönt o se att du verkar vara återhämtad!Svar:
Hej Alexandra!
Allt började då jag var 13 år, då var inte anorexin där ännu.. men jag började äta “hälsosammare”, undvek allt som stod i tidningarna att var “dåligt” och då blev det inte mycket mer än sallad, grönsaker, frukt… Några “gainomax” återhämtningdrycker efter träningen ibland för det tydligen var bra och lätt att ha med. Tränade hemma på sidan om av fotbollsträningarna och lämnade bort all skräpmat, bakelser, sötsaker. Vid julen fick min familj panik då de såg hur smal jag var och så åt jag ju inget godis, något var fel.Där började allt… jag kan kalladet som ett “krig”. Jag mot alla andra. Jag ville inte äta det dom tvingade mig att äta, jag ville äta kontrollerat och det jag tillät mig själv att äta, det som fanns på den såkallade “listan”. Och alla andra, försökte övertala mig att äta lite “onyttigt”. Så där växte kontrollen och anorexin började komma fram. Fick sluta skolan och hela allt började då. Det var Januari 2010, jag var då 14 år gammal. Jag var två gånger på sjukhuset och under sommaren var jag på ätstörningskliniken i Sverige. Jag började skolan på hösten, lite för underviktig så jag gick fortfarande på kollningar till Sverige varje vecka, ibland en gång i månaden. Sedan skrev vi ut mig i slutet av året, för anorexin, kontrollen, matfobin, behovet av att träna, ångesten var borta och jag var såkallat frisk, det var jag också rätt länge.
Kroppen hade jag aldrig problem med, tyckte alltid att jag var smal, fobin var väl mera att tvinga sig äta kött, fettig mat, och allt annat folk ville att jag skulle äta, det blev så mycket “extra” än vad jag själv hade planer att äta, att släppa kontrollen och börja äta det jag undvek var målet, och då jag äntligen kunde göra det utan känslor, ångest, problem så gick allt så lätt igen.
Jag levde tonåren som jag skulle, livet rullade på, inga mat/vikt/ tankar bara drömmen om frihet, glädje, festande, kompisar, allt som hörde till! Tränade inte alls och hade inte gjort det sen vintern men då jag nått min målvikt, BMI blev normalt så fick jag börja spela fotboll igen, det hade jag längtat efter så himla mycket och också att vara med på skolgympa & skolresor/aktiviteter. Det var aldrig att jag längtade efter att bränna kalorier, mera att få idrotta som alltid varit en stor kärlek och viktig del av mitt liv och såklart att få vara med mina vänner!! Alla har sitt gäng, hobbyn och mitt ställe var fotbollen, fotbollslaget, fotbollslägret och så. Jag började och det kändes amazing.
Allt gick bra men kroppen var fortfarande känslig och jag gick lätt ner i vikt, så fick börja hetsa och tvinga i mig mat för att inte gå ner i vikt. Jag själv ville inte, jag ville få kurvor, bli kvinnlig och snygg, jag ville inte vara ett benrangel mera.. Hade varken bröst eller rumpa. Så det blev lite problem med det, ofta då man varit en hel dag borta så glömmer man bort tiden och middagen, alla mellanmål glöms bort. Därför fick jag sedan sen på kvällen då jag kom hem äta allt på en gång, vilket var otroligt jobbigt och så började det en oregelbunden kost och min kropp förstod ingenting, blev känslig och hungrig. Överåt ofta före skolan, efter skolan, på natten, för jag var bara så hungrig! Hade inga problem om det förrän det blev ett problem, då jag inte längre kunde göra saker pg. jag var så mätt och kramper i magen. Blev osocial och slutade gå på fotbollsträningar. De timmarna jag inte hade ont i magen så jobbade jag som modell mycket. Detta allt var under tiden 2011-2012 (16år) och jag var väldigt smal under den tiden, maten var inte ångestfylld men ett problem, träningarna var oregelbundna och jag började istället springa mycket ensam. Jag blev deprimerad, fick panikångest, självmordstankar, allt rasade ner. Slutade gymnasiet, och klarade inte av något mera.
Förändringen hände år 2013, då jag var 17 år gammal. Modellresan i Tokyo där jag fick ett bakslag i anorexin, jag kom hem och där började resan mot livet. Självmordstankarna var som värst, allt var skit och livet var segt. Träningen räddade mig, började styrketräna slutade all slags konditionsträning, allt började fungera och jag gick upp 10 kg i vikt.
Sköldkörteln hade påverkats av dessa år av “svält” och kris i kroppen, så symptomerna blev större och större så de påverkade mig i vardagen till slut. Så fann en läkare som hjälpte mig med kost, vitaminer och allt jag hade brister på.
Allt började bli bättre men så gjorde min bästa vän självmord och jag klarade inte av med, det i samband med utbrändhet pg. överträning och stora krav, och ångest att jag var misslyckad då jag inte hade jobb, utbildning, framgång i livet och ville bara försvinna för evigt. Kroppen samlade på sig mycket vätska och jag gick upp flera kilo till, utan att jag styrketränade eller åt extra mycket. Mina sköldkörtel värden blev sämre och var tecken på brist av hormonet, så började på medicin. Fick medicin och lyckan, viljan att leva igen började.
Jag började träna i lugn takt och allt började flyta på. Jag var överlycklig, jag vann miss model of the world 2013, jobbade mycket som modell (roliga jobb), fyllde 18 år och allt var på plats igen. Vikten gick säkert ner några kilo överflödig vätska men kroppen mådde bra och jag hade slängt vågen för länge sedan. Här började min resa från depression, noll koll på träning & kost, svag, trött, olycklig till här jag är nu. Vikten har gått upp och ner, men till slut fann jag en vikt där kroppen och jag trivdes, jag hölldes där utan att gå ner och upp varje dag, jag var mätt och belåten och en balans i träning och äta allt jag var sugen på. Så lång historia… men också lång tid.
Jag läste så mycket under perioden 2013-2014 om kroppen, kost, träning, hälsa och började förstå mig själv. Allt detta har växt mig som person, jag har lärt mig så mycket och förstått att alla inte kan träna/äta likadant för det påverkar oss olika, samma som jag har varit utbränd, ätstörd och kroppen tog väldigt illa pg. det, det tog jätte lång tid innan jag verkligen kände att allt börjar ordna sig och kroppen lugnar ner sig, för den var länge i såkallad “svältläge” och samlade på all vätska, mat den fick. Än idag kan min kropp vara känslig, därför är det väldigt viktigt att jag inte går för lågt med maten eller för hård träning. Både psyket och kroppen är känsliga och jag måste ta hand om mig själv väldigt noga. Många har svårt att förstå detta och speciellt vi som även haft utbrända binjurar får det lätt tillbaka, vi är väldigt stresskänsliga och en vanlig vardag kan vara omöjligt för många av oss. Jag känner mig mera återhämtad nu än någonsin innan och jag mår även fysiskt, psykiskt bäst vad jag gjort någonsin. Jag har kunskap, erfarenheter, lärdomar också tusen gånger mera än någonsin förut. Jag är ändå väldigt väldigt orolig över min kropp och mitt huvud, för väldigt mycket press & stress är inte bra för mig.
Många undrar varför jag isåfall tävlar, men det är en positiv stress som dock kan bli dålig ibland, men man får ha stora höga krav, drömmar, saker i livet som tar tid, bara de som sagt ger dig mera energi än tar ut detta. Så för mig var nog psyket värst att komma och bli frisk ur, den som tog längst tid att bli återhämtad från.. Depressionen alltså. Anorexin så märkte vi så fort och så fick jag hjäp också innan det blev för allvarligt. Jag var allvarligt sjuk, underviktig, men jag är så glad att jag hittade till slut rätt sorts hjälp. Det jag inte är så glad över är att jag inte började terapi direkt efter.
Men allt detta är en jätte lång story, men du kanske fick svar på din fråga iallafall.. Det tog länge alltså. Väldigt länge. Idag är det snart 8 år sedan jag blev sjuk. Tänka sig.
Den finaste gåvan man kan ge någon
Det behöver inte ens vara en gåva, en present eller en överraskning.
Varje dag kan du ge något, det är en sak som varken
kostarellerkrävermycket av dig.KÄRLEK.
Kom att tänka på det då jag läste en så fin text som en person skrivit om en annan person som betyder allt för honom.
Varför ska alla låtsas vara så tuffa, hårda, ointresserade, okänsliga och aldrig öppna känslor, tankar, värme, kärlek in till de nära och kära?
Vare sig det är din pojkvän, din flickvän, din sambo, dina föräldrar, syskon och bröder, dina släktingar och farföräldrar, kompisar och bästa vänner, eller någon annan som betyder mycket för dig, eller bara har hjälpt dig med något viktigt.
Varför inte visa mera kärlek?
Tala om för personen hur mycket hon/han betyder för dig! Den personen kan ha helt andra tankar och inte alls förstå det! Det är lätt, så jäkla lätt att tro att ingen gillar dig, att du själv har för stora känslor och att du är en dålig person som ingen älskar.. eller visst “älskar innerst inne” men som bara orsakar problem i vardagen typ. Men visar du lite kärlek så får du säkerligen tillbaka något, människor är så själviska och tänker “varför ska jag göra det om de aldrig ger något tillbaka” Ja men en dag kommer det, eller inte, då finner du väl dem som är äkta och värda att hålla tag om, och så kan man väl lättare fråga, hur det är egentligen istället för att gå och fundera så mycket.
Så sprid kärlek, berätta hur fin någon är! Obekanta och bekanta!Lé mot kassatanten, ge dina föräldrar en stor kram och ett tack för att du fått en bra uppväxt, ring din mormor och berätta hur viktig hon är, skicka ett blomsterbud till vännen, köp en tshirt åt lillesyrran, pussa ditt husdjur tills den blir riktigt våt, beställ din pojkväns favorit mat hem, lämna en lapp innan du går till jobbet där du skriver en kort rad tex. “älskar dig” till sambon, beröm dina arbetskamrater för det hårda jobb de gör dagligen, skicka ett sms åt någon du du inte hört av dig på länge till, skicka kort, dikter, texter, kramar, pussar, bilder, smileys, allt smått gör så himla stora grejer, ibland kan till och med mobilen vara bra men ännu personligare är ju BREV! Skriver ni alls mera brev? Så himla fint!
Tycker bara det är så himla lite av detta i världen eller så är det bara i min stad/by/krets jag lever, blir alltid så himla rörd och tårögd då någon nästan främlig kramar och ler glatt, tar emot mig som sitt eget barn, tackar och säger fina saker till mig, eller bara gör något extra som ingen annan här hemma aldrig hade gjort. Det är väl hur man blir uppväxt kanske? När jag var liten kramade jag aldrig någonsin, det började först senare, minns hur vännerna skrattade att jag inte kunde krama haha.. Det blev en snabb och lite obekväm kram, men nu njuter jag 100% av kramar och kärlek haha, ibland kan det verkligen vara ovant och chockerande för man glömmer fort hur viktigt det är, och jag är verkligen inte rädd för att säga det! Varför ska spec. vi i Finland vara så tuffa och hårda och aldrig vara snälla, vänliga, omtänksamma, vart man än går tycker jag att man en väsning tillbaka, men kanske det håller på att ändras och kanske jag bara varit på fel platser! Så jag kan bra inbilla mig, och jag säger inte att jag själv är perfekt, men jag försöker iallafall alltid lé och vara snäll mot personerna jag möter (om man inte räknar med gymmet haha, beastmode). Om vi tar t.e.x Amerika som ett exempel, många ogillar hela landet för de är ju så överdramatiska, men det var väl därför jag trivdes, ibland kan t.o.m fake-kärlek vara fint, hundra gånger finare än att vara med människor som går och är dystra och inte ger ett ord ur sig, man börjar ju tro att det är fel på en själv! Inget personligt här, men att öppna munnen och berätta lite känslor, vare sig det är bra eller dåliga så är viktigt, men även också veta att man själv inte är perfekt och hitta de bra sakerna hos andra också, om du hade varit han, hur hade du gjort/känt dig?
Så Veckans Utmaning:
Dela med er lite kärlek! Helst nu direkt så ni inte “glömmer det” :O 🙁 🙂 <3
Hejsan!
Åh hade så himla roligt igår på photoshooten! Vi kom hem sent, efter klockan 01 och så vakade jag i några timmar.. så somnade säkert kl. 03! Har fått se bilderna och är så imponerad och helt wow! Inget editerande och så himla duktig han är och jag också haha, måste erkänna, är stolt över min progress, utan några filter! Bilderna kommer visas på instagram så småning om, nu ska jag njuta av kvällen med familjen. Synd bara att min syster åkte redan idag kväll.. han inte alls vara med henne 🙁 Menmen, en annan gång! Trevlig helg på er, massor med kramar från en glad och lycklig tjej 🙂 lite trött bara men så himla fylld med kärlek efter en fin dag med kalas, lugnt gympass, god mat, och njutning av två stycken paket jag fick igår, nämligen min bikini och ett lass med NOCCO. Åh vad jag väntat och är överlycklig och nöjd med allt! Kan inte förklara hur bra det känns!
Tjenis i morgonskogen
Vet inte vad rubriken kom från.. någonstans av de små hjärncellerna väl! Menmen, godmorgon people!! Här är jag uppe med tuppen för att hinna med allt, och det går bra! Jag har fått allt gjort nu och bara några enstaka grejer innan jag ger mig av till fotograferingen! Fotograferingen igår blev också superbra och rolig, snabbt gick det också, förvånansvärt snabbt!! Är van att det tar timma-tals och jag får stå och frysa/svettas/hungrig/törstig/blind av sminket/uttråkat osv medan fotografen pillar med kameran och de andra med kläderna och pratar nåt språk jag inte tolkar. Men denna gång är det lite annat, för fotografen tycker det är viktigt att modellen har det bra så han påminde mig om allt från mat, vatten,energi, varma kläder osv för att allt ska funka bra, för det syns ju hur man mår på bilderna oftast 😉 Och detta är ingen foto för typ tidning eller något omslag, bara en rolig grej vi gör tillsammans för att hjälpa varandra till portfolion och andra användningar. Visste ni att vi ska ta naturliga bilder och inte ett dugg redigera dem! Blir skoj, och intressant, och mera “påriktigt”, nu får vi se om man finner några musklerbabysar som kommer med på foto utan att fuska med skärpa och kontrast eller något annat efteråt. Hoppas man ser något och jag kan se utveckling! Säkerligen om man jämför med mina modell bilder från förut, haha några är så hemska att jag aldrig kommer dela med mig dem, sorry om jag kallar smal för hemsk men jag har väl rätt att kalla mig för hemsk och allt vad jag nu vill kalla mig, men det var ju en stor del för att jag inte åt tillräckligt och jag var sjuk.
Nu ska jag äta lite mellanmål och dricka mina aminosyror så kör vi till gymmet för ett snabbt pass, sen tror jag att jag hoppar i solariet (brukar inte gå där, typ högst 3-4 gånger per år) för det känns bra till fotograferingen, men knappast får man någon färg efter en gång men kanske en liten extra kick eller självförtroende! Sen är det dags att fixa mig och packa alla grejer, ta matlådorna med i matlåde kassen och fixa några saker hemma innan vi åker iväg! Har lite kris för imorgon är det kalas och jag har ännu inte heller några planer, herregud kommer ju att komma tomhänt om det ser ut på detta vis.. känner mig hemskt självisk nu då jag bara tänker på mig själv och vad jag borde göra till mig själv, guud! måste nu snabbt försöka fixa något!
Hejdå vi ses och hoppas både jag och ni får en grym dag, p.s WELCOME APRIL! och p.s två, i detta inlägg var det inget aprilskämt.. och jag hoppas att jag inte möter på såna under dagen haha… jag är själv den personen som faktiskt brukar hitta på alla tusentals bus och skämt men inte denna gång!
STOP & STARE
Hej, lite tyst både här och på Instagram! Inte dödens tysthet men ganska tyst för att vara mig. Någon kanske märker eller så märker ingen alls min tysthet. Vad beror tysthet på? Man kan väl tänka sig allt möjligt, allt från fullt upp till stress till deppighet till glädjemoments eller bara tankspriddhet. Ja men min tysthet i bloggen är väl inte samma som tysthet i vardagen. Vad jag har hållit på med de senaste veckorna är att få allt ihop fixat innan tävlingen som sagt, men hur jag än försöker planera och passa in allt så är det alltid något som blir ogjort eller inte funkar. Det värsta är väl att göra andra besvikna, men folk förstår nog inte hur kaos det är de sista veckorna innan tävling, planering, prioritering för att få allt färdigt, jag har lite mer träningar nu än vanligt och dessutom två stycken jobb på sidan om. Så alltid är det något som blir lidande, som inte får plats. Hatar det! Men nog gnällt om det, får ställa klockan in några timmar tidigare om jag ska få något gjort. Planering är ju A och O, men mina planeringar är inte alltid de mest logiska och smartaste. Att be om hjälp kan vara rätt effektivt ibland det med. Anyways.. tävlingen närmar sig, jag tror jag är mindre redo denna vecka än förra veckan, kroppen har samlat på sig vätska och jag har både varit stressad, och fått lite bakslag eller vad man nu ska kalla det då klockan är ställd in annorlunda, räknat fel på kalender dagarna och så har det varit stängt i butiken några dagar, vilket inte är alls någon ursäkt, hade säkerligen funnit någon butik som är öppen och dessutom lite väl mycket påskägg och andra mysigheter har jag festat med hela påsken, vardagen på Tisdag smakade inte lika gott som jag hade tänkt mig både för jag kände mig på något sätt pausad på stället och inte ville riktigt börja vardagen ännu, träningarna älskar jag och det bästa är ju att det är stängt i gymmet på röda dagar men plötsligt är det ny månad och jag ska både på fotografering imorgon och idag, göra klart 2 kunders scheman inför nya månaden, städa huset för det kommer gäster och på hlegen blir det dessutom kalas för min gudson som fyller år, jag hade inte ens vetat om det? Trodde vi skulle typ fira påsk eller något pånytt. Så det blir väl att fixa en födelsedags present nu plötsligt, och jag har alltid älskat att ge bort presenter och överraskningar till andra men nu blir det inte mycket planering vad jag ska köpa, blir väl första bästa i leksaksbutiken men samtidigt vill man inte ge något onödigt, och hur tråkigt är pengar egentligen? Jag är ändå gudmor. Sen så fyller mamma & pappa 60 år och ska ha fest, stor sådan.. vill inte direkt ge någon pyamas eller rita ett kort, “grattis”… Och så är det morsdag snart? Aja. Vet ni vad annat är kaos? Väntar på 3 st paket av DHL, ett som ska betalas till tullen men jag får inte kontakt, svar eller förstånd på hur jag ska gå tillväga, har ringt ett par gånger men det var upptaget, får göra det igen. För den viktigaste grejen är att min bikini kommer i ett paket, plus en annans tjej, och kriset är att hinna pröva den om den passar och möjligtvis ändra lite, lägga på lite mer diamanter om det behövs, och vafan sita veckan är snart här!! Helgen är alltid stängt och man får inte kontakt med någon, ingen jobbar ju då… Sen vet jag inte, plötsligt kan jag hamna på jobb till sjön också och det är inte direkt något jag kan tacka nej till. Imorgon ska jag åka flera timmar irad i bil och då måste jag fixa kylkass för alla matlådor plus allt annat viktigt som ska in i själen innan sovdags för vi kommer hem typ på natten. Glömmer man något kan man inte bara åka tillbaka! Haha.. igår fick jag värsta stress attacken då alla ringde på samma gång och allt hände samtidigt, bara skrek till mamma och bad henne hjälpa, hon var också stressad för vi har en extra hund här som inte kommer överens med vår egen hund, som just nu är hos farmor och farfar men de orkar inte direkt ta hand om hunden, då de har sig själva att ta hand om, över 90 år så att säga… hundar ska ut, ge mat, skötas om osv. Och denna hund ska plötsligt ut och resa men då måste pass, hundkass, allt sånt fixas. Det jobbigaste är att då allt händer samtidigt så får jag ingenting gjort och min träning blir antagligen njutbar och skön pusta ut stund, eller så blir den stressig och mina tankar bara snurrar på vad som borde göras och får ingen koncentration på bästa stunden under dagen, spec. om tex. pappa är med mig, när han börjar tala om saker som han stressar sig över eller borde göra eller vad han tycker är jobbigt eller så, det får mig att må dåligt!! Det ända man vill är att njuta över träningen och att den andra som följer med också ska göra det och vara glad, lé! Men om den andra är ledsen, deppig pg. något så klart det påverkar den andra också. Aja sjuuuukt hur jag gnäller. Fast rätt terapeutiskt det med. Har fått så himla ont eller kaos i magen också nu i tre dagar, inte direkt ont men magen är helt upp och ner och det svänger både humör och energi. Vet fan inte, måste bero på stressen som bombade ner mig nu. Allt som hade gått så bra och allt som hade varit drömmen, så nu plötsligt ville allt bara komma och slå ner allting, vet inte borde säkert skylla på mig själv som levt i en dröm värld och trott att allt ordnas av sig själv och borde ha börjat tidigare, men ni vet hurdan man är.. läser till provet kvällen innan och över på poseringen 1 minut före scen dags. Jag vet inte ens är det värt att ställa sig på scen om man inte känner sig redo, men grejen är ju att jag har känt mig redo länge nu men nu plötsligt är jag visst psykiskt redo men inte på utsidan dvs. har 0 aning om min look och mina poseringar. Jag kan helt klanta ner mig och snubbla eller tappa balansen på alla andra tävlare, så är det värt det? Det jag vet är värt är själva känslan, upplevelsen, grejen, för jag vill det här och jag har väntat på detta och jag verkligen vill det så himla mycket att det skriker i mig av förväntan och jag kommer ångra om jag inte ställer mig på scen! Men samtidigt börjar jag faktiskt nu fundera vem är jag och jag ska ändå tävla i mitt team’s namn, då vill jag inte heller gå in och ge en halvfärdig look bara för att jag själv klantat ner mig, och så vet jag att jag kan bättre och kanske inte ens min glädje och lycka är lika stark ifall jag känner mig osäker, och är det inte ganska bara onödigt ifall man är osäker..? Men samtidigt får man ju alltid dessa osäkerheter och nojor sista veckorna före tävling, jag önskar bara hel hjärtat att jag får allt nu gjort och även kost & matschemat i skick och stressen minskar, även bikinin hit så jag kan pröva och öva en look som passar till den. Om jag får det fixat så blir jag lycklig och glad och redo, för jag vill ju detta men jag vill bara få allt fixat så bra och så snabbt som möjligt nu, jag vill inte att allt blir panik och stressigt som det känns nu, jag vill inte!! Så please någo help me! Vet bara inte vem jag ska be o hjälp då hela familjen har fullt upp med andra grejer, men nu slut gnällt och skrivet och skylla på andra, det är jag själv som kan göra förändring, I am the one! Så nu chillar jag ner fingrarna och gör mig klar för dagen. LETS DO THIS!!!!
Happiness… what is it?
Good morning lovely ppl❤️
Yesterday I talked alot about happiness with a friend.
Its so weird how most of us thinks we get happy when we get that dreamjob or dreamguy or get rich or married or famous or move away or lose weight etc…But when you finally make it happen you will not be happy. We are like that, once we get what we want… then we crave more and more or can’t even be thankful for what we got because we already are planning and wanting something else.
When I was young I wanted o be someone. Someone “perfect”. I wanted to be good at everything I did. (except school?) Soccer, looking good, be a model, do everything correctly and I was searching after a better selfesteem through that. Anyway… It got years when I finally understood what happiness really is like. But first I needed to try & experie both bad and good things.
So I dreamed about moving to sweden, become a international model, be skinny and suprising looking, and what I got was not was I was expecting..I moved to sweden -> to an eatingdisorder clinic.
I got skinny and suprising looking -> anorexia.
I became a model -> I got depressed, self harming, sick, mentalillness..
I always thought that “NOW” is my oppoturnity to do my parents and family proud or I will be someone or a good person. But always doing those mistakes over and over again made me realize that I could not do it. When I finally arrived home from a hell of a model trip and another time when I survived my and when I truly recovered from anorexia, I understood what happiness was like. When I could stop doing those things I didn’t really want to do but did anyway because I thought I needed to or that someone wanted me to do it or because I would be a better person if I did. So I made my own decisions and started listening to my self and my wantings. It’s was really hard & it still is. And why is this important?Because it is not worth doing something for someone else if your health gets affected by it. People who have’nt experienced this don’t understand but you who know what it is like to be burned out, too selfless..I beg you to start loving yourself for what you are and what you have. Be selfish because in the end…YOU are the person you will be living with the rest of your life and YOU are the most important one.And for all of you…Stop searching for something better all the time. Stop wishing for something more expensive, better, more beautiful.. or more anything. Stop where you are now,think about what you have, what you are pleased of. Be grateful. What you have now, you may not always have. I have learned that the only thing I need in life, the only thing that makes me truly happy is is a safe home, a family and friends who love me as I am, a life containing things I do for my own sake, a job that is demanding and time-taking but also fun and rewarding. A day that will give more than it takes. To learn to enjoy over the small things in life, and the life. Sunshine, freedom, joy, laughter, warmth, delicious food, a house, the rainbow, good wine, good company, hugs, feelings, experiences. And you should even be thankful for the mistakes and lessons of the tough moments…when you’re stressed, crying, freezing, forgetting your wallet at home, needing to get up from the soft bed to turn off the lights, muscle soreness, whining and screaming childrens, mothers who are too strict and worried, tests in school and everything! Because in the end it is good for us.
What if life would be simple and easy, what if everything would work out just by pressing a button. Imagine if we all would be rich, satisfied, pleased, to have everything the world can give us .. who would have been happy for real? Lying in bed tired of life because there is nothing exciting or something to fight for. Everything would be carried to bed.. Be grateful that you have though feelings and legs hurting sometimes, because we all don’t have the opportunity to feel, hear or to see things. We all don’t have legs to walk on, we all don’t even have a friend to argue with. So be grateful for what you have at the moment. What you wish you would have, is not always worth what it takes and sometimes it is not even what you really wanted. It is easy to be convinced or persuaded that you want something, but in reality it it’s not at all what you wanted, needed or expected. As I said, it took a long time before I learned this. It was almost a given that I wanted something but when I got to that place…I understood I was wrong and I knew that if I continued to do this, I would certainly make other people, especially my family proud but also myself unhappy and anxious for the rest of my life. At that moment I rather died than continued living that way at that place, and I was serious..But that is another story…Anyway, I am so grateful and happy that I survived that moment, and here I am today.
Thank you life, thanks to myself who fought and did not give up and that I am moving forward (but also back sometimes) all the time and learn new things, and most important, because I am happy because I have it pretty good overall and a hundred thousand times better than 6 years ago.
Hugs to all of you. Fight on out there! You are important and lovely. You should know that. <3
Roadtrips
Åh vad jag har länge dröm om en roadtrip igenom USA! Det ska nog bli av! Men har beslutångest alltid om när och med vem, för ensam kan jag inte åka utan körkort och smarthet haha! Nä men jag skojar alltid med min syster Matilda att vi är två “blondiner” och vår smarthet, logik är inte alltid lika bra och snabb som de andras, vi förstår allt typ en timme senare eller så förstår vi inte alls 😛 Och det värsta är att då vi är tillsammans så funkar koncentrationen inte alls, jag tappar nycklar och kort och glömmer vart jag skulle göra eller köpa haha… tex. en dag då vi åkte till gymmet hon, jag och pappa så glömde jag bort Pappa så han blev utlåst utanför gymmet (vi delar gymkort) och stackarn fick stå där och frysa i typ en kvart innan jag kom på att det fattas något haha! Hade så mycket att prata och skoja om med syrran, hon är så himla flummig och alltid har nya saker att berätta! Men till inläggets ämne… ROADTRIPS! ÅÅÅÅ vad jag älskar dem. Eller inte haha.. egentligen så är det ganska jobbigt, hatar att åka bil i flera sträck. Eller hatar och hatar.. beror på ifall man har något att sysselsätta sig med, tex. kaffepauser, bra sällskap, grym musik, wifi på mobilen eller en bra bok. Det hade vi i Tyskland där vi åkte 6h irad roadtrips med en eller två korta matpauser. Så det var kul! Men min roadtrip som jag drömmer om skulle inte vara en åka 12h irad utan hellre åka några timmar, stanna och uppleva naturen & staden lite kanske stanna över någon natt där och sedan fortsätta. Problemet är väl att tex. i USA är alla sträckor så himla långa från stad till stad, vill man någonstans snabbt så får man väl ta flyget. Så troligtvis skulle min roadtrip bara bli gnäll om värme, hunger, uttråkad och skrikande om “när är vi framme” “jag vill uuuuut till friska luften och bli brun och njuta av friheten” för det är ju typ därför man åker på resa. För att leva där UTE, inte inne i en bil. Men jag vet inte, har inte varit på en roadtrip i USA så kanske det går att fixa både och, en lite kortare roadtrip genom Californien och hyra en bil utan tak, sen typ skulle vi frysa huvudet av oss eller regna hela resan… för tro mig, jag om någon har mina otursperioder. Antagligen går det jättebra med perfekt väder och allt som senaste resan i Gran Canaria eller tvärtom är man pank, trött, omotiverad, fult väder, eller bränd som en tomat och får inte vara i solen. Haha.. Vet inte heller när bästa tiden är att åka? Man vill ju inte missa hela Finlands sommar då det äntligen blir sol, men sen vet man inte om det ens blir sol eller värme, förra sommaren var totalt kaos och säkert en vecka sol under hela sommaren, och då hade man redan förlorat hoppet och motivationen att ens gå ut. Och sen om man åker på vintern så är det säkerligen kallt där också, tex. denna vinter var det ovanligt kallt i Californien hörde jag av mina kusiner.. På tal om mina kusiner så skulle jag kunna träffa på dem också! Känner mig ändå alltid ivägen och att jag stör… men haha om man tänker efter så tex. jag iallafall älskar att få besök och hade gärna tagit emot några kusiner eller småkusiner från Amerika. Mer oroar man kanske för att de får något att sysselsätta sig med och såklart vädret. Men nog om det, ska drömma lite vidare och hoppas på att någon vill åka på resa med mig eller att jag bestämmer mig för vart, när och hur. För det är verkligen något som måste göras, förr eller senare, helst nu!!! 🙂
Hitta träningskompis i närheten
Heeey! Måste tipsa om en ny app jag hittade igår kväll, p.s inget sponsor eller reklam inlägg!! Vill bara dela med mig för alla har inte dendär träningskompisen eller någon att dela med sig sitt babbel med och ingen som kan följa med och dra roligaste bodypump pass Fredag kväll istället för shots i baren, så nu har det nämligen skapats en app för det! Visst hade Björn Borg också en app, men om jag inte missförstod mig så var man tvungen att samla påeng för att kunna scrolla igenom flödet? Anyway! Så Appen heter Amper Sports och funkar så att man lägger till de sporterna man gillar, tex. fotboll eller gym och så kan man söka människor som är intresserade av samma och så kan man bjuda eller utmana någon för en match eller så. Lite oaktivt i småa by:ar säkert då det är så ny app.. som tex. nu då jag laddade ner den fanns det inte så många aktiva, men ju mer folk vet om appen så kommer det ju fyllas på 😉 Aja, kan tänka mig att stor städer som Stockholm har säkerligen fler folk! Så är du ute efter någon träningskompis så kolla in appen! Annors kan man ju alltid fråga något på gymmet också men men 🙂
Ha det bra!
Hemsk dag
Alltså fyyy!!! Säkert månadens sämsta dag !! Känslorna och tankarna bombar mig och får inga ord ur munnen, vill bara gömma mig in i en sopsäck och typ vakna om några dygn. Glömma bort allt gammalt och ont, vakna i regnbågarnas land där alla är glada, fake eller inte men positivitet i all oändlighet! Ingen förstår nog vad jag försöker få fram, men hemsk dag punkt slut. Jag är nog den ända som till och med kan få påskafton till en dålig dag, bara pg. av mig själv, idag är det JAG som varit dum och elak! Vill inte vara det, så hoppas allt ordnar sig och allt blir bra till slut. Blir bara så arg på mig själv ibland, men det ska man tydligen inte heller få vara, men idag är jag det. Säkert riktigt onödigt att blogga om det också, men det är ju bra för två orsaker iallafall, 1. Vi alla har dåliga dagar, ibland hemska botten dagar som idag & 2. för att det är typ terapeutiskt på något sätt. Känns som om jag ibland inte har någon att prata med, för vem skulle orka lyssna på en tragisk men egentligen lycklig tjej som har allt, jag har ju det så himla bra jämfört med andra, och så går man och är deppig över så onödiga men överdramatiska och dödande för en själv. Menar, även om människor och vänner erbjuder lyssnar stunder så vill jag hellre hjälpa och lyssna på andra. Att höra sig själv prata och tycka synd om sig själv får det hela att kännas helt väldigt barnsligt och själviskt på något sätt, helt sjukt egentligen. Ända personen man kan gnälla och gråta och skrika åt är väl familjen, de skulle aldrig lämna min sida eller trampa över mig och säga att jag har fel. Att ha en familj och ett tryggt hem är allt man behöver. Då behöver man inte ens säga något, att bara få vara med dem eller att veta att man har ett hem, är allt. Så tack och godnatt typ. Fast jag inte är ett dugg trött för har nog sovit bort hela dagen i sorgens land, plus att klockan är en timme framåt och jag är inte beredd på det egentligen. Men Påsken är ju till för att fira pånyttfödelse och frihet, så vi tar nya tag och låssas att jag vaknar som en ny människa och ler med läpparna igen imorgon. Jag hoppas också vädret är på min sida imorgon, det gör allt så mycket lättare med lite solsken! Adjö 🙂
Tröstar mig med dessa bilder också. Tack för bilder btw, helt otroligt hur uppiggande och tvärtom också så kan bilder påverka oss massor, också media och texter dessutom. Allt. Människor. Blickar. Kommentarer. Leende. Hälsningar. Kramar. Pussar. Klappar. Allt.
Chilla lite
Extra tillägg till inlägget om “Mina tankar”.
Jag skriver ju ofta om att man ska hitta SIN EGEN GREJ, det man älskar och brinner för, det man vill leva för och det som får dig att le och stiga upp på morgonen. Vi alla har något. Och vi alla är så olika. Bara för att det är mode och “in” att göra någonting just vid en period betyder det inte att du behöver göra det.
MEN EN GREJ JAG VILL TILLÄGGA, SOM ÄR VIKTIG.
Det är okej att inte veta vad man vill och vem man är. Det är okej att inte ännu ha hittat sin grej. Det är okej. och SÅ SKA DET VARA spec då du är ung. Jag menar ni under 20 år, och speciellt under 18 år, så herregud fokusera på att njuta över ungdomen och leva livet, ha skoj med kompisarna och ta inte skolan så allvarligt på högstadiet, stressa inte om framtiden och allt sånt, er tid är till för att VÄXA, LEVA, UPPLEVA, PRÖVA på saker, sen då ni är över den hetsen så är ni i min ålder och då kan ni börja stressa för det är nu man ska veta vad man vill och börja göra val för sitt framtida liv, haha typ. Ålderskris? Nä men jag menar att jag får mejl varje vecka av unga tjejer i 12-15års åldern där ni drömmer om att tävla i bikini fitness eller andra stora framtidsplaner, JAG VILL BARA SÄGA ATT LEV LIVET. det är inget fel på att drömma MEN jag skulle nog aldrig ha funderat på något sånt i den åldern (hoppas och tror jag) för om ni nu vill tävla eller göra saker i framtiden så gör det SEN, men NU: tänk inte så mycket och jämför er inte med 20-30 åringar och deras liv. Ni har skola, vänner, gymnasiefester och teenage drama att leva. Njut nu när ni är unga! jag fick ofta höra det då jag var liten, och jag är så glad att jag lekte med mina bratz dockor då jag var 12 år ännu och jag lekte ute i snöstormen och drömde om att få spela datorspel efter min syster som paxat den i timmar framåt. Jag är glad att jag gjorde misstag, testade på allting och lärde mig saker om livet, mig själv, om andra människor och om allt mellan himmel och jord. Jag är glad att jag gjorde det då så jag inte behöver göra det nu och börja pröva och hitta mig själv i mina äldre dagar. Missförstå mig inte, skolan är viktig och allt det där, men jag menar att ni inte ska ha för stor press att ha A+++++ i allting och så, viktigaste är väl att ni lär er och förstår vad ni läser 🙂 Och så det allra viktigaste, att ni njuter och lever livet som sagt, gör massor med olika hobbies med kompisarna och går alla roliga kurser, lektioner, läger, och allt sånt med alla kompisar eller hitta nya kompisar på olika läger och spendera sommaren på stranden och ät glass tills det sprutar ur öronen! Ni behöver inte stressa om vad ni ska göra i framtiden och vad ni ska jobba med och hur ert framtida hus skall se ut, verkligen inte, vi alla vet att vi bara lever en gång och vi vet inte om vi vaknar imorgon så se till att göra den dagen och lilla tidpunkten av ert liv till en glädjefull momnt utan stress, prestationsångest, för mycket planer och saker ni måste utföra för ni känner att ni är tvugna att göra dem. Försök att hitta utrymme och tid till saker ni gillar att göra, vare sig det är er “grej” eller ambition eller om det är er familj/pojkvän/bästis/husdjur så gör det och NJUT FÖR VARJE SEKUND !!!! Puss och kram sötnosar!
Choklad-hög superhjälte
Glad påsk på er! Klockan är “bara” 17.00 och har sprungit fram och tillbaka till olika ställen känns det som! Jämfört med dagarna jag endast är hemma haha… Har nämligen startat dagen riktigt hurtigt och varit påskhäxa hos farmor och allt, för att göra det lite roligare så skriver jag lite detaljerat med känslor och flummiga tankar.
Igår kväll lade jag faktiskt på första gången i mitt hela liv (typ) väckarklocka för att jag skulle stiga upp och äta frukost och allt i lugn och ro och sedan bege mig till gymmet för att eftermiddagen skulle vara full ös med annat! Aja… då väckarklockan ringde kände jag mig död, hade inte sovit ett dugg på natten och var irriterad på allt och alla, så stängde av mobilen och försökte somna om haha… men så började min sötnos dog gnälla och skrapa på mig. Typ “hallo vakna nu”, så den gnällde så länge tills jag gav upp, efter 10 minuter så bestämde jag mig för att börja dagen ändå utan desto mer planer, släppte hunden ut på gården och lät den kissa medan jag gjorde frukost och kaffe. Efter en lång och skön morgon stund så var klockan ändå så lite så jag hade bra stund att arbeta lite på datorn och lyssna på musik, det gjorde mig så himla peppad att då klockan slog 09.30 så bara ville jag danssa mig iväg till gymmet! Svepte i mig mina aminosyror och riskakor och skuttade till gymmet. Gick riktigt bra och en sjuk pump & kontakt med armarna! Plötsligt var mitt batteri på mobilen nästan tomt så fick panik att ringa efter skjuts samtidigt som jag skulle bomba snapchat med HAPPY MOMENTS för helt otroligt hur glad och energisk jag plötsligt var! Ni skulle ha sett mig före, var lite arg och bister pg. dålig sömn och det gråa vädret, men nu herregud efter passet var jag som en solstråle och ville bara kasta ut regnbågar åt alla människor som kom emot.
Det var verkligen konstig känsla, vet faktiskt inte men det var helt weird hur det pirrade i hela kroppen av kärlek och för några timmar sen hade man bara varit mörk av ångest i sängen och gnällt om allt i hela jorden. Efter det tog jag en blixt snabb dusch och la på mig mitt favorit hudkräm i doft av KOKOS, alltså herre min gud vad god doft kokos kan vara…. nomnomnom. Ville bara slicka upp hela mig! Eller inte… men är det bara min hund som alltid vill slicka då man lagt hudkräm?
fett jobbigt.Sen la jag på mig mina maskeradkläder, typ sämsta idén och fantasin ever så valde att bara vara Superman med för kort t-shirt och för höga byxor (pojk storlek) och typ smutsiga uggs i leran. Väldigt hot superhjälte alltså! Sen så efter gårdagens pyssel och påskpynt så hade vi massor med kort att dela ut, eller småpojkarna gjorde det och fick massa godis… sen så åkte vi till farmor & farfar där vi satt och drack kaffe i några timmar. Påskharen hade också lämnat ett ägg och stora Amanda, vilken lycka jag hade! Inuti chokladägget fanns såklart en present, gissa vad det var? En guldring! Oj vilken lycka typ, fast jag hade för stora fingrar såklart… så gav den åt Elias min gudson och han blev väl dubbelt lyckligare och rikare av det. När vi busat och gosat i några timmar åkte vi hem igen, sen handlade vi mat för några dagar framåt och nu har vi både ätit middag, jag har fixat matlådor, diskat & tvättat kläder. Nu väntar bara några timmar jobb på datorn och lite uppdaterings mejl åt min tränare så börjar jag vara nöjd och färdig med dagen! OJDÅ just det gissa vad som väntar mig……? CHOKLADÄGG I MÄNGDER. Alltså holy shit. Har redan nu börjat och förstår inte hur jag klarade av det men åt endast halva av allt choklad och godis och har sparat andra halvan till kvällen för film utan snacks finns inte i min värld… Så gissa hur hyper och energifull jag är nu? Helt sockerfull typ, har inte ätit såhär mycket choklad sen julen typ! Är ingen choklad-gris, men idag är jag det haha! Gillar mer lösgodis i alla olika former typ frukt, lakrits, hårda, mjuka, skummiga, géle och sura och saltiga… allt färgglatt iallafall! Men idag blev det choklad fest och så började jag fundera, hur har jag aldrig varit en choklad älskare som liten? För det är ju helt sjukt gott och mjukt och namnam! Aja, svettas som en solariebrud och pulsen är på max typ, men bara att klä av sig lite så fixas det problemet! Är det påsk så är det och på påsken får man äta chokladägg ;D Lite kaffe på det så blir det nog bra…. Måste ta till godo denna energi och börja arbeta nu, alltid problem att BÖRJA, why is it so hard!!! man bara plötsligt blir och glo på facebook eller något annatonödigt, så jaja får ta i mig pennan och hjärnan och fokusera nu, glad påsk på er mina kära!Fredagsmys TIPS
Tips till snackset:
Våfflor för det är ju våffeldagen!
Oreo icecream cookies
Eller traditionellt blanda salt & sött 😉
Sockerfritt:
Ost, frukt, kex & vin maybe?
Sockerfria snickers av matkreation
Filmtips:
Nicholas Sparks Kärleks kollektion!
Lästips:
Nyaste Bodylehti med extra läsning om Sara Back
Lyssnartips:
Therese Lindgren gästar ångestpodden
Träningstips:
Ett roligt grupp pass på kvällen innan kvällsmyset, både maten och sömnen smakar dubbelt godare!
En lugn promenad med podcast i öronen eller ett telefonsamtal med vännen längs stranden.
Eller att stiga upp ur sängen för att hämta chips är ju egentligen en crunch, så dagens träning avklarad typ!
Utgångs tips:
För er som ska ut så ger jag några simpla tips haha jag är ju mästar festaren herself, NOT
- Ta med snacks & vatten litervis så ni mår bra dagen efter!
- Bässa sängen och gör allt klart så du har allt serverat då du kommer hem; pyamas, sminkborttagningsmedel, bakfyllemat, en liter cola och ett golv utan kläder, grejer att snubbla på. 😀
- Lägg håret i en toffs upp så slipper du lägga tio kilo volym och oroa dig om håret blivit platt och livlöst !
Picture updates (Snapchat: Amandaessen)
Igår, min gulle agda vovve var modell <3
Förra veckan, sorligt att lämna sin bil som vi haft i flera år, och bästa skylten också “FIT” typ named för oss ellerhuuuuur (skämt och sido) Men ny bil = KÄRLEK!!!
Delivery från Dcore & Nutrinick! alltså deras sport crunch barer är sjuka!!!! smakar som kex choklad, jättegoda!
Haha tragiskt efter min första löpning förra veckan, nu är den över dock ! 😀
Och så Earth hour som var för några dagar sedan, mysigt då hela stan nästan var svart och vi tände massa ljus & brasan med familjen och kollade på gladiatorerna 😀
haha ni skulle ha hört min mamma hur hon skrek, hojtade, tittade bort för det var tydligen så hemskt för henne att se de lilla kämparna spela emot stora muskelknuttarna ;D
Bästa är ju att min coach har skaffat snapchat haha, måste skärpa mig med kosten nu (y) Eyes everywhere 😀
Mina tankar
Nu då jag egentligen sagt flera gånger att jag inte är en bra förebild, slår det mig tanken, kanske jag borde vara en? Mitt mål är ju ändå att inspirera er, få flera att bli friska och välja hälsan & lyckan, LIVET före svält, ångest, hat och så. Så därför har jag flera gånger tänkt att jag kanske borde lämna bort lite bikini fitness delen från min blogg. Varför? Bikini Fitness är inte direkt den mest hälsosamma livsstilen och inte något jag vill trigga andra att göra, spec. inte UNGA TJEJER eller såna som någon gång varit sjuka i ätstörningar, eller utbrändhet/depression. Och så går denna tjej, som både har varit svårt deprimerad och ätstörd och skapar en livsstil där tävlingar, dieter, prestationskrav, regler, schemor, bedömningar av utseendet, och allt det där följer med. Man kan ju tänka sig.. är hon dum i huvudet? Har hon helt förlorat vettet? Det tänkte jag en gång jag med. Jag visste dagen då jag började gymma, att folk skulle komma med kommentarer & åsikter. Varför i hela världen är du, smala tjejen, som varit sjuk i anorexi här i gymmet och bränner kalorier? Jag ville bara förklara hela historien, jag ville bara förklara allt. Jag ville bara berätta om och om igen för alla att jag inte är sjuk nu mera, jag är frisk. Jag är här på gymmet för att tvärtom, bygga upp mig själv och inte bryta ner mig själv. Jag är här för att jag mår bra här. Jag älskar så himla mycket att träna och lyfta tyngder och pusta ut från vardagen, att jag verkligen ber alla människor i hela världen att förstå, att jag aldrig någonsin vill falla tillbaka dit jag var förut, jag vill leva ett hälsosamt och friskt liv, men för att kunna göra det så måste jag få vara fri och göra saker utan gränser, jag måste få leva och njuta av saker utan att någon påminner mig om vad som hänt i det förflutna och vad som kan hända. Jag vill inte att folk ska gå och vara oroliga över mig. Jag vill inte att min sjukdom som förstört en stor del av mitt liv, skall fortsätta göra det pg. av att “jag har varit sjuk och därför får jag inte göra detta”. Det är väl nästan samma som att en person som blivit frisk från cancer, börjar röka. Men rökning & cigaretter är dåligt för hälsan, tvärtom som träning, träning är bra och får oss att må bra. Om ni bara visste hur fint träning och en hälsosam kost är egentligen, hur bra vi mår och hur mycket det förbättrar vårt liv. Men den senaste tiden tycker jag att man bara lyfter fram det negativa. Och vad som KAN hända om man tränar för mycket eller äter hälsosamt och aldrig unnar sig. Det har blivit ett “fel” att normala personer som inte är överviktiga tränar aktivt och väljer att stanna hemma en lördags kväll med sin hälsosamma fruktsallad & morotsbröd istället för att åka ut och festa sig sprängfull, äta bakfylle mat och “leva livet” så att säga.men varför skulle jag behöva förklara? jag gör det och jag gör det ofta här på bloggen dels för att jag får ständigt frågor och för att många nya läsare inte kanske läst de gamla inläggen. Men jag borde inte behöva förklara eller oroa mig om att bli missförstådd. Det har jag lärt mig men ibland fortfarande tvekar jag. Vad man än gör och hur man än ser ut eller vad man än säger och tycker så finns det alltid de som tycker olika och säger att du gör fel. Men vad jag lärt mig är att man ska fokusera på sitt eget liv, sin egen livsstil. Du vet om du mår bra och om du gör det du älskar eller ifall du lever för någon annan skull eller vilja. Det är onödigt att spendera (slösa) tid på att kommentera, oroa och säga åsikter om någon annans val, liv eller utseende. Varför? Gör det dig gladare? Har du inte tillräckligt att fokusera på ditt eget liv, än att blanda i sig i någon annans liv där man inte egentligen vet något om, man vet inte om hennes tankar, mående, liv, historia, orsak eller något annat. Så då är det bäst att bara låta sig blanda i, men däremot är det någon bekant och nära som du bryr dig om är det en självklarhet att disskutera och dela åsikter och tankar.
Jag vet inte vad ni tycker, men det handlar väl om en måtta i allt. Jag tycker man ska få leva som man vill. Göra det man vill. Bara man mår bra av det. Man kan alltid överkonsumera något och alltid kan något bli onyttigt i längden. Men vill du och mår du bra av att springa maraton, träna crossfit, inte träna alls, vara aktiv i vardagen och jobbet, göra yoga och mediation, tävla i simning, spela fotboll på proffsnivå, vara på stallet med kompisarna, gå långa strandpromenader, bowla med sambon, tävla i styrkelyftning, osv. Vi alla har drömmar, mål i livet. Mycket inom sport, det är väl en personlighet. Andra är sport-tokiga och allt i livet handlar om sport, idrott och träning, sen finns de de som är lite intresserade av allt hälsa, skönhet, livsstilar, familj, mode, träningsformer och andra som inte alls aldrig brytt sig om sport och kanske inte ännu heller gör det, men OFTAST så får träning eller minsta aktivitet dig att må så himla bra! Det behöver inte vara ofta, det behöver inte vara hård träning, det behöver inte ens vara svettigt eller kallas träning, det kan vara en 10 minuters promenad med hunden, men det får dig att må bra!
Allt som får oss att må bra kan väl gå över gränsen. Och så många tycker att bikini fitness är det. Vad bikini fitness är däremot kan disskuteras i timmar..dagar..veckor.. Alla har väl sina egna åsikter och tankar. Sen också, vad andra har för upplevelser och erfarenheter påverkar ju mycket.
Alla passar inte som maratonlöpare, samma som alla inte kan tävla i fitnesstävlingar.Det största problemet är nog att hitta RÄTT coach. Alla vill inte ens ha en coach, för ingen coach kan exakt veta hur din kropp fungerar, hur du mår, hur du påverkas av olika kost och träningscheman. Det är väl det som är det dåliga. För det är så himla lätt att bara sätta en person på minus kalorier och träna överdrivet många gånger per vecka. Det är väl så de flesta gör, dom tävlar en eller två gånger, går på en sjukligt låg diet och pressar sig till det sista och tar allt ur sig som bara går att ta. Det är INTE hälsosamt. Det är inte roligt eller fungerande heller. Det är inte så det ska vara enligt mig. För mig är bikini fitness något helt annat, men jag vet däremot inte om det bara är mina upplevelser och tankar, jag vet inte om någon annan har lika tur som mig och får denna resa till en rolig resa och verkligen ingen nedbrytande-svält-period. Ofta kan mina quotes och memes på instagram vara lite överdrivna “you cant spell diet without die” osv. Men sanningen är att jag mår bra. Jag har hälsosam mat 6 gånger per dag. Jag äter kolhydrater, protein, fett och får i mig alla vitaminer, mineraler, som jag behöver. Jag tränar inte konditionsträning varje dag. Jag har först nu börjat öka lite, 1-3 gånger per vecka gör jag någon kort konditionsträning. Styrketräning gör jag fyra gånger i veckan. Mina träningar flyter på jättebra och jag har energi hela passet ut. Jag känner mig inte svag eller dålig. Jag känner mig tvärtom, energisk, stark och glädjefylld! Jag är motiverad och har inte alls lika mycket stress mera, jag har inte alls lika mycket prestationskrav och jag känner mig nog bättre nu än på de två andra tävlingarna jag tävlat. Jag mådde också då bra, men jag kan helt klart säga att jag är mycket lugnare nu. Jag börjar förstå min kropp och hur jag påverkas av olika perioder av mitt liv annorlunda. Även något roligt kan bli stressigt, och blir det för mycket som skall göras och hinnas med så kommer inte jag njuta av resan på samma sätt. Jag vet nu att jag inte kan göra allt på samma gång även om man vill det! Om jag är trött så är det bättre att jag blir och vilar istället för att pressar mig till träningen, det är varken bra för huvudet eller kroppen. Jag kan lita på min coach och jag känner mig avslappnad då jag berätta allt för henne, och hon vet att jag kan lätt bli stressad av för invecklat och för mycket samtidigt, så vi har ett bra samarbete och det känns helt enkelt bra!
Det är lätt att man glömmer hur energi och glädje ska kännas efter träningen. Klart man ska känna sig lite trött, slut efter en hård träning men det jag skrivit om flera gånger är att det finns en stor skillnad mellan nedbrytande trött och trött efter träning.
Sen kommer vi till sista veckan av tävlingsperioden, då kommer jag säkert ligga lågt, vi vet alla att den veckan är den veckan som ingen i hela livet lever på normalt. Antagligen tar man vätskedrivande tabletter och slutar dricka vatten efter att ha fyllt lagren med salt & vatten några dagar före och så blir man torr och senig till tävlingsdagen, eller så tar man bort alla kolhydrater och all vätska från schemat och mat & drickande vägs noggrannt upp. Det är ju denna minimala period av livet och av tävlingspreppen som är ohälsosam, för mig iallafall. Det finns säkert hundratals andra som väldigt tidigt börjar dra ner på kolhydrater och går på minus diet och fryser skinnet av sig, men det är något jag inte upplevt en ända gång och jag inte heller aldrig vill eller ska göra. I framtiden om jag kommer att tävla vore det fint att själv vara PT till sig själv, samtidigt som lite läskigt att ha allt ansvar för sig själv, men ändå vet man och känner då man går för lågt och tvärtom om man kan sätta en växel till. Iallafall.. veckan efter tävlingen så är ju kroppen TÖRSTIG och hungrig. Mest är det psyket som släpper all stress, alla krav, all spänning och det finns tusentals känslor som bombar i huvudet, känslor om hela resan och känslor av att vara helt fri och tillåten att göra, äta, dricka, vad du vill, sen så har man känslor och tankar över placeringen och överhuvudtaget hur det gick för dig på scenen, förväntade du dig mera eller var det över dina förväntningar?, sen känslor av massor med pepp och stöd man får från vänner, familj, teamet, coachen osv, sen dendär herregud skönhets avslappnings känslan då du tar en lång dusch och tvättar bort den svarta färgen från kroppen, allt hårspray från håret, det hundra lagret smink och lösögonfransarna riva bort. Man känner sig inte alls naken utan man känner sig som sig SJÄLV igen, om man undviker spegeln då för ansiktet har hunnit bli så skrynkligt och litet haha.. Tokigt tänker många väl. Men den där känslan. Då all tyngd släpps ur axlarna, då du kan sitta där och klappa dig själv över det hårda arbete du gjort. Det är så mycket känslor som sagt och tankar och saker som du vill berätta och göra och allt, så det är helt klart att det är omöjligt att hålla sig och äta rimligt, öka sakta varje vecka eller varannan dag med mat & vätska för att vänja kroppen och inte göra allt för stor chock och ändring för den. Det är ju detta som är sjukt, onormalt… som inte alls är hälsosamt för kroppen, tvärtom skadligt för många. För BOOM samlar man på sig vätska och i värsta fall tar det en lång tid att komma tillbaka igen. Men allt detta fungerade bra för mig. Visst samlar jag på mig mycket vätska dagen efter för jag älskar mat och vill inte ha limits och regler efter tävlingen, men det gäller bara att försöka ha en rimlig och ändå normal diet, inte för minus och verkligen inte för mycket träning. Man ska ha MYCKET tid för avslappning, vila och avstressande saker för kroppen. För träning och en strikt kost och att förbereda sig för en tävling är en stor prestation och stress för kroppen. Det är klart att kroppen blir stressad. Så att se till att ta hand om dig, din kropp och förstå att det SKA kännas bra och du ska må bra under hela resan, du ska hitta en kost och en träningsstil som passar dig. Klart det är jobbigt ibland och ibland är man trött men överlag ska du vara pigg, må bra och känna att kroppen verkligen fungerar normalt. Du ska äta 6 måltider per dag och du ska få i dig tillräckligt med protein,fett och kolhydrater, inget snack om saken. Om du hört eller själv äter en kost med bara sallad och vit fisk är det något som är fel. Att tävla i bikini fitness är ingen svält. Man ska se hälosam ut på scen, som många förstår fel. Man ska ändå se kvinnlig och hålla sina former, och muskler såklart. Man kommer inte att behålla dem om man svälter sig. Det är ju jätte många som blir för deffade och går under 10% fettprocent och då är det inte bikini fitness mera. Jag har blivit väldigt deffad och smal under denna diet, jag vet inte om det är för att jag mår bra och kroppen mår bra? Jag har tävlat förut så det är inte så stor grej för mig mera. Det kan hända att jag sista veckan förstår att tävlingen närmar sig och jag blir stressad, då kommer jag att lägga på mig vätska och kroppen kommer inte må bra. Men man måste lära känna sig själv och sin kropp, det är det som är ganska intressant. Det går inte att gå en Personlig Tränar utbildning och tro att man vet allt och kan allt om alla och alla människors funktioner. Vi alla är olika och alla dieter, träningsmetoder och kostscheman och livsstilar och vardagsaktiviteter påverkar oss på olika sätt. Vi fungerar olika. Och vi upplever alla olika saker på olika sätt. En sak är säker att jag inte skulle tävla om jag mådde skit och jag kände att det inte är bra för mig eller min kropp. Skulle jag få biverkningar av frusenhet, svaghet, svimning, trötthet, orkelöshet, omotivation, irritation, aldrig känna mig utvilad, dagen lång hungrig, osv skulle jag säkerligen inte klara detta men viktigast av allt, skulle jag inte göra detta. Jag skulle inte tävla. Jag skulle aldrig i mitt hela liv sätta mig igenom en sån kris igen. Så länge jag mår bra, jag har energi, jag känner mig mätt och jag är GLAD och motiverad & GILLAR OCH HAR ROLIGT så är det okej, jag tillåter mig själv helt klart ha sämre dagar och det betyder inte att jag får bakslag men det skulle hända oavsett tävlar eller inte. Nu spec. sista veckorna VET jag att det kommer vara jobbigt, spec. för att jag är otålig och börjar förstå att tävlingen närmar sig, det är då tiden känns väldigt lång och jag kan bli rastlös och hitta på ursäkter för att komma den lättare vägen. Men mitt mål och min orsak varför jag gör detta är enkelt: Jag får hålla på med det jag gör annors: Tränar. Jag får nya inspirerande, snälla, lika tokiga som mig vänner: teamet. Jag lär mig och får nya erfarenheter. Jag får göra andra saker jag älskar och lämnat bort ur livet: Modella, gå på catwalk, planera och öva smink & hår och hudprodukter. Sen får jag ett matschema som underlättar min vardag så himla mycket, jag går inte hungrig utan får påfyllning regelbundet och det är så skönt att komma hem utan att behöva börja laga mat utan det är bara att värma maten och njuta. Maten varierar och det är skönt för lätt om man själv skulle göra matlådor åt sig själv så orkar man inte använda fantasin, men nu har jag en coach som överraskar mig varje gång med nya och goda saker. Och allt detta ihop blir så himla kul! Spec. med alla teamträffar, poseringsträningar, gymträningar tillsammans med andra! Sen även om många tycker att dagen då man ställer sig på scen är helt överdriven och man ser helt barbie ut, så tycker jag det är jättekul haha! Skulle aldrig i mitt hela liv gå så på vardagen men tycker det är jätteroligt att planera och skapa en look som du aldrig annors gör! Lite prinsess-dag eller som en bröllopsdag då du får fixa dig väldigt lyxigt men såklart nu lite över gränserna med den bruna färgen också haha! Men tänka sig hur liten del det är av hela tävlingspreppen och det är väl det människor över dramatiserar.
Sanningen är hur vi lever på sidan om tävlingsdagen: Svettig, osminkad, kämpande tjej som lastar på vikter på gymmet och äter som en häst om hon inte går på schema såklart och gärna vill ta en utekväll med kompisarna, tvärtom att danssa i discot utan hellre en bbq kväll med mat och spela fotbollssmatch på tv:n haha.
Sen är det väl en stor del av personligheten också.. jag har alltid visst varit lite tankspridd och gillat ensamhet så man får ofta “fel” bild av mig och tror att jag är osocial och blyg som är tvärtom vad jag är, visst har jag varit osäker och jag gillar som sagt ensamhet och trygghet men den största delen av mig är en impulsiv, modig, social, hyper energifull tjej som älskar och kräver spänning, äventyr, erfarenheter, motgångar, händelser, fart, kaos, mål och drömmar i livet. Jag har alltid haft stora mål och drömmar i livet, även om de är helt för stora och obegripliga så har jag alltid haft dem, annars hade jag nog aldrig klarat mig eller ens haft någon livsslust. Jag måste känna att jag vill något, att jag kan något, att jag gillar något och lever för det. Vare sig det är en hobby, ett jobb, en person, ett husdjur eller något annat. Jag har bl.a. spelat gitarr, spelat in låtar där jag sjunger, jag har jobbat som modell utomlands, spelat fotboll i länsslaget i drömmen om att bli proffs, velat bli skådespelare, konstnär, författare, världens snabbaste löpare osv. När jag hållit på med en hobby, tex. spelat gitarr, har jag inte kunnat ha det som en liten hobby och vardagsaktivitet.. jag har behövt ha drömmar, mål och jag har verkligen drömt om att bli bäst och jag kunde inte spela och öva på låtar ifall jag inte hade någon föreställning där jag skulle uppträda, även om drt bara var i lilla kyrkan eller för skolan haha! Jag älskar att drömma och ha mål, det driver mig framåt! Jag klarar inte av att ha vanliga vardagar och vanliga vardagsproblem, då hittar denna tös på nya mål, utmaningar, drömmar och vägar till framgång eller guppar i livet som dock kommer att lära mig massor och växa mig som en ännu starkare och erfaren person. Livet är till för att leva! Och jag lever på ett lite konstigt sätt, men jag är jag och jag rekommenderar inte och jag inspirerar er verkligen inte att leva det liv jag gör, jag vill tvärtom att ni hittar er grej och era livsstilar som ni mår bra av!Så ännu en gång. Bikini fitness är en glädje grej för mig, men jag kommer nog aldrig “tipsa” och rekommendera det för någon. Det är en tävlingssidrott lika som att tävla i längdhopp eller annat. Men närmast mig i min fritid där gym är en kärlek och guldmynt i vardagen så passar fitnesstävlingar mig närmast. Bikini fitness för jag är ingen muskelknutte till annan gren. Att tävla i tyngdlyftning eller styrkelyft är en annan fin grej som jag kanske kommer att pröva på någon gång men det känns helt för långt bort för mig som börjat från ruta 0 och är inte ens nära på stark haha! Jag är stark för att vara jag som sagt, jag har kommit långt och jag är så stolt helt klart över hela resan jag gjort, men att marklyfta/bänka/knäböja över 100kg eller ens nära det är väl lite väl önskat och långt från var jag är idag haha.. just nu har jag andra mål och drömmar men får se efter denna tävling vad jag hittar på för bus sen! Först: sommar och chillande på beachen! 😉
Sanningen är, att jag iallafall (jag talar mina egna åsikter och upplevelser) att jag inte alls är en “svältande bikini tjej” (hört ett par g). Jag är en livsnjutare som gör saker jag vill och tycker om utan att fundera och orora mig över andras tankar och åsikter. Om jag hade gjort det hade jag nog aldrig startat en blogg eller släppt ett ord ur min mun. Nu har jag ju varit på tv, radio, haft tal för riksdagen, blivit personlig tränare och startat blogg & instagram där jag delar med mig dagligen bilder av min resa.
Så förlåt men tack för att ni är så snälla och tycker att jag inspirerar er! Även om jag har lite väl synliga magmuskler och ådror ibland. Så min hälsosam syn av livet är att leva så som du mår bra och vara mätt & belåten på både mat & livet. Inte ha för mycket regler och saker du inte får göra. Ha istället saker som du får och vill och ska göra! Livet är till för att ha kul och leva på det sättet man själv vill. Inte så som media eller mamma vill att du ska göra. Så kram på er, jag vet att ni vet innerst inne vad ni vill och drömmer om. KÖR BARA säger jag!!
Produktiv dag
Hej! Är så glad för idag har jag fått så mycket gjort! Bestämde mig då jag vaknade efter en kunglig sömn att IDAG ska jag få saker gjort! Gjorde en lista och så började jag direkt efter den älskade morgonstunden vid terassen med starbucks kaffekopp, frukost, morgontidningen & radion i bakrunden! Fick väl inte direkt ALLT gjort men så mycket som länge snurrat i huvudet, bl.a.:
- Beställt bikinin min! Sååå förväntasfull! 🙂
- Uppdaterat två kunders schema & gjort planer för nästa månad !
- Svarat på mejl & meddelanden i Gmail, Facebook, Instagram, några kvar ännu men flera långa iallafall! SKÖÖNT! Ber om ursäkt så himla att ni fått vänta!
- Slängt bort onödiga papper från min överproppade låda med massa viktiga grejer och ordnat allt så jag har koll var är kontrakt, scheman, träningsböcker, installationspapper, jobbmappen, licenser & betyg, modellboken osv, allt på sina platser nu så jag lätt kan ta fram dem så de behövs!
- Tränat hemifrån, går grymt bra om man bara har TID, motivation, utrustning, UTRYMME, bra musik och en nocco i magen haha. Öppnade alla fönster och böt om till shorts, sportbh, lade på min favoritmusik i öronen och bara körde, sååå kul! 🙂 Hantlar, yogamatta, stång och kroppsvikt funkade fint och det hela passet som bara sprutade av svett varade i 30 minuter och sen var jag slutkörd! Så skönt och kul dock! Måste tipsa om mina nya hörluror som är kopplade via bluetooth så man inte behöver ha mobilen i bh:n eller runt armen så blodet stannar haha, minns inte märket men iallafall trådlösa och sitter så bra vid öronen, ramlar inte ur då man rör på huvudet, så grymma! Köpte dem på jobbet, men finns säkert i alla elektronbutiker eller vad det heter 🙂
Har inte lyft rumpan ur huset (förutom då jag hämtade posten) men ibland behövs det såna dagar och ibland oftare. Ibland får jag t.o.m mera gjort hemifrån än att springa runt som en dåre från ställe till ställe och sedan komma hem trött, hungrig och inte orka lyfta ett finger till varken blogg, mejl eller annat som ska göras. Lämnar mobilen oftast och bara låter huvudet vila, älskar att vara ensam ibland, eller ganska ofta! Så terpautiskt bara haha! Inga ljud och bara vara. Men sen ibland blir man tokig på ensamhet, spec. efter en dag som idag då jag bara suttit här ensam och gjort saker, nu bara väääntar jag på att någon ska komma hit haha och få sällskap!
Nu ska jag hoppa i duschen innan jag blir frusen för här sitter jag fortfarande i sportbh med svettigt hår och fönstret uppe, ska bara kasta i mig (njuta) lite mat och dricka en liten protein (o herregud har funnit en ny favoritsmak, så gott, Chocolate cookies and cream hihi, namnam) Så hejhej på er! Varit lite väl tyst på bloggen………!
Vad är det för dag?
Kaos från dag till natt! Så mycket som ska göras och planeras nu innan tävlingen som närmar sig, mår bättre än någonsin och känns inte att jag ens tävlar men nu då jag börjar fundera och förstå att jag kanske ska tävla så måste jag ju börja fixa allt, känns att tiden tar slut och får inte gjort allt som jag vill göra! Men försöker hålla mig lugn för stressen är den värsta fienden för mig och idag var en sådan dag, vaknade sent och allt bara blev anfått och “skynda på”-attityd dagen lång. Träningen var rolig iallafall och fick bra pump, kontakt och känsla i armarna, har inte alls behövt minska vikterna även om coachen har lite minskat kolhydraterna nu på schemat. Känner mig väl mest osäker på poseringarna och självförtroendet på tävlingsdagen.. för känner mig halvfärdig och bara i chill läge samtidigt som jag vill så himla mycket tävla för det är så kul! Aja om jag bara får tid till mig, mina kunder, mitt jobb, mina träningar, posering, och schemalägga alla möten & behandlingar och försöker hålla huvudet lugnt och glömma att jag tävlar för det orsakar bara prestationskrav men samtidigt som jag inte kan hålla på och festa med vin och godis eller glömma bort att tävlingen och att öva posen, looken, beställa bikinin osv, halloo borde nog vakna upp snart! Vette fan, skrattar bara åt mig men måste säga att jag mår som en kung överlag. Vet dock inte hur jag kan ordlägga min stress och panik denna sekund nu då jag förstod att det är APRIL och påsk snart. sjuka grejer. Snart är det väl midsommar också. Jaooopp!
SOL HALLELUJA
OMG ÅNGRAR ALLT GNÄLL OM VÅREN NU FÖRSTÅR JAG
HERREGUD. Tack sol och värme. Idag är det riktig sol. Eller just nu. Måste skynda och ta min kaffekopp ut nu, för det är seriöst total solljus som lyser in genom alla fönster och lyser upp alla rum och alla MÄNNISKOR! Eller det är ju bara två människor här nu och en hund, men vi alla dansar på rosor av glädje, tänk hur sol kan pigga upp och få en positiv av glädje! Man har ju helt glömt bort solen, visste inte att Finland hade så här starkt solljus, så snälla ber för alla att ljuset stannar nu här och föralltid, värmen är inte lika viktig men LJUSET, det är ju som att vakna upp från vinterkoman typ!!! Ända gnäll och sorget är att man inte sover lika bra på natten då det är ljust, men fixas ju lätt med gardiner eller att vakna lite tidigare och leka husmor för alla osynliga gäster i huset!
Måste ta denna energi till godo nu och stirra mig blind på solen nu, you never know when it’s gone, so chiao!!!
Övningar för Tricep, Bicep & Axlar
Svar:
Hej!
Här kommer det några favoriter jag gillar! Det finns en hel djungel med olika övningar för dem i olika vinklar eller ställningar, men du klarar dig långt med de vanliga bas övningarna. Jag kör oftast med basövningar och så varierar jag repetitionerna och set:en istället för övningarna. Men visst finns det perioder man vill testa allt nytt och då finns det alla världens olika alternativ! Bara att googla. Enligt mig är kontakten och utförande viktigare än tyngd & övning. Brukar själv inte träna så mycket tricep, bicep för de följer med i bröst, rygg övningar och har inget mål att få störst bicep eller så, men däremot så älskar jag faktiskt att köra bicepcurls, himmelskt skön övning att sluta överkropps-träningarna med! Så visst slänger jag in 1-3 övningar för de mindre musklerna också ifall jag har tid över! Axelträningen däremot är lite viktigare för mig då det är ett stort fokus i grenen jag tävlar och plus att jag har så svårt att lägga muskler/fett på armarna och spec. axlarna..
Men ifall ni frågar min åsikt (vilket ni inte gjorde, men ändå haha) så tycker jag att det är onödigt att träna 1h endast bicep/tricep utan istället lägga tex. triceps tillsammans med bröst eller axlar samt bicepövningar med rygg. (Och såklart lägga mest fokus, vikt och energi på överkroppsmusklerna innan du börjar me de små) Men tänkte inte ta inlägget längre än så, det gäller att prova sig fram och fundera på vad man har för mål i sin utveckling eller träning, för att träna armar och överkropp är ju roligt, min favoritträning helt klart!
Men till inläggets fråga…. Mina favoritövningar :
Axlar:
- Axelpress (med hantlar eller stång)
- Sidolyft (stående eller sittande & liggande/lutande = baksida axlar)
- Arnoldpress
- Shrugs
- Axellyft framåt med viktskiva
Tricep:
- Liggande triceppress
- Tricep pushdowns
- Tricepdips
- Smalbänk (bröst)
Bicep:
- Bicepcurl (med skivstång/hantlar/z-stång)
- Curls i kabelmaskin
- Chins med omvänt grepp (rygg)
- High Pulley Cable Curl (inte kört den på 1 år, men minns att den var en stor favvo då..)
Och så lite videos:
ready for today????? Now time to mealprep ?????
Video, jonka FROM WEAK TO STRONG?? (@svagtillstark) julkaisi
that face though ??☺️ #shoulders
Video, jonka FROM WEAK TO STRONG?? (@svagtillstark) julkaisi
❤️Shouldersworkout❤️ Tights from @myway2fitness #bootybuilder
Video, jonka FROM WEAK TO STRONG?? (@svagtillstark) julkaisi
Var din egen Inspiration
VARNING för triggande bilder
Att ta en blick tillbaka till var man började är alltid nyttigt för alla. Jag borde mera komma ihåg och påminna mig själv om att jag är stark, jag är bra, jag är fantastisk som jag är. .Jag har klarat så mycket, och jag kommer att klara så mycket mer också. Istället för att hitta alla fel och misstag man gjort och kunde göra bättre. Men tänk, vad du istället gjort bra? Vad är du stolt över? Det kan vara väldigt svårt för många att ge sig själv beröm. Men alla är vi värda det. Alla har vi gjort något vi borde vara glada och nöjda med. Stor eller liten grej. Jag är så himla glad, tacksam och värd en klapp på axeln för att jag har kommit ur anorexi och depression helvetet. Ursäkta ordvalet, men det var rena mardrömmen. Jag är också stolt över andra saker jag gjort och klarat i livet. Visst gör jag misstag och gör det varje dag till och med, saker kunde göras bättre och ibland är man så arg på sig själv, men det gör vi alla. Det kallas lärdomar och det är inte bakslag, det är vägledningar. Man måste acceptera nu:et och finna de andra positiva sakerna. Är du en omtänksam och vänlig person som alltid lägger mer fokus på andra och älskar att berömma dem och ge komplimanger? Meningen i sig beskriver ju redan hur fin person du är. Kanske du också skulle berömma dig själv någon gång! Dags att ta hand om oss själva. Det är inte dumt att vara självisk. Det kan tvärtom göra bara gott och nytta. Ta en dag i veckan där du endast gör saker DU vill, du är värd det. Alltid. I gott och ont. Beröm dig själv, belöna dig själv, ta hand om dig själv och pyssla till dig själv lite extra. Du är värd all den kärlek du ger till alla andra. Så varför inte älska sig själv lika mycket? För vem annors kommer att göra det om du inte själv gör det? Sitt ner och fundera på hur bra och lycklig & bra du egentligen är, även om det kan kännas hopplöst och meningslöst ibland eller ofta.
Gamla bilder dock… Fann dem på denna datorn 🙂
skit dag
Heeey! Här står (nä sitter egentligen) och försöker få trasslet från hårknuten fixat!! Stora problem… MEN har haft en jäkla eller riktigt svärords hemsk dag, vet inte vad som hänt men allt bara sket sig och har mått jätte dåligt! Vill bara backa eller snurra framåt tiden, göra saker pånytt som man gjort fel men får trösta mig med ordspråket “mistakes is learnings” osv osv. Fattar inte heller allas glädjetårar nu då våren är här, är väl inte tillräckligt vuxen för att förstå det härliga. Visst blommor, liten skymt av solen och snön smälter är ju trevligt men ser aldrig att det vore bästa årstiden om man nu borde välja en! Sen är jag ju inte heller världens utomhusmänniska fast det skulle jag gärna vara, tror jag också skulle njuta lika mycket som vårdykarna gör. Får skaffa mig en laptop eller nåt så man kan blogga + sola samtidigt = brilliant ide!
Men hörni ska äta lite glass nu och varm choklad (omg!!!) för jag bara måste nu, det hjälper alltid då man är lite less, så hejdå på er!
I AM BACK
Hej hej, hälsningar från HEMMET!
Det har hänt så mycket att man knappt finner ord eller förklaring till det hela.
Jag har varit på ett fartyg och jobbat en vecka i sträck (och före 3 dagar på en annan båt). Dagarna är fullproppade med 9-12h jobb och några få pauser där mellan. Ibland börjar man 06.00 och ibland 12.00, så man hinner nästan aldrig vänja sig vid en rytmn, sover hinner man man väl inte heller direkt, man väljer vad man använder sin paus till ju såklart.. Har jag 3 timmar paus på dagen så försöker jag absolut få sömn, men det är omöjligt, så jag vilar och “halvsover” i någon timme, äter mellanmål och drar mig till gymmet, som inte riktigt var någon höjdare då jag som alltid har varmt fick helt sjuklig värmeattack där eftersom de inte har någon aircondition endast liten fläkt. Aja, lite extra svett droppades och så fick man variera på de två maskinerna som fanns & smith stången såklart, om den var ledig!! Det var skönt att träna iallafall, tränade 4 gånger under veckan jag var där och helt sjukt underbart, ny energi och ork att jobba igen. Med lite stress och panik att hinna i tid till jobbet och få det långa håret torrt med en trasig hårfön så klarade jag det till slut! Sammarbete med de andra arbetarna för att alla ska få varsin kaffepaus då butiken är stängd och lite halspastiller i munnen för man pratar tills man tappar andan ( kundbetjäning 24/7 ). Jag jobbade alltså i taxfreen där de säljer kosmetik, smink, skönhetsprodukter, kläder, skor, väskor, accesoarer, godis, mat, alkohol, leksaker osv.. Men jag skötte endast om kläderna, och kosmetiken. Så jobbade med allt från att vika kläder, sminka kunder, tipsa om produkter, jobba i lagret och prissätta lådor, ta in och föra ut kläder, lägga alarmer på grejerna, springa fram och tillbaka, tömma omklädningsrummen, hänga upp kläder, fylla på nya smink, läsa och studera alla slags krämer, parfymer, deodoranter, hårprodukter, nagellack, smink, osv… och pröva på dem själv, innan jag kan hjälpa en enda kund och ge förslag. Lära känna alla märken och vad är skillnaden på dem osv. Det gick bra då jag fick hjälp och till slut rullade allt på. Man glömde världen bakom och allt som hände i vardagslivet. En vecka på havs hinner man inte mycket tänka, man sköter sitt jobb och så sover man på pausen. Man måste verkligen planera och prioritera allting som skall hinnas göra. Lätt glömmer man saker och ting, så det finns bara inte möjligheter att glömma eller göra misstag för allt ska göras och vid de tidpunkterna som är tillsagda, annors fungerar ingenting. Men tack och lov som sagt åt de snälla arbetskamraterna så hjälpte de mig så himla mycket och jag hade nog annors fått stressblackout i det hela kaoset. De var så vänliga och snälla och jag fick så mycket ansvar själv och bestämma mycket själv, vilket var en enorm lättnad att ingen står och glor på mig hela tiden ifall jag gör rätt eller fel. Så jag trivdes även om det var både fysisk och psykiskt tungt! Många tänker kanske att “vilken mes”, men alla som jobbar på en båt har en lika stor och viktig del tycker jag. Annors vore de väl inte anställda för att jobba. Varje arbetare har ett viktigt jobb och det är nog en helt annan grej än att arbeta på land. Det passar inte alla! Nu har jag prövat på det och jag har blandade känslor och tankar. Är glad att jag klarade mig iallafall rätt bra! Det var bara ett inhopp till en som var sjuk, så får se om jag får jobb igen och till samma ställe, då jag verkligen gillade att arbeta med spec. sminkdelen och i det teamet vi hade! Men just nu har jag massor som ska jobbas med här hemifrån. Det är nästan som om man gått på minus eller stått på paus liksom i vardagen och nu får jag köra dubbelfart för att få allt gjort som skulle ha gjorts förra veckan.Det är mycket att ordna med tävlingen nu om 4 veckor! Helt sjukt hur tiden går. Om jag nu bestämmer mig för att verkligen tävla och ge mitt allt, så borde jag ju för fan börja posera och öva ordentligt. Ta mig i kragen och satsa påriktigt. Sen måste ju allt bokas, allt från bikini till frisör, hotell, massage, biljetter till familjen, sminkare, spraytannen, sminket & alla världens krims krans osv. Hur ska jag kunna fixa det nu om jag inte är säker och vet inte ens hur min look ska vara? Det är helt underbara saker som pirrar i magen och som är roliga att göras, men stressan uppstår då jag är så osäker och lämnar ofta allt till sista minut, tänker att “äh det gör jag sen, nu måste jag göra en annan grej” och så plötsligt är det natt och dags att sova, nästa dag kommer och så plötsligt är sista veckan här då allt borde vara klart och man alla tider, rum, allt är slutsållt… Men när jag inte vet om vem som kommer och vad jag ska göra och vafan! Så är helt i panik här då ingen annan heller vet. Craaazyyyy. Min bikini vet jag inget om heller, vet inte om hon börjat sy på den och vet inte ens om hur hon uppfattade mina önskemål då min engelska inte direkt är den bästa, man har ju sin egen syn om allt.. och andra uppfattar/ser det fel… sen vet man inte med måtten hellet om de ändras beroende på vätkebalansen.. På tal om vätskan, o herregud hur jag är torr just nu! Efter en veckas springande, jobbande dagen lång och inte ett ända sittande nästan förutom på matpauserna så har jag nog svettat och gått ner massor i vikt. Kanske inte massor men så känns det! Jag ser hemsk ut! Så litet ansikte och armarna känns bara som snören! Väntar såå på offseason så jag får äta mig sprängmätt i påskgodis och grilla biffar! Igår hade jag en riktigt ordentlig cheatday och vilodag då jag kom hem tidigt på morgonen från jobbet och det var en enorm tyngd som släpptes från axlarna, att få slappna av, att inte behöva springa till jobbet om 1 timme eller så. Samtidigt som det var svårt att förstå att man är hemma! Man bara… vem är jag? var är jag? vad skall göras? Man vill bara chilla i pyamas dagen lång men så får jag samtal från alla jordens människor och kommer ihåg allt som ska göras!!! Som nu tex. Visst var att blogga en grej på listan men inte såhär långt och tidskrävande, haha… Har också tränat benen idag men käne mig så liten och klen så hade bara världens sötsug att äta mig upp i vikt då vi hade alla jordens godsaker i kylskåpet, men så började jag fundera ifall jag ändå tänker tävla så borde jag ju följa matschemat? ääääh beslutångest. Ska man låta ett litet sötsug vinna? Det är bara en minimal del av mitt liv som jag är såhär smal och klen, eller som jag känner mig såhär, jag vet hur snabbt det kommer tillbaka varje gång efter tävling, men svårt att acceptera bara!
Nu måste jag möta en kund som jag ska träna utomhus med! Ska bara kasta i mig något snabbt mellis och hämta paketet jag fick (förresten har jag fått FYRA paket denna vecka, så glädjerus att jag dör) !!! Är så glad att få vara hemma och sova i egen säng med min gamla vovve som fyller snart 13 år!! Hon hade saknat mig så mycket att hon slickade mig helt våt i ansiktet och gör det fortarande, hon är så rädd att jag åker bort igen haha.. men gulle vovven!!!
Aja vi hörs säkert senare, hoppas ni får en fin vecka!! Kramisar!
Workworkwork
Godkväll! Dagarna snurrar på! Har bl.a. varit i Stockholm 20 minuter och hetsade oss till ICA ofc! , tillverkat eget snus (inte till mig) på arbetsplatsen med valfria smaker!, prövat tusentals parfymer och fått parfym rakt i ögonen av en kund (blind resten av dagen), tränat i ett rum med 0% syre och 2 maskiner att variera mellan (tack och lov för stång och hantlar), somnat ofrivilligt med sju lager smink och vaknat som en panda i öknen (var är jag?), fått gratis testprodukter, druckit litervis av kaffe och tappat lådor/saker & hantlar (gymmet) på fingrarna så de är alldeles svullna och sjuka…stackars kunder som behöver hjälp att knyta skorna. måste snart köpa handskar typ.. & det blir inte bättre av att jag säljer mascara och foundation i mängder så klottar på händer och fötter och försöker leka cool bara. Aja alla är så hjälpsamma och snälla så det går bra! No stress bara, en timme åt gången, som nu —> sova men först: film, vin, nötter. Har ledig kväll idag, såååååå skönt! kvällar och morgnar är tidpunkter min hjärna sover typ så ingen ide att jobba, får knappt något gjort, men gör mitt bästa och äter några extra mål & kaffen så man skulle få lite energi i huvudet. Nämen allt är fint här, trivs riktigt bra, kram på er!!!!
Mobilbloggar
Heeey! Kom hem från en sjukt effektiv men kul jobbhelg, varit nu hemma idag (Måndag) endast slappat, packat, gjort pt-jobb och gjort hemmasaker man saknat på jobbet. Nu åker jag igen på morgonen för en veckas jobb. Mer om det sen, då lovar jag!! Skulle vilja skriva om alla olyckshändelser och stressituationet samt glädjerus och lyckotårar av kunder men jag hinnet inte!!!! Nu måste jag packa det sista och somna så jag är pigg och hurtig då väckarklockan ringer 05! En dag… då fan ska jag vara morgonpigg och dansa på moln innan varken solen eller människorna ute vaknat, ska bli världens bästa dotter/fru/mamma och göra pannkaksfrukost åt alla (mig) samt städa hela huset och väcka alla till operamusik! Dont know why bara känner på mig att det kommer att hända, jaja bye!! p.s min hund är så arg så den morrar varje gång jag säger hejdå 🙁 Snaart är jag hemma igen och pussar dig tills du blir alldeles våt!!
snaps från förra veckan:
Svar på vad jag jobbar med nu: På en Cruisebåt!! ??????CHIAO
Nu åker jag, vi ses nästa vecka! Om jag har mycket överlopps tid (knappast) skriver jag nåt smått, annors Instagram och Snapchat! Är nog bara över helgen borta! Färgat också håret idag, sååå nöjd! Lite mörkare/jämnare/friskare nu! Och så lite topparna klippta, tar dem mera sen en annan gång! Har nyss tränat ett supersnabbt benpass, hann säkert på en timme knappt och körde turbofart men ändå försökte jag ha tunga vikter, gick jättebra och var superkul! Nu äter jag (kastar i mig) matlådan innan jag åker iväg, får bråttom nu! Ha det gött!
Av Elin till Workworkwork