Bikini fitness,  Kost,  Träning,  Vardag

Tävlingen närmar sig

6 dagar out.

Jag älskar detta. Jag älskar träningen. Jag älskar att äta hälsosamt. Men det finns också en annan del av mig..

Ja, jag Amanda, har alltid älskat att lata mig själv, äta skräpmat, godis, glass, ligga där i sängen och slappa.

Men lika mycket älskar jag att springa runt om kring, danssa, känna att jag lever, dofta på naturen, träna mig stark i gymmet, äta hälsosam mat och känna hur frisk jag är.

Det är inte bara det ena eller det andra. Du kan gilla många saker.

Det behöver inte vara “det hälsosamma eller det ohälsosamma”

Och vem har rätten att säga vad som är ohälsosamt? Till och med för hård träning kan bli ohälsosamnt, lika som för mycket kyckling eller 1 kilo godis en kväll.

Men än sen då? Ifall du mår bra. Det är ju huvudsaken. Du lever ditt liv som du vill, din kompis lever ett nästan likadant liv men med kanske en annan kost. Kanske ett annat jobb. Kanske en annan kropp.

Beyonce kanske äter sin grönsmoothie varje morgon med ingefära och citron för förbränningens skull. Modellen som är smal som en pinne kanske äter mcdonalds varje dag, och du känner dig lost vad du ska göra.

Det är helt okej att vilja bli hälsosammare. Men du behöver inte svälta dig själv för det.
Det är helt okej att vilja gå ner i vikt. Men det är inte okej att vilja gå ner i vikt kilo efter kilon, ångest och press att bli ännu hälsosammare, bli ännu bättre, ännu smalare, ännu snyggare. Aldrig är du nöjd. Så varför inte bara vara nöjd med den kroppen du har nu? Vare sig du är för smal eller för tjock. Du komme aldrig ändå att bli nöjd , så vardör bara inte acceptera att du är du och du ser ut som du gör, och du är vacker, för du är du.

Till meningen med inlägget.

Är det svårt att dieta?
Ni kanske tror att denna tävlingsdiet är så lätt för alla träningsnördar som ändå lever med att äta kyckling, ris och tränar varje dag. Men jag ska säga JA OCH NEJ. Visst är det på ett sätt ett sånt liv jag ändå lever, men också nej, jag dreglar över munkarna, jag är världens sötälskare och jag älskar att äta MYCKET på en gång, vare sig det är kyckling eller godis. Men varför gör jag det då? Svår fråga. Alla vi brinner för något. Jag måste alltid ha något mål i livet, något att se framemot. Jag behöver inte ha de varje dag eller varje helg som andra, jag behöver ha en punkt jag kan se framemot och kämpa för. Något jag vill mera än allt annat. Vet inte om jag ska säga “tyvärr blev det tävlandet” då det är en sport, som många andra sporter. Elitidrottare, skidare, simmare, alla måste vi träna hårt och följa en såkallad diet för att nå det bästa vi vill bli. Men mitt mål handlar inte om att bli bäst i hela världen, jag vill vist bli det bästa jag kan bli, men jag har inge press på att bli OMG SNYGGARE TUFFARE STARKARE BÄTTRE, osv. Jag vill istället jobba på mig själv i alla områden, mitt självförtroende, min självkänsla, mina muskler jo, min kost, mitt jobb, mitt liv osv. Men jag har ingen press, stress att jag måste göra det nu inom närmaste året, måste jag bli för fan snyggare, bäst av alla. Jag ger mig själv den tid det tar, vare sig det är livet ut, har jag iallafall något jag vill göra, jag vill leva såhär, vara stark och glad. Hälsosam, ha mina stunder där jag kan göra vad jag än vill, andra stunder där jag har en rytm och varje dag ett schema att följa, för att orka den mörka vintern bort. Jag vill allt med måtta. Det är väl det livet går ut på. Inget ska göra överdrivet tills man torkar ut för att man är för trött, slut. Jag vill njuta av allting jag gör, jag vill göra det jag gillar, jag vill känna att detta är vad jag vill. Men samtidigt vill jag såklart testa hur långt jag kan komma och pröva lite mina gränser. Allt kan inte hända på bekvämhetszonen, eller vad man kallar det. Men jag Amanda, har lärt mig att vad än har hänt i det förflutna kan det inte stoppa dig från något annat i livet. Acceptera dig som du är, älska dig som du är, men det är inget fel på att ändå vilja jobba på sig själv bara man inte gör det till sista droppen.

Jag var sjuk då jag hade anorexi. Jag psykade mig själv att jag mådde bra. Men hjärtat skrek att jag inte gjorde det. Lär er skilnaden på att må bra och att tro att man mår bra.

Då hittar ni nog er dit ni vill.

Jag har lärt mig så mycket under detta året.

Jag har fått kompisar, lärt mig att jag inte behöver köra “allt eller inget” på tex. godiset jag äter, man kan må bra på kyckling och ris också. Men jag har också lärt mig att jag älskar att också vara fri, att ha lite cheats då man känner sig för det, för det ger styrka och motivation att orka vidare. Jag har lärt att allt inte är svart och vitt.

Det viktigaste är att inuti hittar något du brinner för, som jag gjorde att tävla i fitness. Hittade i kärleken till träning och hälsa (inte svält, krav, dietande, utan att må bra). Dessa saker kommer att ta dig igenom de gråa stunderna. Om du hittar det du brinner för, finns det inget som kan stoppa dig.bDessa saker är hundra gånger mera värda än alla lunchbufféer och festandet på natten. Så är det för mig. Kanske inte för er andra. Godiset, allt annat kan vara gott för stunden, men denna stunden på scenen är overklig. Så värt allt.

Men cravings, de finns där, hela tiden och MYCKET 😀
Men lika mycket som jag älskar att äta godis, bakelser, chips, älskar jag att känna att jag har energi, blodsockret jämnt, ork att träna med hjälp av regelbunden kost som grönsaker bär, kött, ägg, kyckling, bra fetter från avocado,oljor, nötter, kolhyrater från potatis, ris och sötpotatis, osv.

Jag bryr mig inte om jag väger 60, 70 eller 50 kg. Bara jag mår bra. Bara jag har energi att leva, träna. Bara jag njuter av mitt ätande (inte bara för stunden, utan att jag får en bra känsla dagen ut), bara jag mår bra mentalt, fysiskt. 

Gör vad du älskar – ta segern. “Dieten” eller kostschemat (med näringsrik mat för dig och musklerna dagen lång) är visst jobbigt, ibland, i huvudet. Men dagen på scenen är ett minne livet ut.

Men efter denna tävling, tänker jag klart äta fritt och äta tills gränsen spricker, jag är en sådan person jag kan bara inte ta en bit utan jag kör all IN. Men det jag ändå mår bäst av, som jag också tror alla andra mår bäst är att inte ha regler, äta hur man vill med måtta och att må bra vare sig det är av kolhydrater eller inte, mjölkprodukter eller inte, köttprodukter eller inte. Det är den personens egen sak och du behöver inte muta i henne godis bara för att du älskar godis.


Recovered from anorexia and depression, from Weak to Strong.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.