TIPS, INFO, BRA & DÅLIGT OM FITNESS TÄVLANDET
Hej! Tänkte än en gång ta upp dethär med att tävla i fitness, bara “kort”, lite tips och råd och allmänt.
För det första så coachar jag inte någon till tävling, inte heller till tävlingsform, eftersom jag inte har själv kunskap av det som coach och jag inte tar det ansvaret. Att börja en tävlingsprep och att komma i den formen, är både mentalt och fysiskt jobbigt. Det är krävande och det är som sagt en TÄVLINGS-prep.
HÄR RADAR JAG UPP DET NEGATIVA, SOM ÄR VIKTIGT ATT KOMMA IHÅG, man kan inte bara blunda och köra, jag ber er om och om igen före ni bestämmer och kontaktar ett team eller en coach, att ni tänker efter, funderar, och pratar med någon annan, ifall det är verkligen det du vill och ifall det är värt den hela resan, ifall du har ens möjlighet att göra det nu? (många glömmer hur mycket tid man sätter på hela detta, många glömmer bort sin familj/vänner, allt sånt, du måste vara redo att ge allt 100% av vardagen):
OBSERVERA ATT JAG SKRIVER LITE ÖVERDRIVET OCH ATT DET VERKLIGEN INTE ÄR SÅ FÖR ALLA BEROENDE PÅ OSS MÄNNISKOR OCH VÅRT SCHEMA. ( tar me de värsta ty, för att verkligen få er (som bestämt sig för att tävla) att förstå vad ni ger er in på och att ni är beredda för krig 😀 )
- Beroende på hur mycket man har att bygga, muskler och hur mycket man sedan ska gå ner i fettprocent, så kräver det olika mycket jobb, och olika längder av diet/ preppen/ byggnadsperiod, osv. I Bikinifitness vill man oftast inte gå så lågt ner i fettprocent, men många kör ändå på en väldigt låg sådan.. och vare sig den är under 10 eller under 20, är den ju ändå LÅG. Onormalt låg, för din kropp. Vilket ju inte är hälsosamt som många av er vet.
- Som sagt, det är ohälsosamt då du väl ligger på den punkten. Det vet både tävlarna, coachen, och alla andra. Men det är undefär 1 dag du ligger där. Många tror att “äh, men jag är så duktig, jag kommer kunna hålla dieten/kroppen efter tävlingen också” Men så blir det inte, för kroppen är oftast svulten och KRÄVER mat och VATTEN. Men det händer inte så med alla. Alla behöver inte gå i värsta krisläge och “springa efter mat”. Men huvudet däremot kan vara en annan sak, du har varit utan allt från vin till godis till pasta i flera veckor/månader, ibland kanske ett halvt eller ett år till och med. Så den är väl nästan en självklarhet att då man äntligen får äta och dricka vad man vill, när man vill, så gör man det också, även om man trodde före att “jag är inte sugen” eller “bara en gång” så är ändå hjärnan oftast så att man vill ta chansen då man har den (man vet inte när den försvinner igen, samma som kroppen förbereder sig för nästa gång du är på minus) och så efter en liiiiten bit går hormonerna igång, bl.a. frigörs dopamin, endorfiner och Grelin (som skapar sötsug & hunger), endorfinerna får oss att må bra och vi fortsätter äta… för det är ju så gott! Men så kommer ångesten “whyyyy??” och så blir det en cirkel av det hela.
- I västa fall skapar du nu en ätstörning. Börjar banta, äta godis, banta igen, kanske idrotta överdrivet mycket eller hetsäta mat/ andra “förbjudna livsmedel”. Även om du inte får en ätstörning kan det också hända att du börjar en “grisbulk” och går farligt snabbt upp i vikt, sedan på nästa tävlingdiet och snabbt ner igen. Sedan hamnar också många i hormon obalans, och många viktiga funktioner i kroppen går på sparlåga eller fuckar up totalt, kan också hända att du blir väldigt deppig och trött.
- Så blir man också pank. 100 euro tävlingslicens, upp till 200 euro tävlingsfärgen, 100-1000 euro bikini, skorna ca 50 euro, smink/hår/naglar/etc tävlingsdagen och färgning, klippning några veckor före. Alla kosttillskott som är VIKTIGA då man inte följer en så mångsidig kost och då man drar hårda träningspass, sen gymkortet ofc, resorna hit och dit för att träffa teamet, gå på läger möjligtvis, tal, etc.., hotell, massage (viktigt), osvosv.
- Som jag sa tidigare kommer du sätta all din tid på detta. Seriöst, att bara vila kan ibland ta halva dagen. Så jag vet seriöst inte om jag hade klarat detta om jag hade varit på en väldigt fattig diet och samtidigt jobbat skitet av mig. Se till att du har måttligt med jobb/skola, massor med återhämtande dagar, sover ordentligt och tar väl hand om vilodagarna (vila, inte aktiv vila eller springa på ärenden dagen lång), och så måste du både åt dig själv och andra berätta att du tävlar och spec. i sista månaden inte kommer ha någon tid eller ork att spendera tid med andra. (stress samlar vätska)
- Du kommer inte bara behöva vara vila för kroppen… huvudet är också igång hela tiden.. Pressen, tankarna, viljan, förväntningar, misslyckanden, hoppet, allt kommer bråka med dig, du kommer verkligen st på spel med ditt självförtroende och självdiscplin. Det finns dagar där du säger “nä fan, jag är inte bra nog” och andra dagar där du tror att andra förväntar sig mer av dig, eller har krav att coachen tycker du ska vara bättre, men slutligen är det du som styr det hela och du som förväntar dig, ingen annan.
- Va också redo att ge upp alla godsaker du älskat, det kanske låter lätt att äta 6 mål om dagen, men till slut lovar jag, att pappas köttfärssås ser godare ut än den torra kycklingen och potatis (utan kryddor) varenda dag.
- Va också redo på att då dagen är äntligen där, njut VARJE JÄVLA SEKUND. DET ÄR NU DAGEN ÄR HÄR SOM DU HAR VÄNTAT PÅ. Vet ni vad jag “ångrar” förra tävlingen? det var så mycket fokus på att vinna, va bäst, se bra ut. Inte lycka, glädje, ha roligt, this is the time. Alla där bak bara glodde sig själv i spegeln, gick sin t-walk om och om igen, drog in magen och flexade, pumpade ihjäl musklerna för att bara vara bäst. Medan jag kommer ihåg min första tävling där jag: åt choklad, riskakor med jordnötssmör, pumpade upp musklerna med glädje, fick mental-pepp, skrattade och hade pirr i magen, förväntade mig 0 av något, repeterade alla bästa stunder av resan hit, andas in andas ut, bara tänka hur jävla bra man är som har klarat detta, och tänka hur långt jag kommit, för jag började verkligen på ruta 0 från anorexin, till detta, skulle aldrig i mitt hela liv trott att jag står här denna dag. Ja, så till saken av denna punkt… NJUT och fokusera inte på tävlandet, fokusera på glädjen, hurrandet, nervositeten, stoltheten, prinsess-feelingen och allt detdär goda. För om du har gett ditt allt 100% är det ingen skillnad vad du får för placering. Du har redan vunnit dig själv och själva resan. Du är en erfarenhet, ett äventyr, en resa, en lärdom, en styrka, en historia rikare. NJUT.
Slutligen till det positiva som vinner allt (oftast):
- Har du en bra coach, ett bra team, ett bra och “hälsosamt” schema att följa vägen dit. Kommer du att må bra. Visst kommer det finnas jobbiga dagar, mentalt och fysiskt för kroppen där du har muskelvärk varje dag. Men min tränare sade alltid: gå inte trött till gymmet. Känner du att du inte har krafter att träna, gå hellre hem om vila. Det är bortkastad tid. Hälsan går alltid före. Jag gick inte på svält diet, ALDRIG, nästan aldrig på för mycket minus heller, gissar på nästan alla scheman +2000 kcal. Vi skulle bara få vätskan att släppa och så var jag klar…typ. Och bygga mycket muskler förstås, vilket kräver ett HIMLA stort jobb på en kort tid, verkligen! Och poseringsträningen, den var väldigt väldigt krävande, men jag älskade det, eftersom jag alltid älskat att gå catwalk 😉 Men detta var mera fokus på kurvorna och inte på att se anorektisk, seriousface (ni vet detdär arga modellfacet man måste ha som modell). Nä här fick jag le, skratta, dansa på scen, göra precis vad jag ville, det var MY TIME!!!
- Träningspassen är sjukt roliga och varieras ofta. Sen har vi också massor med gemensamma träningar med team:et, vilket var superroligt att ha ett “gäng” att träna med och dela sitt intresse med!
- Mitt kostschema var mycket bra och nyttig mat, bra källor från fett,protein,kolhydrater. Men fick också många gånger “off-dagar” för att gå ut och festa med alkohol eller äta cheatmeals då jag bad om det, men såklart att komma ihåg alla andra matlådor den dagen också.
- Jag har nog nästan inga dåliga minnen, bara några “breakdowns” för att jag hade jämfört mig med andra eller varit lite för sträng mot mig själv, vilket är det sista man ska göra, tack och lov har jag haft min familj på min sida och som stöd, tack vare dem och min styrka så glömde jag det lika fort som osäkerheten hade kommit. Sen även gjorde det ju lite ont i hjärta då jag berättade att förra tävlingen (mästerskapet) var det mest mycket fokus på just “tävlandet” och inte lyckan, att ha roligt med mera.
- Du kommer lära dig SÅ MYCKET. Så mycket om allt. Om människor, om resor/vägar i livet, om näring, om träning, om kost, om dig själv, hur du klarar av olika saker, hur du påverkas av det, hur din kropp påverkas, och i vilken vikt, kost, vilken slags träning du mår bäst i, du märker hur vi alla är olika som person och att vi fungerar alla olika, du märker vem som finns där på din sida, och vem som hejar på dig och accepterar ditt stora val att tävla. Vare sig det vore hockeystjärna eller bikinifitnesstävlare, så finns det de personerna som älskar dig som du är, vad du än gör, hur du än lyckas, vad än händer.
- Jag tycker bikinifitness redan vid namnet låter lite fånigt.. Vadå bikini? Ska man se ut så på bikini säsongen eller? NOOT. Eller är det bara ett namn för alla tror att “vi bikinitjejer” inte behöver mycket jobb eller mycket muskler… att det är “bara” att gå på scen sådär 1 vecka efter att ha fött barn, nooot. Som om bikinifitness vore dendär extra grenen för alla med lite mindre muskler, vi som inte passar in någon annan stans? Shitpomfrit. Jag har iallafall arbetat typ snart 4 år för att skaffa dessa muskler jag bär idag, så det är inte bara sådär att få dem för alla (beroende på kroppstyp, hur man äter/tränar etc.) Tycker att många skrattar åt denna tävlingsgren. Vilket är en helt annan syn än vad jag ser det som, men vad än folk har för åsikter, låt det stanna hos dem. Jag är iallafall den jag är och att säga att jag tävlar i denna sport är inget jag skäms för, för det är mitt eget val och jag älskar det.
- Som sagt är detta en tävlingsidrott. Inget fel på att tävla i idrott. Det kräver mycket, men det GER ÄNNU MER.
- Jag var inne i en dålig period före jag började, att hitta denna sport och ett mål i livet räddade allt. Först av allt fick jag hjälp att få kosten i balans igen och fick upp fettprocenten, vikten till normal. Sen då lärde jag mig så mycket att jag mår 100000x bättre av en regelbunden, balanserad, varierad, kost än av att äta sällan och hälften av måltiderna äta godis/socker/bulla istället. Vilket jag inte säger är dåligt. Men att ersätta en bakelse för lunchen är ett “wow” för mig då man väl är på gymmet, krafterna kom från ingenstans, och det är ju en självklarhet för alla, men att få sig själv att följa ett schema och förstå att nu ska vi fixa lite matlådor för veckan, är ju inget som händer av sig själv. Så att ha ett schema, ett mål, en pt som säger hur jag ska göra, var verkligen räddningen i that moment.
Tips och viktigt att komma ihåg:
- VÄLJ RÄTT COACH.
- VAR ÄRLIG, berätta för coachen om du mår dåligt!!! eller om du känner att schemat inte passar dig.
- Det ska inte vara en tortyr-diet där du pressar ut alla kafter du har, med rätt coach kommer du inte hamna i kris…
- KOM IHÅG ATT DU HAR VALT DETTA OCH DET ÄR DU SOM VILL DETTA. DU GÖR DET FÖR DIN EGEN SKULL, RIGHT?
- Du kan NÄR SOM HELST sluta. Fast 1 vecka efter eller före diet-start. Det går att hoppa av samma dag till tävlingen, eller redan dag 1. Du känner om du inte orkar/vill mera. Lyssna på dig själv. Va ärlig. Din hälsa går ALLTID före.
- Snälla ta hand om er, lyssna alltid på er hälsa, gör inte något som “alla andra gör”. Fråga er själva, varför vill ni ens tävla? Vad kommer det att ge er?
- JÄMFÖR ER INTE!!! Kolla helst inte på de andra tävlarna, högst en gång om det är ett måste…Vem som helst kan se hur som helst ut, men det berättar inget om hur man är på scen och hur man sist och slutligen på scenen ser ut. Vet en tjej som ser så himla liten och och så BOOM på scen ploppade bara musklerna ut från ingenstans! Haha..
- Om ni inte är 100% friska från någon mental sjukdom/depression/ångest eller ätstörning eller annat liknande.. Gör inte detta, bli frisk först, sedan kan ni göra vad som helst. Ni har hela livet på er, varför kasta bort halva och göra misstag? Oftast blir det ett misstag, varför ta den risken?
- Finns massor med förmånliga vägar.. tex. lösnaglar, egensydd bikini/begagnad, göra smink/hår själv, bo hos någon du känner, handla på lidl haha…., etc.
- Om målet är endast att nå tävlings kroppen… anlita en PT istället. Denna resa är så mycket mer än bara en kropp.. Det var 0% av varför jag beslöt mig för att tävla.
SÅ KOM IHÅG. TÄNK IGENOM OCH ÄR DU 100% ATT DU VILL DET OCH KLARAR DET MENTALT OCH FYSISKT ÄR DET BARA ATT KÖRA PÅ! Hitta RÄTT team och rätt coach så kommer allt ordna sig! Finns här och ge tips om det är nåt eller svara på frågor 🙂 bara att mejla eller kommentera!